Jag har säkert en kris i mitt liv, saknar ni inte ungdomstiden?

Gör du nått aktivt idag för att träffa någon?

OK, jag tror snarare felet ligger hos de berördas sociala förmåga än hos min tankeförmåga.

Av de jag pratat med som blivit singel vid 30+ verkar snarare konsensus vara att det är lättare än när man var yngre. Färre korkade "spel" och båda är mognare, klarare med vad de vill och vad de tycker om.

Majoriteten vill bilda familj så det är inte precis som att tjejerna som vill det är någon slags bristvara. Snarare verkar det vara svårt för frivilligt barnlösa killar att hitta tjejer som inte vill ha barn.

Visst finns det en liten slatt över i varje generation som aldrig lyckas särskilt bra på partnerfronten, men de är inget nytt fenomen och de har alltid varit i minoritet.

Jag planerar en flytt närmaste tiden för att försöka få till nytändning.
Sen försöker jag röra mig ute så gott det går, inte bara vara hemma i ensamheten.
Men har för få vänner och är för introvert.
Sen dåligt självförtroende och ej tillräckligt bra socialt på det.
Och när jag väl samlat mod och försöker går det åt helsike, så känns tufft.
Har du något pågång i nuläget då för att träffa någon?

Håller med om att tiden går fort å tycker den går fortare nu för tiden.. Oklart varför det känns å verkar som så dock.

Men du är snart 38 å du drar det till din dödsbädd. Som om livet vore slut nu. Du har ju fortfarande tid på dig att bli framåt. Du får utmana dig själv lite 😊

Ja jag brukar tänka tillbaka då å då på tiden då jag var en ungdom till då jag var runtomkring 20 snåret å sakna den tiden å dom personerna jag hängde mest med. Det var tider det!

Ja, det är klart att det finns några som har extremt bristande social förmåga men det är inte den erfarenheten jag har varken från mina egna svårigheter eller de killar jag träffat med liknande problem.

I min erfarenhet är det brutalt mycket svårare att hitta tjejer efter 30 än i 16-20 års åldern eftersom då var nästan alla singlar och nu efter 30 är typ ingen tjej singel. Däri ligger det absolut största problemet, singeltjejer är en extrem bristvara i vardagslivet.
Du har rätt att majoriteten av tjejer vill skaffa barn, men hur många tjejer i åldern 25-35 finns det som inte har partner, är något så nära mentalt stabil, fysiskt hälsosam och inte redan har barn? De finns säkert, men poängen är att det är sinnessjukt svårt att hitta dem. Det är inte bara att "gå ut och träffa någon".

Vafan vid 22 hade jag redan egen lägenhet och fast jobb så då var man ju redan "light vuxen".

Nej saknar man en tid får man ju gå tillbaka till 12-15 bast tiden när man började festa, supa och försöka fingra varenda mus som var i ens närhet. Kan sakna att vi sprang runt i flera veckor och snodde slattar sprit för att göra otroligt äckliga häxblandningar och när vi cyklade 3 mil i ösregn för fester. Man var exalterad som en labrador.

Å andra sidan, det finns mycket färre singeltjejer på 30+ just för att majoriteten redan är ihop med med en kille, vilket också gör konkurrensen om man kallar det så mycket mindre. Den ungefärliga kvoten singelkillar : singeltjejer är densamma.

Sedan är det också en fråga om att vara realistisk. Att t.ex helt sortera bort alla som har barn sedan tidigare är ju inte precis att göra sig själv en tjänst. Dessutom är det ju likadant för tjejerna; om de vill ha någon utan barn sedan tidigare är urvalet begränsat. Så även där bör det vara ungefär samma, dvs att antalet barnlösa kvinnor mot barnlösa män bör vara ungefär samma.

Va? Vadå kris?

Skulle säga att ALLA över 30 saknar sin ungdomstid!

Vem hade hade inte mördat för att få vara 20 igen, eller yngre, livet lekte, allt var enkelt, man var ung, pigg, glad, utan bekymmer! Man kunde göra vad man ville! Klart man blir deppig av att bli äldre, captain obvious!

Kvoten singeltjejer till singelmän är ungefär densamma men du gör det vanliga misstaget där du förutsätter att om du har 100 tjejer och 100 män så antar du att dessa kommer hitta varandra och har ett intresse i dejting.
Hur många tjejer 30+ är frivilligt singlar för de inte vill ha en partner?
Konkurrensen är aktiva singelmän jämfört med aktivt sökande singeltjejer och den fördelningen är extremt skrev på många sociala arenor.

Det är väl fullt rimligt att sortera ut de som redan tidigare har barn, varför är det orealistiskt?
Återigen, är det samma? Dejting är inte en matematisk ekvation du skall få ihop där du slänger in 10 tjejer med 10 killar och får 5 par, det är inte så det fungerar.
Exempelvis, det finns lika många tjejer som killar som är singlar. Varför är då Tinder 95% män?
Varför är krogen/barer runt 70-90% män?
Det handlar inte bara om fördelning och att det skall existera lika många i teorin, det handlar om :
1. Vill lika många ur gruppen tjejer träffa någon som ur gruppen killar?
2. Är tjejerna tillgängliga för kontaktförsök?

Ju äldre man blir desto snabbare upplever man att åren flyger förbi.

Efter att ha passerat en viss ålder, inser man dessutom att man har färre antal år framför sig, än man har bakom sig.

Förr eller senare går det även upp för en, att även om man når en viss ålder, så kanske man inte lever, på det sätt man är van hela den tiden. Kroppen åldras. Man blir stel, orkar inte lika mycket, sjukdomar och krämpor, osv.

Att åldras är sorgligt. Att verkligen bli medveten om att man inte bara kan dö, utan faktiskt också ska dö, är en smula vemodigt.

Fast nu gör istället du ett annat vanligt misstag: du reducerar dejting till Tinder i första hand och krogen i andra hand.

Tinder är till för att tjäna pengar på betalande kunder, inte att hjälpa någon dejta; den saboterar aktivt allas försök att faktiskt träffa någon (för då behövdes inte längre Tinder och de förlorar sina kunder). Skälet till att det är 70% män (för övrigt en amerikansk siffra som är 5+ år gammal) är för att män och kvinnor har helt olika sociala förutsättningar. En grundbult i hur relationsbildandet fungerar är än idag att det är män som tar initiativ, och kvinnor som godtar eller avvisar det initiativet. Kvinnor har inte Tinder för de behöver det inte, de får män som visar intresse IRL oavsett. Män däremot skaffar Tinder i hopp om att bättra sina chanser.

Kvinnor använder bara Tinder eller krogen som utgångspunkt för "dejting" när de behöver lite snabb och billig bekräftelse, skulle det dyka upp någon de faktsikt är intresserade av är det mer en oväntad bonus.

På frågan om hur man träffade sin partner har "via jobb/skola" och "via vänner/släkt" turats om att ha första/andraplatsen i årtionden, saker som krogen eller Tinder är en avlägsen tredjeplats.

Det händer mycket mellan 30 och 35, och jag vill hävda att jo, det är orealistiskt att tänka sig att man ska hitta en barnlös kvinna som vill ha barn efter 35. Runt den åldern har de allra flesta redan haft minst ett förhållande som var tillräckligt långt och seriöst för att barnfrågan skulle bli allvar, och har man inte det så är vi tillbaka i den ovan nämnda "slatten".

Som sagt, det har alltid funnits en viss procent män som förblir ungkarlar hela livet, detta är inget nytt. Vi har t.o.m ett gammalt hederligt svenskt ord för det: gammpojkar.

Självklart tar jag upp tinder och krogen för det är de två ställena dit folk hänvisar en när man ställer den fullt rimliga frågan "Vart hittar jag en tjej?".
Och siffran är rätt aktuell, senaste info jag hittar säger att 92% av användarna är män
https://www.start.io/audience/dating...nder-in-sweden
Oklart vad källan är och hur de samlat in data men det finns en anledning till varför inte tinder själva släpper denna data...Det är inte direkt så att det finns många bra singeltjejer du kan träffa på appen.

Sedan är frågan om det är bättre IRL, du säger att män tar initiativet och jag håller 100% med. När jag gick på högskolan var det ingen tjej i klassen som var singel, och då gick jag ekonomisk inriktning med ~75% kvinnor på linjen. Samma sak har hänt på varenda hobby och kontorsjobb jag haft sedan studietiden, merparten kvinnor eller ej så är andelen singeltjejer räknade på en hand.
Hur skall man ta initiativ när det inte finns singeltjejer att närma sig?

Vi har olika syn på vad som är orealistiskt tydligen, jag anser inte att det är orealistiskt att vilja ha en kvinna som är mellan 25-35, singel och utan barn. Klart att det kanske är en minoritet som uppfyller dessa kriterier men det är ändå ett rimligt krav att ha anser jag.

Det är klart det finns killar som har svårt för det men då finns det oftast en anledning, gammpojkar var väl en term som beskrev homosexuella män som inte ville söka upp tjejer...om jag minns rätt.
Problemet idag är lite det du beskriver, tjejer isolerar sig mer och mer till sina begränsade sociala kretsar och där dejtingappar trätt in så ger de bara möjlighet för kvinnor att utöka sina partnerval. Killar har mycket mindre utbud idag än förr och mycket mer konkurrens.

Jag själv är långt över snittet i nästan alla mått mätt och har inte haft en dejt eller ens fått intresse från en tjej på snart 10 år och det tycker jag säger väldigt mycket om hur dejtingmarknaden är idag.
Fullt med män, väldigt få tjejer och därför är det inte bara att "gå ut och träffa någon"....det är sinneslöst svårt om man inte är en kille som är välsignad med otrolig tur och ett extremt brett socialt kontaktnät.