Är det inte extremt låg kvalitet på nytillverkade möbler numera?

Upplever att nytillverkade möbler numera håller extremt låg kvalitet, de klarar ju liksom inte ens nån enstaka flytt känns det som. Efter bara nåt år så är stolar, soffbord osv. skrangliga vilket motiverar att byta ut dem snabbt, vilket jag såklart fattar är tanken istället för att låta grejerna gå i arv som förr.

Vissa saker såsom säng och soffa är man ju mer eller mindre tvungen att köpa nytt, inte jättekul att ta över nåns tygmöbler med kvalster och eventuellt vägglöss, men prydnadssaker och grundmöbler såsom bord, stolar, hyllor, hallmöbler osv. är ju i klart bättre skick om det är från typ mitten av 1900-talet och tidigare än motsvarande nytillverkade grejer, trots att de förstnämnda möbler ägts av folk i generationer.

Sedan är det ju svårt och krångligt att reparera nytillverkade saker om man hade velat, förr var normen att de flesta möbler var tillverkade i massivt trä, om ett bord blev repigt så gjorde det ju absolut ingenting, det var bara att kontakta en snickare för slipning och målning sedan var bordet som nytt. IKEAs deppiga plastgrejer går ju knappast att återställa på samma sätt utan då är det alltid slänga och köpa nytt som gäller.

Undviker själv att köpa nytt om jag inte absolut måste just för att kvaliteten man får på nytillverkat verkligen är urkass, har jag fel?

Mio är knappast lågpris i samma klass som IKEA och Chili.

Ja och köper man ett nytt skåp från Svenskt Tenn idag för en halv miljon kronor så lär man nog se till att det går i arv, och förhoppningsvis finns kvar om 100-150 år. Men ett billigt massproducerat skåp har nog mindre chans att göra det.

Upplever att nytillverkade möbler numera håller extremt låg kvalitet, de klarar ju liksom inte ens nån enstaka flytt känns det som. Efter bara nåt år så är stolar, soffbord osv. skrangliga vilket motiverar att byta ut dem snabbt, vilket jag såklart fattar är tanken istället för att låta grejerna gå i arv som förr.

Vissa saker såsom säng och soffa är man ju mer eller mindre tvungen att köpa nytt, inte jättekul att ta över nåns tygmöbler med kvalster och eventuellt vägglöss, men prydnadssaker och grundmöbler såsom bord, stolar, hyllor, hallmöbler osv. är ju i klart bättre skick om det är från typ mitten av 1900-talet och tidigare än motsvarande nytillverkade grejer, trots att de förstnämnda möbler ägts av folk i generationer.

Sedan är det ju svårt och krångligt att reparera nytillverkade saker om man hade velat, förr var normen att de flesta möbler var tillverkade i massivt trä, om ett bord blev repigt så gjorde det ju absolut ingenting, det var bara att kontakta en snickare för slipning och målning sedan var bordet som nytt. IKEAs deppiga plastgrejer går ju knappast att återställa på samma sätt utan då är det alltid slänga och köpa nytt som gäller.

Undviker själv att köpa nytt om jag inte absolut måste just för att kvaliteten man får på nytillverkat verkligen är urkass, har jag fel?

Men dom har inte särskilt högre kvalitet. Sådant existerar bara om du har råd med en egen möbelsnickare.

MIO har väldigt bra kvalitet.

En effekt av miljövänlighet är att många produkter fungerar sämre eller får kraftigt förkortad livslängd, många gånger ifrågasatt om det i längden verkligen blir mer miljövänligt.