Vad är för liten stad för er?

Alltså städer.

Och min stad är knappt 60.000, men den ligger så nära andra större städer att det känns som jag får den lilla stadens fördelar utan att missa vad den stora staden kan erbjuda.

Plot twist, alla svenska städer är små.
Nä men runt 100 000 är väl lagom vilket vi har en drös av i Sverige. Billigare bostäder och tillräckligt bra utbud med nöje och shopping samt nära till naturen. Enkelt att ta sig in och ut från stan och tillräckligt bra utbud på arbetstillfällen osv.

Sandviken är ett klockrent exempel på en liten stad. Stort nog för att vara en stad, till skillnad från t.ex Hofors. Men samtidigt är Sandviken så litet att det är spottavstånd överallt.
Enköping är ett annat exempel. Lite trevligare också.

Det var just vad jag satt och funderade på men de har i alla fall en matbutik, även om de inte direkt har någon mer samhällsservice

Finns det 100 pers som är mellan 25-65 år så räcker det för mig.

Har bott i
Umeå
Luleå
Sundsvall
Göteborg
Skellefteå.

Jag tycker nog att Skellefteå och Luleå var på gränsen.
Umeå var okej och det tar säkert 1 timme att cykla rakt genom hela Umeå.

Tycker att det även beror mycket på hur en stad är uppbyggd.
En 100k stad kan upplevas som större än en på 150k, beror på hur man dragit trafiken, andelen villor och höghus/lägenheter.

Är uppväxt i en ort med ca: 50 000 invånare (100 000 i kommunen) och det känns som ett minimum. En mindre ort skulle dock fungera förutsatt att den är närbelägen en större ort.

Isåfall måste du antingen flytta runt i den staden eller aldrig lära känna någon. Ens kvarter och stadsdel blir ändå som en liten stad tillslut

Problemet är att 50 000 låter mycket men för att få ut kvalitet så behöver man sila ordentligt nu för tiden.

25-30% är pensionärer och ytterligare 20% är kaosinvandrare.

Då är vi nere på hälften som bidrar till stadsbilden . Väldigt många sitter dessutom bara hemma idag. Jag kan tänka mig att 50 000 idag motsvarar en hälften så stor stad för 30-40 år sen. Då kunde man ha köpcentrum, biografer och nattklubbar i en stad av den storleken. De flesta på den tiden var barn, ungdomar eller unga vuxna. Folk hängde utomhus, sportade, lekte på lekplatser och hängde i centrum av staden.

Kan bara hålla med. Ett litet tjejgäng med snygga tjejer i 20 års åldern är värt mer än tusen pensionärer för stadens vibe och vitalitet. Vissa småstäder måste skifta mycket från årtionde till årtionde beroende på hur många unga tjejer den producerar och hur många av dem som väljer att bo kvar.

Bor i en mindre stad runt 10.000. och tolererar det då jag fick ett välbetalt fast jobb. Egentligen klarar man sig med en frisör, en ica, en pizza, och ett arbetstillfälle, förstås... Går du <10k börjar de försvinna, alternativt alla måste åka bil.

Det jobbiga är all inavel, de som kommer härifrån verkar aldrig ha lämnat sin bubbla. De växte upp här, gick i skolan här, jobbat här hela livet. Ja, så kan man ju också leva... uppenbarligen.

Problemet med 100.000+ är att det drar till sig så mycket äckliga missbrukare, kaosmänniskor.

Invånarantalet är egentligen ointressant, närheten till service och infrastruktur är viktigare.
Jag har bott i en stad med 4 miljoner invånare, men det fanns inget serviceutbud i närheten. Minst en halvtimme med bil till en hygglig restaurang.
Nu bor jag i en stad med strax under 20k invånare och jag har allt jag behöver inom 20 minuters promenad. Inklusive skog och sjöar.
Men jag kan bo i en by med 15 invånare, eller utanför den för den delen, bara det går bussar regelbundet.