Vad hände med alla karlakarlar, finns det några kvar i dessa tider?

Trump är väl en riktig karlakarl.

Det är en utöende generation.
Jag har haft turen att blivit uppfostrad av en s.k karlakarl.
Majoriteten av männen i min ålder har tummen mitt i handen och är mesiga. Kan tamefan inte ens sätta upp en tapet.

Du vill att män ska vara toxiska skitstövlar som ser ned på kvinnor och allt som är annorlunda? Sådana töntar som lever i det förflutna och inte vågar vara sig själv? Du vill att man ska vara grisar såsom Putin, Trump o.s.v.?
Skumt...

Toxisk maskulinitet är bara osäkra män som har problem med sig själv. Män som är riktiga maskulina män är öppensinnade, gentlemen, snälla mot folk som är lite annorlunda. Du vill att män ska istället vara primitiva grottmänniskor?

Så du tycker att äckliga dementa pedofiler till vidriga grisar är det som är en "karlakarl"? Ni högerextrema är fan helt efterblivna, hopplösa fall.

Det är nog feminismens fel ... (ironi)

///
Huruvida feminismen har "förstört" mannen beror helt på hur man ser på saken, och svaret varierar beroende på ideologiskt perspektiv. Det finns två huvudsakliga synsätt på hur jämställdhetsarbetet har påverkat män.

Synen att feminismen har befriat mannen.
Det strikta traditionella könsrollsidealet,
där män förväntades vara ensam försörjare,
känslokalla och oövervinnerliga.

Synen att feminismen har skapat osäkerhet.
Enligt detta synsätt kan den traditionella
manligheten ha blivit stämplad som negativ,
vilket leder till att män upplever en identitetskris.

//

Den gamla stammen är borta, se politiker, bara
fjollor som knappt kan kavla upp ärmarna ...

Tror även Thorbjörn Fälldin var en Karlakarl som kavlade upp skjortärmarna när han kom hem till gården och högg ved i gabardinbyxor med pipan i munnen utan att gnälla. Snulf Kristersson är knappast en karlakarl.

Du fattar nog ingenting.

Äkta karlakarlar älskar feminister och hatar feminina våp. Och visa mig den feminist som inte vill ha en äkta karlakarl, eftersom äkta karlakarlar är så långt från allt löjligt macho-fnatt man kommer. Varför? Jo, därför att det är nåt en riktig karlakarl aldrig behöver. Inte ens när medan de sover.

Kuggfråga: vad får du om du klär en 100%-ig karlakarl i en rosa balettkjol och sätter upp hans hår i flätor med små näpna rosa rosetter?
Rätt gissat: fortsättningsvis en 100%-ig karlakarl. Det är som zebrans ränder, det går inte ur vad du än gör.

En karlakarl är ett vardagligt och ibland
lite ålderdomligt uttryck för en rejäl,
kraftfull och handlingskraftig man.

Det syftar ofta på någon som är tuff,
pålitlig, händig och som tar sig an fysiska
eller utmanande uppgifter utan att klaga.

Karlakarl används ibland kärleksfullt, men
kan också användas lätt ironiskt om någon
som överdriver sitt tuffa beteende.


Ja, finns det några kvar i dessa tider?

Trams. Olika "karlakarlar" kan ha olika uppfattningar om den feministiska ideologin, och huruvida de tänder på "feminina våp". Vissa föredrar tjejer som har högt testosteron som dem, andra tycker att "olikheter attraherar".

Feminister har förresten oftast lågt testosteron. De är motsatsen till "fotbollstjejer" och "tom girls" (tjejer som har grabbiga intressen men som fortfarande gillar män och gillar att bejaka sitt kvinnliga långa hår och vara sexiga).

Oj nej, en sån igen...

Tror du verkligen att "karlakarl" har med mängden testosteron att göra? Herregud...

Och att man kan träna upp sitt "macho-jag" och bli en karlakarl? Att man kan härma videor från internet och bete sig som en karlakarl?

Inte så bekant med det ordet men Sverige har väl aldrig riktigt haft den typen av Man i Sverige.. visst finns det grupper som är det men generellt är väl genetiken av en svensk man slim, hushållig ,försiktig…

Sverige aldrig riktigt har odlat den där råbarkade, klassiska mansbilden… Den svenske mannen har historiskt sett fostrats till att vara slimmad, hushållig och framför allt extremt konfliktundvikande. Det handlar om ett ideal där man ska smälta in, fika bort problemen och kompromissa i oändlighet. Resultatet blir ofta en ganska försiktig, för att inte säga mesig, mansroll där det är viktigare att inte trampa någon på tårna än att faktiskt sätta ner foten…
Om man jämför med den finska mannen på 80-talet blir kontrasten stor. Finländaren formades av krigets skugga och ett stenhårt skogsarbete – där fanns det inget utrymme för känslosamt mjukisprat eller att "känna efter" utan snarare vodka och bastu…. Den finske mannen var tuff, hård och tystlåten. Han bar sina bördor med en nästan mytisk sisu, sänkte en flaska sprit i bastun och löste problem med nävarna å kniv eller rent fysiskt slit om det krävdes. Han klagade aldrig, men han bad inte heller om ursäkt för sin existens….
Där den finske mannen representerar en sorts rå, kompromisslös urkraft, framstår den svenske mannen mer som en välkammad projektledare i beige linneskjorta och chinos. I Ryssland ser vi samma sak än idag – ett stenhårt, patriarkalt ideal där mannen ska vara en dominant alfahane som beskyddar och styr med järnhand…. Under tiden sitter den svenske mannen i sin jämställda bubbla och oroar sig för hushållsbudgeten och att källsortera rätt. Vi har helt enkelt bytt ut alphahanen mot en konflikträdd diplomat, och de få som faktiskt har kvar den där gamla, hårda instinkten hittar man väl mest på något bygge eller i skogen nuförtiden...