Varför hjälper inte gud alla?

Det där är en omöjlig fråga att hitta ett förnuftigt svar på. Jag är, och har aldrig varit, aktivt troende. De gånger jag bett om hjälp, då det gällt döende närstående, har det aldrig funkat. Däremot när det gällt, i för mig personligen, mycket svåra situationer/händelser, har jag alltid fått hjälp. Uppskattar antal sådana situationer till ett tiotal under mitt hittillsvarande liv. Haft en känsla att jag bara ska be om hjälp när det varit riktigt kritiskt. Aldrig för bagateller. Hjälpen har kommit omedelbart, och tveklöst. Ganska egendomligt. Jag är inte någon utmärkande god människa, som skulle förtjäna hjälp framför någon annan. Är givetvis mycket tacksam för den hjälp jag fått. Det finns en mäktig kraft, Gud eller Något annat, som kan ingripa i våra liv. Det är min övertygelse.

Det kan inte vara så enkelt som att teologin är så fånig och motsägelsefull så att den inte går att försvara?


Så du tror att Eden lustgård bokstavligen hände? Är du utvecklingsstörd?

I gamla testamentet brukar det förklaras med att judarna varit ogudaktiga och inte följt guds alla regler. Då låter gud deras fiender segra i krig eller låter babylonierna massakrera dem som straff. Så gud hatade den stackars klasskompisen för att han inte var tillräckligt gudsfruktande. Han åt kräftor eller blodpudding, eller så var han inte omskuren. Sådana regler får man inte bryta för då blir gud vred.

Gud är en person som inte är överallt men i sitt himmelrike. I vår värld är Satan furste och han och de som går hans vägar är för ofullkomliga för himmelriket. Därför sände Gud Jesus med det budskap som kan ge oss evigt liv.

Suck.. för femtielfte gången, Gud gav människan självmedvetande för att hon ska råda sig själv.

och vi har alla del av arvsynden.

Kallas normalt sett för "kollektiv bestraffning".

Det finns en annan typ av arvsynd som det talas tystare om. Den som går i arv från generation till generation pga någon nån gång bestämde sig för att göra något riktigt elakt. Ofta får en ensam individ ordna upp allt i princip och stoppa det arvet på något sätt (ofta till ett högt pris). Jag upplever inte att jag själv fått något större gehör från högre makter i den missionen sas.

Du slänger in en ännu en figur i leken. Då har vi alltså en kamp mellan en person du kallar satan som ingen har sett till och som du personifierar som "Furste" som vägleder en del människor åt fel håll, och en gud som sände oss Jesus för att sprida budskapet om ett evigt liv


Fråga : Vem skapade Satan ? Är det ur ett annat universum ? Är vi drabbade av två olika världar som båda säger sig vara sanningen och vägen ?

Fundera på varför det är så viktigt för dig att uttrycka ditt förakt.

Gud skapade satan, han hette först lucifer. Han var en av änglarna som skapades före universum. Han började förakta gud och tro att han var bättre än honom, till slut övertalade han en massa andra änglar att joina honom i ett uppror mot gud.

De gick till attack men de gudstrogna änglarna försvarade. Det var en episk gudomlig strid mellan gott och ont som de goda vann. Som straff för sitt uppror blev hans namn bytt till satan och han skickades till helvetet.

Nu sitter han i helvetet, anklagar gud för att vara dum och försöker jävlas med gud genom att förstöra för mänskligheten som är guds lilla älskling. Gud skulle kunna radera honom direkt, men eftersom satan anklagar gud för att vara ond så vill gud först motbevisa honom. Om han bara raderade honom efter hans anklagelse skulle det kunna se suspekt ut.

Guds plan är att motbevisa satans anklagelse, rädda mänskligheten, radera satan och ta mänskligheten till paradiset, i den ordningen. Det är då godheten kommer vinna, godheten och ljuset kommer skina föralltid och mörkret besegras.

Så går historien har jag för mig inom klassisk kristendom om jag inte missförstått någonting.

Först måste man ju ta i beaktning att gud naturligtvis inte finns.
Men religösa har ju oftast alla lustiga svar om varför han tycker vissa ska dö, vissa ska dö på alldeles fruktansvärda sätt. Och varför gud i vissa fall räddar någons liv eller till och med fixar en parkeringsplats när det kniper.
Religösa är så bottenlöst korkade och utan normal moral.

Om gud finns men ändå inte hjälper alla som lider, finns det i grunden några möjliga förklaringar.

Antingen kan gud inte hjälpa alla.

Det kan bero på att gud saknar tillräcklig makt, saknar nödvändig kunskap eller på något annat sätt inte har de förutsättningar som krävs för att ingripa.

Eller så kan gud hjälpa alla, men väljer att inte göra det.

En tredje möjlighet är att gud både vill och kan hjälpa, men att det finns någon form av begränsning som hindrar ett ingripande.

Om gud inte kan hjälpa alla, då är gud inte allsmäktig. Om oförmågan beror på bristande kunskap är gud inte heller allvetande. Gud skulle dock fortfarande kunna betraktas som god, om gud hjälper dem som faktiskt går att hjälpa.

Om gud kan hjälpa alla men inte vill, då har gud både makten och kunskapen, men lidandet består på grund av ovilja att ingripa. I så fall blir det svårt att samtidigt beskriva gud som god.

Om gud kan hjälpa alla och vill hjälpa alla, men inte får, då är gud inte allsmäktig, även om både kunskap och god vilja finns.

Särskilt svårt blir detta när man betraktar oskyldigas lidande. Barn som är sjuka, svälter eller utsätts för övergrepp utan att själva har orsakat sin situation. Här blir det svårt att hänvisa till fri vilja eller personliga val som förklaring.

Frågan blir då ännu mer angelägen... kan gud inte ingripa, vill gud inte ingripa, eller får gud inte ingripa?

Om inget av dessa svar accepteras (vilket jag personligen uppmuntrar till) och oförståelsen kvarstår, återstår ändå frågan varför en allsmäktig, allvetande och god gud inte hjälper alla som lider.

I denna oförståelse finnes dock en potentiell insikt.

Om vi inte kan förstå varför gud inte ingriper, kan själva oförståelsen ses som ett uttryck för att gud saknar kunskap eller förståelse. Det vill säga, vår okunskap om guds skäl skulle kunna vara en spegling av guds egen okunskap.

Det klassiska påståendet att "människan är skapad i guds avbild" får då en något mindre smickrande innebörd.

Om vår oförmåga att förstå, vår tendens att ignorera problem och vår vana att hitta bortförklaringar är en spegling av det gudomliga, kanske teologin har letat efter guds egenskaper på fel ställen hela tiden.

Det skulle åtminstone förklara varför så många böner verkar ha hamnat i, ja... vad ska vi kalla det? Den "kosmiska papperskorgen"?

Det här är ju problemet med religösa. Dom har fan något avstängt i hjärnan.
Dom accepterar vilka falsarier som helst när hjärnviruset väl fått fäste.
Jag tror en viss procent helt enkelt har lättare att få den delen av hjärnan avstängd. Lågt IQ gör ju oxå sitt till.