Jävliga år 2024 och 2025.
I februari -24 gick min far bort vid 93 års ålder!
Han var inte direkt sjuk, men gammal, och livsglädjen liksom försvann på slutet, han var färdig och släppte taget , ändå oväntat!
Vi skulle just den kvällen börja sitta hos honom ,så att han aldrig behövde vara ensam, men min syster hann aldrig ens fram! Pappa hade bråttom att gå vidare!
På midsommardagen 2024 gick min mor hastigt och oväntat bort, 84 år gammal!
Inne på akuten, på väg mot röntgen, fick hon ett hjärtstopp och avled, trots HLR försök!
Overkligt och chockartat!
Sorg på sorg!
I oktober 24 tvingades vi också ta bort vår fantastiska katt pga sjukdom! Han skulle just fylla 11! Mer sorg, ett husdjur är en älskad familjemedlem! Fort skaffade vi en ny underbar katt dock, som ju inte ersatte den döde, men tagit sin alldeles egen plats.
Nu för en knapp månad sedan gick hastigt( trots flera års hälsoproblem) min sambo bort!
Det sista hon sa till mig innan jag åkte hem på fredagskvällen( hon var inlagd på sjukhus) var " imorgon skriver jag ut mig själv, var beredd komma tidigare imorgon och hämta mig"
Sedan pratade vi i telefon på kvällen.
Sedan väcks jag av ett samtal strax före 6 på lördags morgonen!
Min sambo har hittats livlös i sin säng , misslyckade försök att få igång hjärtat har gjorts! Vid 49 års ålder finns hon inte längre.
Total chock!
Just nu tar jag bara en dag i taget! Det kommer och går! Bättre dagar, sämre dagar! Bra stunder, dåliga stunder! Oron över henne har ersatts av en oro över framtiden, och ekonomin!
Jag gör det jag ska , tar mig sakta framåt! Inte mycket känns meningsfullt, men jag tar mig vidare, en dag i taget!
Jag vet inte vart jag är på väg eller vilken mening min färd har, men jag färdas ändå och hoppas hitta vägar och svar under resans gång!
