Är det bara jag som synar all dyr alkohol ju äldre man blir?

Jag hade en fas när jag var ung där man alltid skulle imponera på sin omgivning, det var dyr bärs, dyra viner, asdyr whiskey osv och allt annat smakade renpiss.
Men nu när jag är vuxen, har familj och barn och hela köret så uppskattar jag mer och mer det enkla i livet.
Numera köper jag aldrig några dyra ipor som smakar gammal hockeystrumpa utan är bara sugen på tex en ey bro, norrlands, prisvärd bag in box osv.
Samma gäller mat. Jag förstår att köpa ett gäng cheeseburgare på mcdonalds är riktigt fjortisbeteende men det är ju för tusan det bästa dom har eller helst bara vill ha en vanlig vesuvio på pizzerian...
Detta är ju egentligen en fördel ekonomiskt, men det känns som att ju äldre man blir desto mer barnsliga blir smaklökarna? Eller så fanns dom alltid där men kommer mer tryggt fram ju äldre man blir?

Jag har blivit mer kräsen och köper dyrare och godare mat och dryck ju äldre jag blir!

Då är vi olika! Jag är snarare tvärtom!

Många smygalkisar har väl skapat sig ett "whiskyintresse" så det går bra att supa lite på vardagarna utan frugan tittar snett. Ganska klassiskt faktiskt.

Själv tycker jag det är nice med en fin-öl men efter 3 stycken så spelar de fan ingen jävla roll, öl som öl (alkohol som alkohol) och då tar jag hellre också ett par Norrlands.

Man orkar inte jaga upplevelser i längden, allt blir tråkigt till slut.

Aldrig upplevt. Köpte mycket billigt som ung men upplever att åldern snarare kommer med en känsla av att lägga pengarna på dyrare saker än vad man hade gjort som ung.

Går jag in på bolaget kan jag därmed inte hitta mycket som smakar gott eftersom jag bara köpte den billigaste skiten förr och då dricker jag hellre inte alls.

Inte för att imponera på andra men ska jag dricka något så upplever jag att det åtminstone kan smaka anständigt. Kruxet är dock att jag inte riktigt gillar alkoholhaltiga drycker längre men jag lägger hellre några kronor på något som jag faktiskt åtnjuter än köper det billigaste. Man får vara glad att man inte blev blond som tjugoåring för ungefär så är ungdomens smakpreferenser gällande alkohol. Billigt blir bäst

Jag köper det billigaste jag tycker om.

Säger samma. Man inser att ett vin som kostar 1000 kr inte är godare än ett för 200 kr osv. Whiskey är ännu värre. Samma med mat och mycket annat. Stekt falukorv med stekt ägg och råstekt potatis är exakt lika gott som en entrecote på restaurang för 500 kr. Det smakar inte likadant, men "nöjdhetsfaktorn" är lika hög.

Det gör jag med. Jag är inte imponerad av att det är dyrt. Har även listat ut kompisars smak och nedgraderat dem till billigare varor som de gillar, de trodde först att jag gett dem något dyrt, men istället så förstod jag vad de hade för smak.

Jag köper väl det jag gillar kort och gott. Och det spänner från allt till sofiero till väldigt dyrt.

Fördelen med att va just vuxen är trotts allt att man väljer själv.

Jag har förändrat mig över åren. För mig är sånt inte viktigt och idag fokuserar jag på det jag gillar. Om ärlighetens ska fram så är det oftast godare när det är lite dyrare. Så det mesta man konsumerar är väl i prisnivå medeldyrt till dyrt.

Köper jag en flaska rött till någon god mat så går jag ofta ner till billiga viner runt 200 kr för en flaska. Det finns några ganska bra i den låga prisnivån.

3-4 premium starköl innan man går över till billig skitöl i såna fall det kan jag gå med på. Men helst fortsätter jag dricka premium öl.