C och L debatterade i gårdagens Aktuellt, men som vanligt var den s.k. "debatten2 så kort och innehållslös att ingen förstår vad det egentligen handlar om.
Och det ÄR komplicerat, men i korthet är det så här:
- Nästa etappmål är 2030
- Enligt de senaste uträkningar kommer Sverige då att ligga ca. 54 miljoner ton kol på minus.
- Priset på en utsläppsrätt för 1 ton ligger idag på 77,43 euro (EU ETC-börsen:
https://tradingeconomics.com/commodity/carbon).
- Om Sverige skulle köpa utsläppsrätter för att kvitta sin (preliminärt uträknade) skuld så skulle det kosta 43 066 566 000 SEK enligt dagens pris (54 Mt * 77,43 EUR * 10,3 = 43 066 566 000 SEK). Alltså 43 066 miljoner kronor.
- Enligt Svenskt Näringsliv är 4 miljoner svenskar helt självförsörjande, dvs. det är deras skatter som försörjer landet. Om de betalade "kolskulden" idag skulle det kosta dem 10 766 kronor per knopp.
- Utsläppsrätterna har under de senaste 5 åren stigit med ca. 10 euro per år (prisutvecklingen över tid syns via länken ovan, ändra till "10Y"). Ökningen beräknas accelerera ju närmare 2030 man kommer. Men om man räknar med ungefär samma medelökning så kommer priset om 5 år, när allt ska betalas, alltså att ligga på minst 130 euro per ton.
- Om vi antar att det finns ungefär lika många självförsörjande svenskar om 5 år så kommer de att i princip betala (minst) 18 076 kronor per knopp.
Det finns många osäkerheter i ovanstående uträkning, inklusive att det inte finns någon garanti att det finns tillräckligt mycket utsläppsrätter till salu. I så fall måste Sverige betala böter, som blir betydligt högre (de räknas ut från BNP).
Klimatpolitiken tar ju inte heller slut år 2030, det är bara nästa etappmål. Det innebär att ovanstående kostnad bara kommer att öka från år till år också efter 2030, och utsläppsrätterna (eller böterna) ska betalas ändå tills Sverige har kommit ner "under sin planerade kurva".
Sveriges energiproduktion är redan idag i stort sett fossilfri, så de tre utsläppskällor man kan rucka på är i praktiken "transport" (inkl. privatbilism), "skogsbruk" (framförallt kalhyggesbruk) och "industri" (enda tillräckligt stora realistiska grejen är "grönt stål").
Eftersom det här gäller mätbara konkreta grejer så har det faktiskt inget överhuvudtaget att göra med den utflippade "woke/anti-woke klimatförändringsförändringsfrågan". Det spelar ingen roll om det pågår en klimatförändring eller inte, om den är människoorsakad eller inte. Det är BARA fråga om uppmätta utsläpp och kronor.
Så vilken av följande fem klimatpolitiska strategier tycker ni är bäst, och varför:
1. Vi fortsätter med Tidö-modellen och gör ingenting, istället kan staten ta in alla de pengar som behövs via en ökad beskattning.
2. Vi klämmer åt transportsektorn och tvingar Sverige och svenskarna att snabbt gå över till elbilar, och fortsatta utsläpp betalas av dem som orsakar dem via bensin- och dieselpriset.
3. Vi klämmer åt skogsindustrin och skogsägare som avverkar skog med extra klimatavgifter och skatter, för att minska de årliga avverkningsvolymerna och öka kolinlagringen.
4. Vi statssubventionerar en försnabbad "grön omställning" av den industri som producerar mest kolutsläpp (metallindustrin).
5. Nåt slags kombination av de ovanstående lösningnarna.
Så vad tycker
alla deltagare på FB?
Final word: alla som vill utgjuta sig om woke-klimat det ena eller det andra är förstås fria att göra det och framstå som idioter, det här gäller hardcore politik och hardcore politiska lösningar, inte ideologiska ställningstaganden.
).