Jag har säkert en kris i mitt liv, saknar ni inte ungdomstiden?

Är snart 38 och en tanke slog mig på bussen att de som idag räknas som ungdomar är födda på 2000-talet. Några av dem gick på dagis eller förskola då jag var och härjade.

Är det något jag kommer att ångra på min dödsbädd är att jag inte var mer framåt som ung kille skall vara. Den där killen som hade stylat här och halsband samt snygga kläder och bara hängde med andra coola killar. Kunde man spela gitarr samt åka skateboard eller fotboll var man redan populär hos tjejer och knullafes hejvilt.


Tyvärr var jag sent ute det där med tjejer och kom på sådant som 21-åring och inte tidigare.

Jag blev som aldrig bjuden på fester under gymnasiet med den målgruppen jag hade velat och inte lika ofta.

Saknar. I ungdomen? Var livet bättre som 22-åring eller är det bara en myt? Nu var jag 22-år år 2009 och det var den tiden många inte hade en smartphone.

Fick en sådan jävla depression över hur fort tiden går och det där med att festa hårt och få yngre brudar är bara att glömma.

Så du ångrar att du missade vadå, 5 år? Vem fan bryr sig, idag är det ännu värre och det finns män som är oskulder tills de är 28. Var glad över att du växte upp innan det fanns smartphones. Och du kan fortfarande skaffa en ung brud om du har karisman.

Sådan har alla. Minns när man var 21 och såg dessa med skateboards och de sade WTF gamla gubbe vad vill du? Så man har varit gammal sedan 21.

Men å andra sidan skulle ju hemskt gärna vilja vara 21 igen. Hela livet framför en och alla fittor också. Det vore något! Missade nog också en del. Minns kompisar som sa att fan hade en trekant igår och visste inte riktigt hur man skulle göra. Det fick man ju aldrig en trekant.

Jag är 35 och oskuld.

Så jag om någon är ju totalt misslyckad. Men jag försöker tänka att livet går fort och vi alla snart ändå är döda. Men ibland känns det tungt. Speciellt när man vet att man är relativt attraktiv och kunde haft ett bättre liv.

Ja det låter ganska misslyckat, men varför? Det måste ju vara självvalt. Du har ju antagligen varit intresserad av sex i åtminstone 20 år, varför har du inte köpt en hora till exempel?

Bästa rådet. Ta och fixa det bara. Om du är 35 kan du nog fixa det enkelt i Sverige. Det är ju lite så du tänker du är så misslyckad och Gud vet vad. Men det kommer finnas lika många kvinns som tänker exakt samma. Nu felade jag ju också. Utgick för att du var man. Kan ju lika gärna vara en kvinns.

Mått psykiskt dåligt till och från så har inte kunnat lägga kraft på det. Sen otur skulle jag gissa kombinerat med att jag valt bort tjejer som ville ga mig, för jag ansåg de inte vara bra nog.

Jag saknar inte sexet då värst mycket utan närheten, att kunna vara tillsammans med någon man är kär i och allt det sociala med det.
Jag ser inte ut som nån tänker sig att en 35 år gammal oskuld gör, raka motsatsen.
Men jag har mått dåligt och haft otur i livet, i alls fall på kärleksfronten.

Min dröm hade varit att kunna bli tillsammans med någon jag är kär i och få uppleva det en endaste gång i livet. Men det kommer nog aldrig bli då.

Jag kommer nog inte fixa nått alls tyvärr på den fronten. Men det är ok, man får försöka släppa det och leva vidare.

Nej, vanligtvis inte. Ibland kan jag översköljas av en våg av nostalgi för en viss era i mitt liv och dra en djup fysisk suck av saknad över den tid som gått och den jag var då, människorna jag var med och sakerna vi gjorde, men det är inget som håller i sig. Jag är mer nöjd med livet jag lever nu.

Men visst var det något fint att se fram emot nästa avsnitt av Naruto. 9tails RIP.

Men då är du tillfreds med det. Kommer finnas en jävla attraktion av bara det. Folk som inte vill knulla. Själva valt det utan att behöva en katolsk präst.

Det är ju ett plus. För att komma in i himlen måste man bara ha knullat som gift. Som en oskuld kommer man direkt in.

Men alltså du vet att det är enklare för dig att få fitta nu än det var när du var 20? Nu kan du välja och vraka bland nyskilda 30-40-åringar.

Vart hittar man de då? Jag har inga vänner att gå ut med