Citat:
Ursprungligen postat av
cutepsycho
Säg mig vad som är lockande med bajsblöjor, skrik, gnäll, gråt, mindre pengar i plånkan, sömnbrist och tidsbrist? För att fanskapet sedan ska byta bort namnet man gav den, läsa flumkurser på universitetet i 3000 år och ändå inte hälsa på ålderdomshemmet man sedan sitter på?
Att skaffa barn är det närmsta odödlighet man som människa kan uppnå.
Nog fan är jag fåfäng nog för att tro att mina gener ska överleva så gott det går.
On topic:
Jag respekterar folks val att inte skaffa barn, absolut.
Men att hela tiden läsa och höra "när världen är som den är" och liknande domedagsuttryck gör mig förbannad.
Dels för att jag alltid undrar
när, i människans historia, har det varit bättre att skaffa barn?
I sverige var det kanske optimalt mellan 1950-1960? Fan vet jag.
Dels för att det är rätt respektlöst mot våra förfäder, dom hade det bra mycket värre och hade nog, även om dom kunnat, inte valt bort barn för att någon tönt på andra sidan Atlanten heilade i direktsändning eller för att det är krig flera tusen kilometer bort.
Visst, skaffa inte barn. Men skyll förfan inte på "världsläget". Säg som det är, du vill med största sannolikhet ha ett smärtfritt och bekvämt liv.