Betydelse av längden på din livstid !

Till en viss grad. Lever du inte i nuet, utan fyller huvudet med dåtid, framtid och djupa frågor.. Ja, då är du nog lite deprimerad.
Själv har jag haft likadana tankar, gått på djupet med dom.
Men det är jag klar med, och jag mår mycket bättre.

Inte riktigt, jag säger visserligen att livet har betydelse när vi lever det.

Men jag menar också att livet i de absolut flesta fall är något positivt.
Att leva ett meningsfullt liv är bättre än att inte leva.

Så när en ung människa dör innan denna hunnit uppleva kärlek, funnit sig själv och hittat sin mening i livet så är detta negativt. Ja faktiskt tragiskt.

Sedan är jag minst sagt tveksam till hur dina resonemang fungerar moraliskt, är det helt betydelselöst om vi dödar barn eller unga människor? I så fall kan man ju motivera vad som helst. Tex skulle mitt liv bli bättre om jag var rikare. Då det är betydelselöst om någon mister livet skulle det ju vara en ren vinst om jag mördade mig till rikedom då jag ju kunde uppskatta den.

Det är en myt att man bara lever i nuet..

Skitsamma ska inte öppna den dörren

Nja, jag menar på att ett barn som dör i 5års åldern tar med sig lila mkt som du ..

Eftersom det är bara i ditt egna medvetande som det du upplevelser ens existerar ..

Det var därför jag frågar dig en hypotetisk fråga ..

Om vi säger att jag levt 15 gånger på jorden och du endast 3 gånger ..

Känner du avundsjuka till mig då ?

För annars svarar du ju på dina egna frågor om betydelsen...!


Vi pratar inte om att du i nuet äter en glass som du tycker är god och därför gillat du livet

Men jag skriver ju att det är inte efter livet som betydelsen finns det är i livet.

Om jag fick reda på att jag skulle avrättas i kväll medan du skulle skonas så skulle jag absolut bli avundsjuk på dig.

Jag skulle även om jag inte vill det känna avund på personer med bättre liv än mig själv. Inget jag är stolt över men vi har alla våra svagheter.

Däremot har jag inte ens den minsta avund i att du levt fler år än mig.

Meningen finns i livet vi lever.

När upplever du att ditt liv känns som mest meningsfullt. Är det tex:

1 När du är riktigt kär 🥰
2 När du dricker öl i solen 🤪
3 När du hjälper andra personer 💪

Tänk om man bara hade en dag kvar att leva, undrar vad man hade gjort då.

Men skriver vi inte samma sak då ?

Du är inte avundsjuk på att jag fått leva många gånger fler än dig på jorden men du blir avundsjuk om du avrättad men inte jag !

I det stora hela så vet vi att inget har någon betydelse då minnet raderas men sålänge vi lever och har ett minne så betyder nuet något !

Dock övertrumfar det stora hela genom att radera även minnen från nuet så det är komplext..

5 min innan avrättningen så kokar du av avundsjuka..

5 min efter så vet du inte ens om vad du var avundsjuk på...

Ju mer man värdesätter livet och vill leva det, desto större blir också tidens betydelse. Den framträder som något dyrbart, fylld av möjligheter, nyanser och djup. För den som däremot har tappat fotfästet och längtar bort, blir tiden tung, som något utdraget och utan riktning.

Båda upplevelserna vilar i en stark inre kraft. Den ena är vänd mot närvaro och intensitet, den andra mot stillhet och upplösning. Det handlar om en vilja att delta, känna och påverka, eller om en längtan att dra sig undan och försvinna.

Den som vill leva längre bär ofta på upplevelsen att tiden är värdefull men aldrig tillräcklig, vilket väcker en önskan om mer. Den som inte längre vill leva undgår den bördan, att ständigt väga tidens betydelse mot dess begränsning, men bär istället tyngden av den längtan som döden innebär.

Vi kan inte gå tillbaka i tiden hur gärna vi än vill. Däremot lever vi nu och så länge vi lever och har hälsan så finns potentialen till ett meningsfullt liv.

Det är skillnaden jag ser ett värde i livet och potentialen i framtiden.

Så du tror att detta är svaret på varför över 80% av världens befolkning är religiösa? Du bör nog tänka lite längre där, det är du som låter som den korkade.

Jo det gör det visst. Varför ljuger du?

Haha va, det är ju det som är målet.
Vilken myt lever du i? Fantasin om en framtid som inte finns (framtiden finns inte, den har inte hänt) eller dåtiden, minnen som upprepas till ingen nytta.

Jag lever hellre i en verklig "myt?" än en total fantasi om saker inte finns annat än i var och ens skalle.