Är det för att jag är en man har får mindre cred för mitt driv?

Jag behöver dra paralleller för att ni skall förstå.

På LinkedIn får man mycket nätverk och så vidare och beroende på vad man gör får man mycket cred och massvis med likes och hjälp.

Jag är egenföretagare och jobbar som konsult och tar gig uppdrag som handlar om hur kommuner skall jobba med psykisk ohälsa och kunskapen kommer från att man är utbildad inom psykiatri och har arbetat Runtom i Europa med dessa frågor. Då jag postar min verksamhet får jag kanske 3-5 likes och som högst kanske 20-25

Sedan finns det en tjej som gör likadant men är 21-år (jag snart 40), hennes erfarenhet om psykisk ohälsa kommer från hennes högstadietid, ingen utbildning kopplat till psykiatri. Hon får en projektanställning av kommunen via socialkontoret och fritidsgården att åka runt i länet och prata om detta. Hon får 50-80 likes per inlägg.



Då kan man undra vad detta säger om samhället. Enligt chatgpt handlar det om att män anses vara problematiskt och kvinnor inspirerande. Alltså är det inte så konstigt varför många män är hemmasittare och när dåligt.

Varför är det såhär? Jag säger inte att x-antal likes på LinkedIn är något man skall mäta men det ger någon form av indikation på att det man gör är bra.

Varför ständigt stötta kvinnor och inte män?

För att kvinnor vill bli satta på piedestaler och feminazi män som blivit hjärntvättade om att män är så dåliga så blir de så.

Tjejen har säkert ett större nätverk än vad du har och får på så sätt flera likes.
En annan sak är ju att man inte likar dina inlägg i onödan med tanke på vilket område du verkar inom.

Jag har fler vänner än henne på LinkedIn, det tredubbla.

Om jag postsr ett inlägg att jag har haft en stor föreläsning med 800 åskådare så nog fan borde det säga en hel del.

Kvinnor har sex appeal och vill bli curlade och få uppmärksamhet och de får det.

Hon kanske känns mer pepp och skoj.

Sen är Linkedink ett rövhål till plats där man just försöker bygga sitt eget varumärke genom att vara del, likea och prata med folk som känns inspirerande och som en litet äldre man än dig... Vi är nog inte lika skoj som en 21-åring med driv.

Börja att göra roliga angles för dina projekt. Se det som att bygga en berättelse, med dramatiska motgångar och rafflande kamp för att nå ditt mål så ska du se att du får mer likes. Kläm in litet plattetyder med

Har mycket med ålder att göra med, ingen bryr sig om du är 40+. 20 däremot får man komplimanger titt som tätt och hör att man gör ett bra jobb etc.

Är bruden snygg? Där har du isåfall svaret. Folk är mer benägna att "lika" någon snygg 20åring än en man som närmar sig 40.

Då är det ämnet ”psykisk ohälsa” som skrämmer iväg folk att lika dina inlägg.

Är knappast på grund av könet. Svaren finns i s.k. numerologi men pseudovetenskap är väl något de flesta psykologer förnekar. Gör en snabb uträkning siffrorna ljuger sällan, där kommer du finna svar hur det är möjligt att en luffare får fler likes än en välutbildad akademiker.

Problemet är främst din ålder. Vi är inte intressanta vid högre ålder och människor i vår egen åldersgrupp är upptagna med livet. De blir inte överdrivet entusiastiska över allt numera. Det verkar även som människor som inte är särskilt genuint intresserade av andra, tappar flest människor med högre ålder.

Jag kommenterar yngre på så vis att jag ger utseende komplimanger till unga män (som jag aldrig riskerar att möta irl) och försöker vara positiv eller kanske ibland säger en åsikt för mycket till yngre kvinnor (gällande deras personliga liv, inte hatkommentarer!). Det är mest för att när man är ung får man vara lute fåfäng eller göra misstag och kan behöva positiv uppmärksamhet om så bara att man trycker på gilla knappen ibland.

Däremot är en hel del jämnåriga rätt störiga på sociala medier. Jag är ju också det på mitt vis och andra på sina vis. Kort och gott, ni är helt enkelt jobbiga när inte något förändras för er heller. Särskilt när ni skryter

Sedan så är nog de yngre idag bättre insatta i psykisk ohälsa än vad många äldre var som unga. De har vuxit upp i ett informationssamhälle medan få av oss 40+ levde på biblioteket som.unga. Jag såg er inte iallafall och när jag går till bibblan som medelålders så ser jag det jag inte såg förr- en massa unga människor som aktivt är där av eget val.

Det finns en del negativt att säga om de yngre generationerna men utan kunskaper är de inte. Lika självgoda som tidigare generationer verkar de inte heller vara eller då nedvärderande trots attde lever i en ålderman normalt ändå är lite dum i huvudet av bara farten.

Så om du vill ha mer uppmärksamhet kanske du behöver uppmärksamma andra mer. Nätverka eller något sådant. Du är för gammal för att tro att du ska "slå igenom" utan egna insatser.

Du får förövrigt fler likes än vad jag har vänner på sociala medier (jag har några fejkkonton som följer mig på Instagram dock). Jag gjprde en video men plockade bort där jag helt enkelt bad folk lämna mina sociala medier med orden att jag inte är.deras fanclub. Dvs, jag har inte sociala medier för att hypea andra. Det kan jag göra på Tiktok istället när jag tänker att en del (ja yngre oftast) behöver en trevlig kommentar.

Jag är inte någons fan. Det kanske är problemet du har i ditt liv, du ser inte skillnad mellan nätverk och fanclubs.

Ena skälet till att folk ens känner igen mig är för att jag antingen skoningslöst skriver vad jag anser i olika frågor, eller för att jag kommenterar andras sidor. Säkert 800 främlingar (antagligen fler) som skulle kunna säga något kring mig av det skälet.

Antingen är.du inte i de rum där du ska vara eller så uppträder du fel i rummet. Nejmen seriöst, ska de där 800 sitta och gilla efteråt? För att de orkar lyssna? Det menar jag med att jag har svårt med att oavbrutet bara ta in vad människor säger. Har jag ett livligt samtal med någon kastar jag mig inte direkt över personens sociala medier.

Kan jämföra då med en person med psykisk ohälsa som jag vet vem det är pga Flashback. Jag tycker att det är fantastiskt roligt att se personen le genuint och faktiskt se glad ut i sina interaktioner med människor istället för att må hemskt och känna det den sagt om att ha "skämt ut sig för hela Sverige". Har du gjort det? Agerat alldeles tokigt i det samhälle som är idag och skämt ut dig enormt mycket så att en massa okända vet vem du är?

Jsg ser inte det som en stor sak, vad personen gjort eller inte gjort på sociala medier och jag kan så klart även se att personen har en djupare problematik att kämpa med rörande psykisk ohälsa på vis som är dödligt när det kommer till sådant som "social skam" utöver att ha varit i missbruk.

Och ja många av de yngre tjejerna uppvisar i en del inlägg problematik av djupare psykisk ohälsa och/eller t.ex emotionell instabilitet
Det innebär att de kommer kämpa igenom ungdomen utan att till fullo kunna självförverkliga dem själva pga att hormonnivåerna måste stabiliseras. Är du närmare 40 så droppade dina för några år sedan. Det är dessutom andra tjejer och ofta yngre än dem själva, som främst uppmuntrar och stöttar dem på sociala medier. Det är inte direkt unga män som sitter och stödjer unga kvinnor.

Så oavsett hir beläst och erfaren du känner dig så lever umga människor i psykisk ohälsa annorlunda än vad äldre gör (oftast). Jag har själv haft mycket svår psykisk ohälsa men den var inte konstant och sannolikt hade den inte varit så omfattande om jag inte varit ensam så mycket.

Jag vet otroligt mycket och kan säga mycket men jag vaknar inte om mornarna till någon form av mental ohälsa. Stor skillnad mot de som faktiskt gör det. Och delvis är min högre ålder definitivt ett skäl till mitt välbefinnande och balansen jag har idag. Vad jag vet är därmed inte något som ger mig mer legitimitet men jag har fortfarande med vad jag tagit mig igenom och vad som skapats istället, bättre kunskaper än de som föreläser och susar runt med det som levebröd. Du förstår, jag mådde för dåligt för att klara av att bygga karriär på mitt illamående.