Hur hantera situation efter dejt?

Jag var på dejt här om dagen (är kvinna). Jag tyckte killen var sympatisk och fann honom attraktiv. Jag tycker vi hade trevligt, men litegrann kändes det som att samtalet inte flöt på av sig själv, ibland uppstod små tystnader då man inte riktigt visste vad man skulle säga, men sedan fortsatte ändå samtalet. Så man kan väl tänka att det inte var helt optimalt avseende den aspekten. Men jag kan inte hjälpa att känna att jag ändå gärna hade träffat honom igen om han vore intresserad. Om man lär känna varandra bättre kanske det släpper. Jag vet inte om man med säkerhet kan säga att vi inte är kompatibla bara för att det första gången man ses var på det sättet.

Men nu har det gått några dagar och jag inte hört något och min erfarenhet är att killar alltid hör av sig (ganska direkt) efter en dejt om de känner för att träffas igen. Jag vill ju också ha en kille som är intresserad av mig tillbaka, som känner engagemang och intresse över att träffa mig igen.

En del av mig, en emotionell och ologisk del, vill skriva något, vet inte riktigt vad, men typ fråga hur han upplevde dejten. En annan del av mig, en mer rationell del, säger att det finns ingenting konstruktivt i att göra det, det blir bara att jag kryper för någon, eller hänger kvar vid något, där det inte finns något ömsesidigt intresse och det kommer bara förlänga plågan. Att det är bättre att göra vad man kan för att rikta fokus åt annat håll. Kemin verkade ju inte stämma helt på dejten heller, eftersom samtalet inte flöt på obehindrat av sig själv.

Hur hade ni hanterat denna situation om ni var i min ställe?

Hur brukar ni hantera situationen efter en dejt om ni kände att ni inte fattade tycke för personen, brukar ni höra av er på något sätt ändå?

Jag var på dejt här om dagen (är kvinna). Jag tyckte killen var sympatisk och fann honom attraktiv. Jag tycker vi hade trevligt, men litegrann kändes det som att samtalet inte flöt på av sig själv, ibland uppstod små tystnader då man inte riktigt visste vad man skulle säga, men sedan fortsatte ändå samtalet. Så man kan väl tänka att det inte var helt optimalt avseende den aspekten. Men jag kan inte hjälpa att känna att jag ändå gärna hade träffat honom igen om han vore intresserad. Om man lär känna varandra bättre kanske det släpper. Jag vet inte om man med säkerhet kan säga att vi inte är kompatibla bara för att det första gången man ses var på det sättet.

Men nu har det gått några dagar och jag inte hört något och min erfarenhet är att killar alltid hör av sig (ganska direkt) efter en dejt om de känner för att träffas igen. Jag vill ju också ha en kille som är intresserad av mig tillbaka, som känner engagemang och intresse över att träffa mig igen.

En del av mig, en emotionell och ologisk del, vill skriva något, vet inte riktigt vad, men typ fråga hur han upplevde dejten. En annan del av mig, en mer rationell del, säger att det finns ingenting konstruktivt i att göra det, det blir bara att jag kryper för någon, eller hänger kvar vid något, där det inte finns något ömsesidigt intresse och det kommer bara förlänga plågan. Att det är bättre att göra vad man kan för att rikta fokus åt annat håll. Kemin verkade ju inte stämma helt på dejten heller, eftersom samtalet inte flöt på obehindrat av sig själv.

Hur hade ni hanterat denna situation om ni var i min ställe?

Hur brukar ni hantera situationen efter en dejt om ni kände att ni inte fattade tycke för personen, brukar ni höra av er på något sätt ändå?

Uppenbarligen är han inte intresserad av dig. Som du själv skrev, killar hör av sig om de är intresserade. Han var uppenbarligen attraktiv eftersom du vill träffa honom.

Frågan är varför du inte redan är i relation med någon av alla dessa andra killar som du skrev hörde av sig till dig först efter era dejter. Uppenbarligen är du kräsen, siktar nu högt, och ratar killar på din egen låga nivå.

Du ska lämna honom ifred och inte bete dig som en desperat stalker.

Ring någon av alla dessa killar som faktiskt visade intresse för dig tidigare (då är du ingen stalker pga de visat intresse för dig), och så ber du om ursäkt för att du trodde du var bättre än dom, att du hade fel.

Varsegod.

Jag var på dejt här om dagen (är kvinna). Jag tyckte killen var sympatisk och fann honom attraktiv. Jag tycker vi hade trevligt, men litegrann kändes det som att samtalet inte flöt på av sig själv, ibland uppstod små tystnader då man inte riktigt visste vad man skulle säga, men sedan fortsatte ändå samtalet. Så man kan väl tänka att det inte var helt optimalt avseende den aspekten. Men jag kan inte hjälpa att känna att jag ändå gärna hade träffat honom igen om han vore intresserad. Om man lär känna varandra bättre kanske det släpper. Jag vet inte om man med säkerhet kan säga att vi inte är kompatibla bara för att det första gången man ses var på det sättet.

Men nu har det gått några dagar och jag inte hört något och min erfarenhet är att killar alltid hör av sig (ganska direkt) efter en dejt om de känner för att träffas igen. Jag vill ju också ha en kille som är intresserad av mig tillbaka, som känner engagemang och intresse över att träffa mig igen.

En del av mig, en emotionell och ologisk del, vill skriva något, vet inte riktigt vad, men typ fråga hur han upplevde dejten. En annan del av mig, en mer rationell del, säger att det finns ingenting konstruktivt i att göra det, det blir bara att jag kryper för någon, eller hänger kvar vid något, där det inte finns något ömsesidigt intresse och det kommer bara förlänga plågan. Att det är bättre att göra vad man kan för att rikta fokus åt annat håll. Kemin verkade ju inte stämma helt på dejten heller, eftersom samtalet inte flöt på obehindrat av sig själv.

Hur hade ni hanterat denna situation om ni var i min ställe?

Hur brukar ni hantera situationen efter en dejt om ni kände att ni inte fattade tycke för personen, brukar ni höra av er på något sätt ändå?