Citat:
Ursprungligen postat av
Pripps0.0
Alla reagerar olika över en förlust.
Och man kan reagera olika på olika förluster.
Det är lättare att acceptera att en gammal förälder dör, än att ett barn eller en partner man haft en bild av att bli gammal med går bort plötsligt.
Hur hanterar man sorgen på ett vettigt vis?
Jag har ”dubbelsorg”, pappa är ok, men att min partner sedan 25 år dog plötsligt ger mig känslor jag inte trodde jag hade.
Ibland är jag arg, ibland bitter, ibland tröstlöst romantisk, ibland bara så ensam och jätteledsen.
Hur hanterar man sorg?
Jag har tappat fotfästet.
Pappa och min partner gav mig en grundtrygghet, men utan dom är livet meningslöst.
Jag existerar bara för att jag har barn.
Hur tog ni er igenom livskriser som liknar den här?
Med tid. Det låter tjatigt men det är sant. Var med om 2 dödsfall förra året, väldigt tungt. Men idag så är sorgen på hanterbar nivå.
Beklagar sorgen. Ett tips, fastna inte i sorgetankar, utan försök göra sådant du tycker om, lev livet. Hedra din partner genom att leva det bästa liv du bara kan