Citat:
Ursprungligen postat av
Bur-q-ua12
Till att börja med är det
alarmerande, för en självutnämnd rättsstat, när det talas om:
- "MSM"/"Mainstream-media"/"Gammelmedia"/"System-media"
- "Alternativmedia"/"Fri media"
och att de ligger i någon sorts, tänkt konflikt.
Detsamma gäller, när det, i politiska sammanhang, talas om saker, eller snarare om ny-ord, såsom:
- "narrativet"
- "berättelsen"
- "verklighets-beskrivningen"
- "ta kontrollen över sanningen"
.
Samma sak gäller om att det finns en officiell bokmässa och en alternativ bokmässa.
Att vissa utesluts och andra inte, p.g.a. "fel" åsikter. "Eliten" mot "folket". Etc.
Förut, och kanske ännu, påstods "regelrätta"
problem vara "utmaningar".
Nyspråk!
Ett exempel på "
Gammelmedia".
Vissa skyr sådana tv-program som pesten och de programmen är, i mitt tycke, på flera nivåer, motbjudande och påfrestande att ta del av:
- Är det en italiensk maffiafamilj, som, mer eller mindre, styr svensk tv, genom olika kanaler?
- Hur väljs programledaren ut? Genom offentlig upphandling?
- Hur väljs artisterna ut? Genom offentlig upphandling?
- Är programformatet förutsägbart eller är det oförutsägbart?
- Varför just Skansen, djurfarmen?
- Hur många sänerställda narkotikatest gjordes på platsen, av, den, enl. kanske stabila programledarinnan, trygga polisen, som hämtad från total galenskap?
.
Det är väl ändå en nästan statlig, åtminstone skattefinansierad, servicebransch det handlar om?
Sedan finns förstås ett oändligt antal exempel på s.k. alternativmedia.
Många av dem minst lika problematiska.
Summa summarum:
är det någon sorts naturlag att lilla extrema Sverige måste vara oerhört polariserat?
Hur mycket polarisering tål Sverige, innan det spricker, likt en social konstruktion?
Det är en skapad en konflikt. Svaret finns i början av det du skriver, narrativet, postmodernismen. Man framför vissa påståenden som sanningar, men som inte tål granskning, egentligen, sedan försöker man bygga samhället på de påhitten.
Det består av ett påstående och ett hot som kommer att inträffa om man inte anser det. Man säger att multikultur är bra, vilket inte är sant. är man mot det, invandring och invandrare, kommer nazismen att återuppstå.
Man säger att könet är socialt och det finns inga skillnader mellan män och kvinnor. Anser man inte det, kommer kvinnorna att tvingas tillbaka till spisen.
Så det bygger på ett falskt påstående och ett hot om man inte anser det, som skrämmer många, speciellt kvinnor och veka män. Vänstern. De mer feminina.
Så de som protesterar mot det här, vill återinföra nazismen och ses som ett reellt hot. Man skapar en nidbild av alla som kritiserar åsikterna och framställer alla som nidbilden. Incels och högerextrema. Därför går det inte att ha en debatt och söka samförstånd och förståelse för andras synpunkter. Man tar direkt avstånd från dem av rädsla för hotet.
Multikultur skapar genom sin natur, splittring i samhället. Så har det alltid varit och kommer att fortsätta att vara. Enda sättet att hålla ihop det är genom repressiva lagar och oftast i slutändan, diktatur. Gör man inte det, faller de samman och delas upp i olika delar. Det går att se både historiskt och nu. Det är en pågående process just nu.
Lagarna blir mer repressiva och de som inte delar åsikterna ska tvingas till det eller stötas ut av samhället. Men så länge man kan tvinga ned motsättningarna med lagar, kommet inte mycket att ske, mer än att man får ett mer förtryckande samhälle, vilket vi ser idag. Propagandan och indoktrineringen är total, utbildning, reklam, media, underhållning. Alla följer narrativet och vågar inte annat, för då tror de samhället ska gå under, vilket kan vara sant. Men resultatet är inte ett fritt samhälle.