2026-05-02, 09:49
  #25
Moderator
pbos avatar
Citat:
Ursprungligen postat av annacondanna
Ja vi har frågat varför hon inte vill träffa vår pappa. Det har varit för att han träffat en ny kvinna som levt med honom men också bråk om pengar. Något som jag tycker är normalt att göra om man varit separerade länge, hon kan inte kräva att han ska fortsätta vara singel bara för att hon är det.
Självklart kan hon inte bestämma att din pappa ska leva ensam. Samtidigt bör du nog som deras barn ha respekt för att din mamma inte vill träffa din pappa och hans nya om hon blivit fuldumpad av honom. Det är så lätt att förvänta sig att ens föräldrar ska vara supervuxna och orka med vad som helst. Men din mamma har naturligtvis känslor hon också.

Citat:
Ursprungligen postat av Phailure
Nej informationen saknas inte alls. Det står tydligt att just relationen med fadern är en av få saker modern ständigt vill tala om.

Trots att det var 20 år sedan.
Det finns tydliga antydningar om något mer. T.ex. svårighet att följa regler i hyreshus. Du verkar heller inte förstå att 20 år kan vara alldeles för kort tid för att kunna lägga en toxisk relation eller riktigt rutten skilsmässa bakom sig.
Citera
2026-05-02, 10:20
  #26
Medlem
1335991s avatar
Citat:
Ursprungligen postat av annacondanna
Jag vill inte dra hela bakgrunden eftersom det skulle bli en lång historia. Men jag har en mycket ansträngd relation med min mamma och har haft under hela min uppväxt.

Har flyttat till en annan stad 5h bort från henne och har trivts mycket bra med det. Hon ringer mig en gång var 3e månad och pratar enbart om sig själv och hur hemsk vår pappa har varit mot henne (de är skilda sen 20 år tillbaka).

Ibland ringer hon också för att hon känner sig ensam och övergiven eftersom alla barn flyttat ifrån henne och att hon inte har någon. Hon frågar om jag planerat att stanna i stad X och att hon annars hade kunnat tänka sig att flytta dit. Jag vågar inte säga det rakt ut men skulle hon göra det så hade jag flyttat 5h bort igen. Jag står inte ut med henne.

Hon har under vår uppväxt sällan varit intresserad av hennes barns liv och varit fokuserad på att sin och vår pappas relation som tagit slut. Hon kom inte på någon av våra födelsedag, examensfirande eller studenter för att vår pappa var där och varje jul ställde hon ett ultimatum - pappa eller mig. Jag tycker inte hon har rätt att komma nu när jag är vuxen och har mitt egna liv och låtsas vara intresserad av mig nu. Hon har inte varit intresserad under min uppväxt och behöver inte vara det nu.

Det som gjort att det runnit över är att vi ändå setts en gång per år. Då har hon mer eller mindre ringt och sagt jag är på väg till stad X för en fest och tänkte sova hos dig. Hon sover då hos mig, håller mig vaken hela natten och följer inte de regler som jag eller min hyresvärd har. Nästa gång hon säger en liknande sak kommer jag att säga att jag är bortrest.

Just nu känner jag att det bästa vore att bryta kontakten. Även om det känns fel att göra det så känner jag mig olycklig av vår kontakt och hon tar mycket mer energi än hon ger. Och även om hon skulle släppa allt gammal groll med vår far så hade jag inte kunnat släppa in henne i mitt liv. Detta kommer innebära att hon kanske pratar om mig som hon pratar om vår pappa men då får det vara så. Jag kan vara boven i hennes historia så länge jag slipper se eller höra av henne.

Hej!

Du kan kanske ta en paus?
Var tredje månad låter ju inte så mycket?

Skicka ett sms och förklara hur du känner,
dvs om du inte törs säga detta rakt ut.
Det kanske får henne att reagera?
Citera
2026-05-02, 12:30
  #27
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av 1335991
Hej!

Du kan kanske ta en paus?
Var tredje månad låter ju inte så mycket?

Skicka ett sms och förklara hur du känner,
dvs om du inte törs säga detta rakt ut.
Det kanske får henne att reagera?
Hej!
Ja det är nog vad jag är mest inne på nu. Bara skriva att just nu skär det sig mellan oss och att jag helst bara har kontakt via sms framåt om det är något. Att kapa helt är ni flera i tråden som skrivit är lite extremt.
Citera
2026-05-02, 15:13
  #28
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av pbo


Det finns tydliga antydningar om något mer. T.ex. svårighet att följa regler i hyreshus. Du verkar heller inte förstå att 20 år kan vara alldeles för kort tid för att kunna lägga en toxisk relation eller riktigt rutten skilsmässa bakom sig.


Jag menade mest att det lät som att mamman förmodligen har sagt allt hon har att säga och då mer än en gång. Så tolkar iaf jag TS, att hon är trött på att höra mamman klaga på pappan.

Eftersom hon hunnit klaga till den nivån att det blivit jobbigt så är det nog ingen större hemlighet eller så som hon går och håller inne på i väntan att TS ska fråga. Hon verkar ju berätta även när TS inte vill höra.

Sedan är det väl klart att det kan och tydligen finns mycket problem kopplat till den där relationen.
Citera
2026-05-02, 18:18
  #29
Medlem
1335991s avatar
Citat:
Ursprungligen postat av annacondanna
Hej!
Ja det är nog vad jag är mest inne på nu. Bara skriva att just nu skär det sig mellan oss och att jag helst bara har kontakt via sms framåt om det är något. Att kapa helt är ni flera i tråden som skrivit är lite extremt.
Ta en break,du kan ju som jag skrev,
skicka ett sms och bara säga att jag nu vill
ta en längre paus från dig,
och,om detta inte fungerar DÅ kan du
du kapa banden.
Citera
2026-05-03, 13:35
  #30
Medlem
Bryta kontakten är väll lite att ta i... Men förklara för henne hur du känner eller skicka en länk till denna tråden
Citera
2026-05-03, 16:06
  #31
Medlem
LinaLaReinas avatar
Citat:
Ursprungligen postat av annacondanna
Hej!
Ja det är nog vad jag är mest inne på nu. Bara skriva att just nu skär det sig mellan oss och att jag helst bara har kontakt via sms framåt om det är något. Att kapa helt är ni flera i tråden som skrivit är lite extremt.

Gör vad du tycker är bäst! Vad som får dig att må bra av.

Minimal kontakt är nog bra och att vara rak och ärlig!

Jag kan säga jag bröt helt, fast min var också precis som din och även slog mig flera ggr. Jag var 22 så jag fick nog tills slut. Ständig drama, aldrig hennes fel, hon var perfekt, utbrott, hatade min far, martyr och offer för allt. Skulder upp över öronen, vi barn skulle fixa allt. Bara jag jag jag, alltså mer ostabil kvinna har jag aldrig sett. Jag önskar att jag hade varit mer rak, vågat ta de tuffa samtal.
Ibland sade jag ifrån, fast då fick jag ju stryk.

Fast vet du, hon hade reagerat precis som din. Martyr och narcissist, så kanske inte ens lönt, men försök.
Efter jag bröt (och det var ett av hennes utbrott som fick mig att lämna hennes hus), så minns jag att hon kom in på mitt jobb nästan 4 år senare, med min syster som skyndade sig bort i butiken. Hon kom fram och frågade varför jag inte ringde. Jag svarade varför skulle jag? Hon svarade, för att jag är din mor. Jag svarade - Det är inte orsak nog! Så var den diskussionen slut. Hon vände och gick ut. Alltid ett offer, aldrig ta ansvar.

Mitt liv efter att ha släppt henne blev bättre, hon satte så mycket skuldkänslor, drama och skit på en, så kärleken tog slut, inte för jag hade fått så mycket alls av henne ändå. Så nej jag ångrar inget.
Har alltid saknat en mor, men inte henne. Jag hade andra omkring mig.

Det krävs en del av en att bryta med en förälder, du får verkligen tänka på hur det är för dig.

Hon kommer aldrig ändra sig tyvärr, det är nog för sent. Hon lever i sitt trauma (offer/martyr och hatet att er pappa lämnade och gick vidare), hon har säkert minst en diagnos, förutom narcissist. Och allt man gör mot dem är 100 ggr värre än något de gör mot en.
Min fick diagnosen Bipolär, fast jag tror hon hade annat också.

Ta hand om dig, fokusera på att vara en bra person och alla de personer som inte kan bete sig, som inte har någon självinsikt. Och som inte kan prata ut, eller ta ansvar och växa som individer håller man avstånd till. Eller bryter helt.
Lycka till
Citera
  • 2
  • 3

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in