Är människan ett oskrivet blad eller är vårt öde till en stor del förutbestämt?

Tycker detta är en mycket intressant fråga då min generella uppfattning är att svaret, synen på människans natur som formbar alternativt inneboende, ofta avgör var man står politiskt.

Enligt filosofin tabula rasa föds människan utan förutbestämda egenskaper eller kunskap. Min uppfattning är att personer med denna syn är starka förespråkare av sociala reformer och tror att dåliga fenomen som kriminalitet, krig o.d. är ett resultat av samhällets misslyckanden. Personer med denna syn tycks allt som oftast tro på möjligheten att skapa ett idealsamhälle, i vilket olika typer av misär inte existerar. Dessa personer brukar rösta vänster.

Andra personer menar dock att det finns en inneboende mänsklig natur som inte går att förbise. Dessa brukar förkasta idén om ett idealsamhälle och mena att samtliga politiska reformer måste vara föremål för ytterst försiktiga avvägningar då beslut som fattas får såväl förutsägbara som oanade konsekvenser inom andra områden. Personer med denna syn på människan brukar rösta höger.

Jag skulle nu vilja prova denna tes genom en undersökning här på Flashback. Tror ni att människan är ett formbart, oskrivet blad vid födelsen eller finns det en medfödd mänsklig natur som innebär att diverse hemskheter alltid kommer att förekomma i vårt samhälle? Röstar ni vänster eller höger?

Jag har enäggstvillingar i släkten där samhället via psykiatrin skadat den ena allvarligt genom läkemedel, inlåsningar med bältningar, elchocker och så vidare och kan se hur mycket miljön skapar skador och personlighetsförändringar som den som kom ur psykoatrins våld, aldrig utvecklade samtidigt som jag även ser att personligheterna är mycket annorlunda trots identiskt DNA och att syskonen står varandra nära.

Sedan så har jag fått en mängd olika aha-upplevelser när jag pratat med min farmor (jag är inte uppvuxen med min pappa eller hans släkt) krimg mängder av olika saker som jag glömt bort då jag inte uppfattade det som egentligen betydelsefullt men det var allt från att jag inte tålt smaken av kåldolmar utan att få kväljningar av det som barn medan det var mina syskons favoriträtt (jag har endast halvsyskon), att jag som barn var mycket förtjust i hårdkokta ägg med kaviar, att jag som ung svimmade mycket osv. Jag har alltid fått saker utpekat som min pappas likheter med mig, jag var näsblodsbarn, extremt spruträdd som barn (samt hade höjdrädsla o rädsla för blod men tror inte det är nedärvt) drabbades mycket av hypnagoga tillstånd och sömnparalyser som barn likt min pappa. Att få vissa specifika saker tidigt utpekat som arv är en sak och särskilt i sammanhanget av att människor försöker köra rasbiologi emot en och då faktiskt ljugit ihop en negativ karaktär som inte existerat och pratat om "arvet" oavsett om man försökt utmåla mig till ett monster eller mentalt störd utom räddning.

Som brottsoffer för sådana föreställningar så vet man väldigt väl hur mycket som ljugs ihop för att det finns agendor av att styra bilden till det genetiskt "dåliga" och även hur mycket som förvrängs.

Att vissa saker sedan är ärftligt som smakpreferenser etcetera är kul och även att hitta gemensamma nämnare men sådant kan man hitta med vem som helst på gatan också. Skillnaden med gener är att man ser vilka man har något likt med och missar allt som inte är likt. Mitt ena halvsyskon och jag är egentligen inte så olika och brukade ofta dyka upp klädda i samma färger och fixade på samma vis samma dagar i tonåren. Vi ser helt olika ut och folk har alltid letat skillnader på att jag är den dåliga och syskonet det bra, av oss. En uppdelning efter att människor inte gullade mina föräldrar och då gär a ville ge sig på mig såsom min mamma när man inte tordes ge sig på min pappa eller mig för att jag var ljus och blond som min mamma som dels var en rätt elak en men lanske mer för att hon såg ganska bra it och tog plats vilket sällan passar avundsjuka kvinnor som passerat sitt datum och inte längre kan leva på mäns uppmärksamhet.

Jag har levt hela mitt liv med falska påståenden om min person och har även bara halvsyskon nästan uteslutande i min släkt och kan se hur lite gener påverkar och hur mycket miljön spelar roll.

Att tycka att det är kul om man äter samma grejer eller inte alls tål visa saker som likheter missar att det sedan finns en mängd smakpreferenser man inte delar, som exempel. Man föds ju med smak för viss mat men ändrar det genom hela livet. Jag har aldrig tyckt om samma mat och sådant som syskon eller min mamma prefererat och jag är väldigt mycket biologisk släkt med min mamma. Att då titta på vad min pappa kanske gillat eller ogillat och kalla det gener är att samtidigt att bortse från att det mesta som jag avskytt under uppväxten varit favoritmat för min mamma eller andra syskon. Miljön innebär att jag som vuxen lärt mig äta allt jag hatade som barn. Jag uppskattar mer eller mindre allt jag hatade som barn vilket är miljöfaktorer.

Folk (forskare) letar hela tiden efter sådant som ska styrka deras teorier.

Tycker detta är en mycket intressant fråga då min generella uppfattning är att svaret, synen på människans natur som formbar alternativt inneboende, ofta avgör var man står politiskt.

Enligt filosofin tabula rasa föds människan utan förutbestämda egenskaper eller kunskap. Min uppfattning är att personer med denna syn är starka förespråkare av sociala reformer och tror att dåliga fenomen som kriminalitet, krig o.d. är ett resultat av samhällets misslyckanden. Personer med denna syn tycks allt som oftast tro på möjligheten att skapa ett idealsamhälle, i vilket olika typer av misär inte existerar. Dessa personer brukar rösta vänster.

Andra personer menar dock att det finns en inneboende mänsklig natur som inte går att förbise. Dessa brukar förkasta idén om ett idealsamhälle och mena att samtliga politiska reformer måste vara föremål för ytterst försiktiga avvägningar då beslut som fattas får såväl förutsägbara som oanade konsekvenser inom andra områden. Personer med denna syn på människan brukar rösta höger.

Jag skulle nu vilja prova denna tes genom en undersökning här på Flashback. Tror ni att människan är ett formbart, oskrivet blad vid födelsen eller finns det en medfödd mänsklig natur som innebär att diverse hemskheter alltid kommer att förekomma i vårt samhälle? Röstar ni vänster eller höger?

Det finns förvisso dålig forskning som inte sker förutsättningslöst, men man kan inte döma hela forskarkollegiet efter det.

Du gör själv misstaget att endast använda sig själv som exempel. Du utgör trots allt ett lite väl tunt statistiskt material.

Nej det är inte något "misstag" utan ett axplock av egna observationer.

Gällande tvillingarna så påstår dessutom de som dessutom vårdskadar/t den ena att därmed har den andra samtliga problem och övrig släkt. Att vederbörande är personlighetsförändrad och tidigt i livet blev instutionaliserad struntar de i eftersom det är en " lydig" patient som helt saknar förmåga att se hur mycket problem som är miljöfaktorer och då skapat av svensk psykiatri. Att personen ens lever är ett mirakel i sig men många andra gör inte det.

Det är något irriterande med människor att de tror att egna observationer går att förkastas till förmån för "forskning"

Har du fyllt i enkäter någon gång så vet du att de inte är särskilt omfattande utan är ute efter ett antingen eller, genom främst ja eller nej frågor eller inom ett spann.

Vilka är "forskare" sedan?

Egna observationer är ett måste för att upptäcka mönster som ifrågasätter olika antaganden av vad som menas vara sant.

Men du kan inte extrapolera dina egna observationer till att gälla för andra. För att kunna uttala sig om i hur hög grad vi är formade av arv respektive miljö krävs ett så stort statistiskt material som möjligt.

Jag lärde mig läsa och skriva när jag var fyra år gammal. Beror det på att jag genetiskt är begåvad, eller beror det på att min storasyster lät mig sitta med när hon och hennes lekkamrater lekte skola? För att kunna få en indikation skulle jag behöva information om några tusen andra personer som också lärde sig läsa och skriva i tidig ålder. Jag skulle även behöva information om några tusen andra personer som också lekte skola i tidig ålder, för att se hur många av dem som lärde sig läsa och skriva tidigt. Men inte ens då kan jag dra några säkra slutsatser. Begåvade barn kanske tycker om att leka skola? Jag kan i vilket fall som helst inte bara utgå från mig själv, det blir anekdotisk bevisföring.

Jag vet hur det fungerar med studier och även att de oftast är för svaga för stt faktiskt räknas som sanning och forskning brukar därmed med tiden ändras eller ge motstridiga svar.

Jag hade mycket stora svårigheter att lära mig läsa och skriva men kämpade på och lärde mig sist i klassen men kom då långt över alla jämnårigas nivå. Min farbror klarade tydligen aldrig av att lära sig i skolan (det gjorde inte jag heller riktigt men min dåvarande låtsaspappa tragglade en del med mig hemma också) och min mormors bror hade dyslexi. Övriga släktingar har lunnat läsa obehindrat. Hade jag då genetiska svårigheter som gjprde det mycket svårt eller är jag skicklig på att skriva pga att andra släktingar saknat svårigheterna och är bildade som att släkten är en läsande sådan?

Grejen med dessa studier är att de gör snabbare antaganden. En har en diagnos, då appliceras den på ena efter andra. En ny diagnos kommer in och plötsligt ska alla andra ha den också.

Båda mina föräldrar är matematiskt lagda. Jag var snabbast i huvudet i min årskull men har särskilt låga kunskaper pga att matematik var särskilt utmanande med alla inlärningsmoment i ämnet. Ett syskonbarn har visat sig troligtvis ha dyskalkyli. Vilka matematiska "gener " har jag?

Jag lekte förövrigt skola med mina syskon och åtminstone ena av dem kom med i Mensa sedan. Honom tragglade jag en del bokstäver och lite matematik med. För ett skolbarn som är mycket barnvakt kommer det ofta naturligt att ge syskon övningar att utföra men sannolikheten att det lilla jag gjorde är vad som orsakade Mensa är låg. Tv spelandet och gener lite högre men oavbrutet tv-spelande från 2 årsålder är ett större samband än vad som kan bortses ifrån.

Miljöns påverkan är mycket stor.
Forskning handlar om att leta upp likheter. Det är sällan endast studier utan ingripande/deltagande från forskare.

Nejdå, jag har ju redan fått svar av dig. För att få bort all misär krävs att vi människor blir mer själviska.

Tja, om jag skall utgå från mig själv så fanns det definitivt inga miljöfaktorer som hade en positiv inverkan på min inlärning, utöver att leka skola i fyraårsåldern då. När jag började lågstadiet kämpade klasskamraterna med att ljuda bokstäverna i alfabetet. Själv läste jag böckerna om Karlsson på taket. Klasskamraterna kämpade med att förstå vilka mängder siffrorna symboliserade. Själv räknade jag med bråktal och procent. Jag låg åtminstone tre år före resten av klassen, och jag kan ärligt talat inte se vilka miljövariabler som skulle kunna förklara det. Jag fick aldrig hjälp med läxor, vilket beror på att jag aldrig gjorde några läxor hemma. Undervisningen genom hela grundskolan gick framåt i så långsam takt att jag lärde mig allt som krävdes på plats i skolan. När jag var 9 år var mina största intressen kemi och astronomi, och jag slukade faktaböcker avsedda för vuxna. Grundskolan var inte vad jag skulle kalla en stimulerande miljö, snarare 9 års förvaring. Jag började låna skönlitteratur från vuxenavdelningen när jag var i 11-årsåldern. Det var egentligen inte tillåtet, men bibliotekarien var en klok kvinna som gjorde undantag för mig. Jag växte inte upp i ett intellektuellt hem, mina föräldrar har 6 respektive 7 års folkskola. Min syster nöjde sig med en praktisk gymnasieutbildning, själv blev jag forskare inom naturvetenskap. Min syster har en personlighet som gör att hon gärna ger upp vid ganska litet motstånd. Det gör inte jag. Genetik eller miljö? Just envetenhet tror jag är fullständigt genetisk. Det finns forskning som har kunnat påvisa att vissa fiskar är blygare än andra artfränder, trots identisk miljö.

Det låter som autism.

Jag har alltid haft svårt med inlärning och hade ett helvete med att lära mig att läsa och skriva. När jag var 9 år klickade det till och jag läste exakt alla böcker jag kom över då genast vilket innebär att jag isåfall hamnade före dig eftersom jag läste böcker såsom Det svarta arvet, Inte utan min dotter och liknande böcker och förstod otroligt mycket. När jag var 11 läste jag tegelstenar och flertalet romaner i veckan. Brott och straff är en bok jag gav mig på. Det året lärde jag mig själv att skriva skönlitterärt. Så min miljö var tydligen något som slog ut din genetik.

Jag har heller aldrig pluggat eftersom ingen brydde sig om att jag inte klarade av skolan utan skyllde på mig eftersom jag överlag hela tiden låg efter eller påtagligt före mina klasskamrater. I vuxen ålder fick jag ADHD diagnos som ändrades till ADHD och jag har aldrig gått i skolan eftersom jag slutade gå i lågstadiet och knappast alls var i skolan särskilt mycket i mellanstadiet och högstadiet. Det kunde gå veckor emellan att jag var där och redan i lågstadiet började en lärare gå hem till mig för att hämta mig till skolan.

Min uppfattning är därmed att du var hårt driven av miljön eftersom t.ex man i årskurs 3 började med rymden. Du låg ändå jämnt med det du introducerades till. Jag kläcker idéer själv som det sedan finns etablerade teorier kring vilket jag inte vetat när jag tänkt ut saker, då jag aldrig läst t.ex fysik eller filosofi i skolan.

Jag har inte genomgått gymnasiet då jag för några år sedan läste de första kurserna på den nivån. Få människor upplever mig som någon som aldrig gick i gymnasiet.

Jag tror stenhårt på miljön. Jag förkastar inte gener eller variationer i intelligens eller annat, men miljön är av mycket stor betydelse.