Igår kväll rök Elisabeth Svantesson (M) och Mehrnoosh Dadgostar (V) ihop ordentligt i SVT Aktuellt och det som egentligen skulle vara en debatt om svensk ekonomi spårade ur totalt när programledaren tog upp V-ledamöternas stödbrev till palestinska fångar.
Svantesson sparade inte på krutet och spydde galla över Dadgostar och hon sa bland annat att hon var ”mållös” och att det var ”under all kritik” och ”helt absurt” att Vänsterpartiet gjorde det till en liten fråga.
Dadgostar försökte ducka och hänvisade till att breven dragits tillbaka och att ledamöterna bett om ursäkt.
Visst, Vänsterpartiet klantade sig och breven var extremt klumpigt formuleradebmen är det bara jag som tycker att Svantessons totala moraliska panik är helt oproportionerlig?
Medan svenska politiker kastar paj i tv-studion över ett papper som dragits tillbaka och så fortsätter sioniststatens illegala ockupation, bosättarvåldet och bombningarna av civila varje dag. Internationella domstolen i Haag (ICJ) har slagit fast att ockupationen bryter mot folkrätten men från Tidöpartierna är det helt tyst.
Tusentals palestinier inklusive barn sitter i så kallat administrativt förvar fängslade utan rättegång eller anklagelser vilket var grunden till att ett engagemang ens startade.
Det känns som att högern medvetet förstorar upp detta till en gigantisk statsmannakris för att plocka enkla inrikespolitiska poänger samtidigt som man helt slipper ta ställning till de faktiska krigsbrott som pågår på marken.
För diskussion:
- Har Svantesson en poäng eller använder regeringen detta som en ren avledningsmanöver för att slippa kritisera sioniststaten?
- Hur kan ett felaktigt stödbrev från två riksdagsledamöter väcka mer upprördhet hos den svenska regeringen än grova brott mot folkrätten?
- Är det rimligt att svensk utrikespolitik och debatt helt har reducerats till symbolpolitik och interna formalia?
Källa: SVT
Svantesson sparade inte på krutet och spydde galla över Dadgostar och hon sa bland annat att hon var ”mållös” och att det var ”under all kritik” och ”helt absurt” att Vänsterpartiet gjorde det till en liten fråga.
Dadgostar försökte ducka och hänvisade till att breven dragits tillbaka och att ledamöterna bett om ursäkt.
Visst, Vänsterpartiet klantade sig och breven var extremt klumpigt formuleradebmen är det bara jag som tycker att Svantessons totala moraliska panik är helt oproportionerlig?
Medan svenska politiker kastar paj i tv-studion över ett papper som dragits tillbaka och så fortsätter sioniststatens illegala ockupation, bosättarvåldet och bombningarna av civila varje dag. Internationella domstolen i Haag (ICJ) har slagit fast att ockupationen bryter mot folkrätten men från Tidöpartierna är det helt tyst.
Tusentals palestinier inklusive barn sitter i så kallat administrativt förvar fängslade utan rättegång eller anklagelser vilket var grunden till att ett engagemang ens startade.
Det känns som att högern medvetet förstorar upp detta till en gigantisk statsmannakris för att plocka enkla inrikespolitiska poänger samtidigt som man helt slipper ta ställning till de faktiska krigsbrott som pågår på marken.
För diskussion:
- Har Svantesson en poäng eller använder regeringen detta som en ren avledningsmanöver för att slippa kritisera sioniststaten?
- Hur kan ett felaktigt stödbrev från två riksdagsledamöter väcka mer upprördhet hos den svenska regeringen än grova brott mot folkrätten?
- Är det rimligt att svensk utrikespolitik och debatt helt har reducerats till symbolpolitik och interna formalia?
Källa: SVT