Astralresor - egna erfarenheter och diskussion

Elektromagnetisk strålning av olika form och frekvens. Mobil/wifi/3g/4g/trådlösa telefoner/trådlösa ljudsystem etc råkar ha samma frekvens som behövs för att koka vatten vilket ställer till lite jävelskap i cellerna då 70% av dem består av vatten. En naturlig effekt av detta är att känsliga personer ständigt går runt och känner "kryp" i kroppen. Molekylerna dallrar, men det är inte man själv som bestämmer amplituden, och det är inte nice.

Jag själv kan dock inte se något annat problem med den strålningen än att den gör det svårare för mig att koncentrera mig, men eftersom hjärnan har plats för 80% mer medveten aktivitet än man kör idag så borde det inte vara några problem alls med att höja sin koncentration över sån skit.

Redan nu vet vi hur man interfererar med elektronik med hjälp av känslor, då emf och känslor är elektromagnetiska spektrum som ligger väldigt nära varandra.

http://noosphere.princeton.edu/


Med lite tur kan man lära sig att "tänka väck" de mobilmaster som stör en. Telekinetisk terrorism/självförsvar, beroende på vilken sida man står. Personligen tycker jag elektromagnetisk tortyr i form av mobilmaster som strålar åt alla håll borde förbjudas, alt att staten bjuder på avskärmning för de som vill ha det.



Det vore nice att ha en lista som definierar alla frekvenser i universum från mnHz till PHz
då skulle jag enklare kunna förklara var och när och hur saker sker i det universum Jag ser..


Men kör vidare. Jag tror att det även i ditt fall faktiskt bara handlar om att ha koncentration och tålamod, samt att känna in vilken dynamik en astralresa har. Tankar är oftast knutna till ens egna kropp så när man tänker, så har man sin fokus i huvudet. Vid en astralresa skall fokusen vara utanför huvudet, varpå tankar som eterisk substans egentligen är ens värsta fiende. I ditt fall blir uppmaningen: "Sluta tänk" och bara gör. Analysera kan man göra efteråt.
Jag är medveten om att uppmaningen för en person som dig känns rätt "out there" för att du i princip ÄR tankar, men tittar man på det ur ett praktiskt perspektiv så finns inga förhinder för dig att göra resa idag och analysera den imorrn istället. Så länge du grundfäster den rutinen i hjärnan så behöver det tvivlet inte störa dig i framtiden även om det kanske finns kvar. Man behöver inte sluta tänka, men man alltid tänka senare. Upplev nu, tänk sedan.


seiMo, detta gäller faktiskt även dig fast på ett annat sätt. Ditt problem är att du somnar, dvs att när du befinner dig i delta-läge så har du inte disciplin nog (ännu) att stoppa drömmarna som oftast brukar välla fram när man stoppat sina egna tankar. Mina drömmar startar alltid strax innan jag somnar.
Vill man projicera därifrån så handlar det om att hålla intentionen om vad man vill kvar i huvudet, samtidigt som man varje gång drömmarna smyger sig på, lägger ett kort "nej" och återgår till det vakande tillstånd man var i. Man väcker sig litegrann men inte för mycket. Det är lite svårt i början kanske men tro mig, inom kort kommer du ha full kontroll på dina nära-sömnen-upplevelser och du kommer INTE bli besviken på den potential som finns där.

Allt i universum är ju egentligen energi på olika våglängder/frekvenser och även så tankar. Men kan du utveckla detta lite, det var lite kryptiskt skrivet och det finns många sätt jag kan tolka det på...

En fråga: Det här med astralresor verkar ju väldigt intressant, men jag har en fråga jag alltid har funderat över: Finns det ingen risk att man hm, inte hittar tillbaka till kroppen igen och på så sätt dör?
Det är kanske en dum fråga, eller så har den ställts tusen gånger i den här tråden redan, men svara gärna. Jag känner nämligen att jag aldrig skulle våga mig på det där...

Du har rätt, frågan har ställs många gånger tidigare

Nej, du kan alltid komma tillbaka till din kropp och den vanliga världen, detta pga att astralresorna/OOBE sker i ditt medvetande som råkar vara kopplat till din kropp under hela din livstid. Det brukar populärt sägas att under astralresor representeras detta band visuellt av en silvertråd mellan din astralkropp och din vilande fysiska kropp, liknande en navelsträng. Det ska vara omöjligt att klippa detta band.

Jag läste om det här igår och blev fast besluten om att prova på det hela samma kväll.

Jag blev förvånad över hur lätt det hela var! Började med att fokusera på min andning och kände rätt snart att det började pirra och rycka i fötter och händer varpå det spreds ut i resten av kroppen successivt. Ögonlocken började rycka som bara den varpå jag hamnade i ett konstigt tillstånd jag tidigare aldrig upplevt. Kändes ungefär som att något skulle tryckas ut ur översidan av kroppen och mitt hjärta gick på högvarv.

Ungefär här blev jag väldigt mörkrädd och ville avsluta det hela. Men jag kände mig väldigt konstig efteråt!

Känner mig fortfarande, dagen efter extremt energifylld och lätt!

Jag kan börja med att säga att jag är väldigt förvånad över mig själv att jag ens sitter o läser i en sån här tråd just nu, eftersom jag varit väldigt skeptiskt till sånt här med "andra sidan" erfarenheter.

Men nu när jag börjat läsa om vad det är så undrar jag lite om jag varit nära en Astralresa...

Det är så att jag haft ganska svårt med att somna in under min uppväxt. Därför testade jag för några månader sedan att meditera mig till riktigt djup avslappning för att kunna somna. Då upplevde jag lite av det här "pirret" i kroppen som nämns och att jag lyfte och svävade runt, runt över min kropp.
Det är fler gånger jag upplevt detta och jag undrar om det är början på en Astralresa

Ja, garanterat. Dock för att vara rätt med terminologin så var det nog en början på en UKU/OOBE (Ur-kroppen-upplevelse/Out-of-Body Experience). Astralresa är "nästa steg" bortom UKU där du bryter igenom "flera väggar" av verklighet.

Det funkar som så att när du får en UKU så hamnar du oftast i RTZ kallat (Real time-zone) vilken är en variant av vårt eget fysisk universum. Väl där så kan du med övning "låsa upp dörrar" (via medvetenhetsprocesser - eller kanske avsaknaden av detta kan man säga) som gör att din astralkropp kan lämna även RTZ mot högre plan.

Det är väldigt lätt att komma in i vibrationsstadiet, alla kan göra det. När det hände mig första gången för snart 3 år sedan så kom det helt naturligt som en följd av att jag mediterade (för första gången i mitt liv!). Jag visste redan då instinktivt att det var "något mer" än bara inbillning - det kändes på riktigt och min instinkt sade till mig att detta var en process med flera steg mot oändligheten. Snacka om plötslig instinkt från att veta NOLL om detta.

Först 1 år senare hittade jag den här tråden och fick då veta att det finns många andra som varit med om samma sak.

Efter hur länges mediterande fick du det?

tex, efter 4 gångers mediterande osv.

Första gången jag försökte meditera. Ever.

Dock så måste det sägas att jag var mycket dålig på att meditera eftersom jag somnade, vilket ju inte direkt är meningen. Men en sak som går igen inom all "medvetandeförändring" (såväl UKU som ren meditation) är att det är din avsikt som avgör vad som händer.

Eftersom jag hade en meditativ avsikt så skedde det som så att jag vaknade ur slumrandet, men jag "sov fortfarande". Svårt att beskriva men tänk dig att din kropp är i "sovtillstånd" men ditt medvetande går från slumrande rappakalja till kristallklarhet på mindre än en sekund. Du vaknar inombords kan man säga. Vad som sedan följde var en vibrationsprocess där hela jag vibrerade inombords, jag hörde en sinuston som steg högre och högre och till slut så kulminerade detta i en känsla av att jag sugs ut ur kroppen i ljusets hastighet. Detta var så intensivt att jag hoppade upp ur sängen i ren chock. Under hela tiden kunde jag röra min kropp, och jag öppnade ögonen flera gånger - men detta avbröt processen.

Så genom att ha avsikten att "meditera" så nådde jag detta stadie. Idag vet jag att meditation är annorlunda men ändock en relaterad känsla. Jag har haft lite dåliga erfarenheter av chakrameditation men vibrationsstadiet är enbart en skön men pirrig och samtidigt lite läskig känsla (om astralkroppen får för sig att dra på högsta spaken som den gjorde för mig).

Dock måste jag säga att ju mer man håller på med sånt här desto "mindre känns" allt och det är idag mycket mer intensivt att leka runt med vibrationsstadiet. Kanske har jag vant mig vid tanken för mycket.

Alla kan göra det, men det behöver verkligen inte vara lätt. Jag har flera personer i min närhet som lyckats hamna i vibrationstillståndet först efter veckor av övning. Vissa har fortfarande inte upplevt det, trots att åren gått. Det har ju givetvis att göra med hur ofta man övar och så men att säga att det är lätt kan få nybörjare att tveka över sin egen förmåga att astralprojicera då de efter upprepade försök fortfarande inte känt av vibrationerna.


Mycket tyder på att det som händer under en astralresa är att det skapas en eller flera kopior av ditt medvetande och det är dessa kopior som du tar kontroll över när du är "ute". När jag projicerade för två veckor sedan så märkte jag av detta väldigt tydligt då jag i någon minut ofrivilligt växlade fram och tillbaka mellan medvetandet i min fysiska kropp och "kopian" som stod intill sängen. Det var till och med så att jag stod i rummet i projicerat tillstånd men när jag försökte "prata" så kändes det väldigt svårt att få fram orden. Blås ut all luft ur era lungor och försök efter det att säga något. Precis så kändes det. Det var då jag insåg att trots att jag just då kontrollerade kopian (dvs. en astralkropp) så var det min fysiska kropp som i sovande stadie försökte formulera orden. Jag hade alltså inte helt släppt taget om den fysiska kroppen än. Skulle något hända dig under en astralresa så betyder det bara att den kopian upphör och du vaknar upp i originalkopian av ditt medvetande, som förmodligen aldrig lämnar din fysiska kropp förrän du dör. Möjligtvis försvinner minnet av astralresan eftersom kopian inte kan/hinner föra över händelseförloppet till hjärnan.

Visst. Det beror också på hur mkt tungmetaller man har i hjärnan - ju mer sån't ju känsligare blir folk. Glöm inte orgonite - är inte blaj utan bekämpar cell-mobiler och även masterna kan neutraliseras. Jag vet att detta verkar vanvettigt men det är sant. Men man ska alltid stänga av sina mobiler på natten och ha fast uppkoppling. Den ofattbara sjukdomsexplosionen de sista 15 åren (Add, adhd, MS, ångest, depressioner, ja t.o.m diabetes har exploderat över alla bräddar trots att vi äter mkt mindre socker och snabba kolhydrater än på 60talet) beror dels på alla kemikalier och skräpmaten är BARA kemikalier, men mest på mobiler.

Att bli av med typ2diabetes på några veckor är enkelt - köp bara KRAV, stäng av mobiler. Jag blev av med min så - på just 3 veckor - och jag brukade ha 31!

Men vill man ha riktiga astralresor så ska man snarast vara utan EMF. För det har öppnats stora portar mot ljus och andlig verklighet, speciellt under 2008, 2009 och 2010. Just därför har vi som förut varit antispirituella ateister, blivit mer eller mindre 'våldtagna'av andligheten. Det finns en mening med detta - antagligen för att connecta med de krafter som vill rädda jorden - vare sig de är inomjordiska eller ej.

Glöm inte att 10 Himalayakedjor störtade ner i jordens innandöme i våras vilket genast påverkade geostrålningen på många platser. Jag visste inte vad som hänt, bara att jag knappt kunde gå över tomten längre. Andra här - religiösa och totalateister - kände detsamma. Vissa regioner är känsligare, vi har haft oförklarliga 'cropcircles' på några minuter...sådana regioner är alltid känsliga. Runt Ånn i Jämtland, i Husbyringen i Dalarna etc. Finns sådant.

Att man mentalt kan motverka strålning stämmer också - bedjande personer är väldigt okänsliga. Det finns mkt mellan himmel och jord...

Kan inte hitta källa på detta. Kan du hjälpa?