Citat:
Ursprungligen postat av Ankdammsman
Irans armé var synnerligen modern och högteknologisk när kriget mot Irak bröt ut 1980.
26 år senare är det en annan femma.
Mycket riktigt. Shahen ägnade sig undet 1970-talet
åt en militär shopingrunda av episka mått.
Stridsvagnar, attackhelikoptrar, jaktflygplan, jagare etc. köptes in.
Man köpte Chieftains, Cobra-helikoptrar, F-4:or och F-14.
Annan materiel köptes men hann aldrig levereras.
Amerikanska jagare, F-15, ett stort antal F-16 (400st vill jag minnas),
Challengerstridsvagnar etc. etc.
Och allt detta backades upp med en omfattande infrastruktur bl.a. i form
av nya flygbaser, samtidigt som personalen fick god västerländsk utbildning.
1979 var Iran regionens militöra stormakt (glöm Israel) och det var bara början.
Iraks armé å andra sidan var nog så stor, men utrustningen var äldre sovjetisk
eller nyare sovjetisk av "monkey-modell" kvalitet.
Pv-ammunitionen till de irakiska T-72:orna var t.ex. sovjetisk övningsammunition.
Utbildningen var stelt sovjetiskt, vilket i kombination
med den sedvanliga arabiska militära inkompetensen
och Saddams oduglighet gjorde Irak till en munsbit för Shahens Iran.
Med Ayatollan ändrades gock allt.
Många officerare flydde, medans andra fänglades, torterades och dödades.
Shahens en gång så mäktiga krigsmakt var totalt kaos.
Även sedan kriget mot Irak dragit igång dröjde det innan
t.ex. F-14-piloter släpptes ut från tortyrkammarna och in i cockpit
och under hela kriget så tävlade Saddam och det Iranska prästerskapet
i regionsmästerskapet i militär inkompetens.
F.ö. så ska vi inte glömma Iran/Contras-affären,
där USA såg till att förse Iran med reservdelar under bordet.
Avseede USA/Irak så kan ett citat (ur minnet) från en irakisk stridsvagnsbataljonschef
vara intressant:
"Efter en månad av flygbombningar hade jag 27 av 30st stridsvagnar kvar.
Efter 15minuters strid mot det amerikanska pansaret hade jag ingen stridsvagn kvar.