Citat:
Ursprungligen postat av
Beria
Och häri ligger en stor del av problemeatiken med lagstiftningen som den är skriven och fungerar.
Själva händelsen bedöms alltså helt isolerad från kontexten...att de hade en långvarig, varm och trygg arbetsrelation där de pratade vitt och brett om allting (även om intima saker), att det var en firmafest där båda var berusade, att hon tycktes vara oberörd efter första pussen och till och med gick och hämtade en flaska bubbel och kom tillbaka, att hon bjöd in till lunch och strandhäng, att hon accepterade Leijnegards förlåt, att hon tog väldigt lång tid på sig att polisanmäla...och utöver det andra mer spekulativa saker som naturligtvis inte går att bevisa men kan ha varit det som verkligen påverkade...att det knakade i hennes äktenskap, att hon och Leijnegard visst hade en sexuell relation.
Det spelar liksom ingen roll i juridikens ögon....kontexten. Vilket är helt sjukt.
Det är en trevlig utekväll, tycke uppstår med någon, båda är ganska packade (men inte redlöst), de går hem och knullar, hon är med på noterna, vaknar upp på morgonen och upplever att hon inte fattar vad som hänt, det känns sjavigt och när hon att de knullade utan kondom och han kom i henne känner hon äckel. Dagarna går och till slut anmäler hon till polisen. Utredning. Åtal för händelsen, att det inte fanns samtycke, att han borde ha förstått, etc. Domslut, fälld för oaktsamt samlag eller våldtäkt.
Javisst, han borde inte ha gjort det, hon borde inte ha gjort det....men kontexten gjorde att det ena ledde till det andra. Men juridiken tar på sig ögonbindel och tar ingen hänsyn till kontexten...den dömer bara den isolerade handlingen att han stoppade in sin kuk i hennes fitta när hon var relativt berusad och enligt egen utsago inte riktigt visste vad som hände. Han hävdar hela tiden att hon visst visste, att hon inte alls var så otroligt berusad. Ord mot ord. Han blir dömd.
Det finns mängder med sådana här domar.
Det är alltså helt sjukt att det döms på det sättet det gör, där händelsen frigörs nästan helt från kontexten, i den här typen av brottsmål.
Kontexten spelar extremt stor betydelse, den påverkar hur saker och ting uppfattas av båda parter. Att alkohol är inblandad är självklart ingen bra ursäkt, men den utgör en viktig del av kontexten och förklarar exempelvis i det aktuella fallet förmodligen en stor del av att Leijnegard gick över gränsen, även om han själv inte vill tillstå det och till och med förnekar det trots det han sagt i förhör och skrev i ett sms till målsägande. Hon var också alkoholpåverkad, förmodligen mer än salongsberusad. De hade jobbat stenhårt i 10 dagar, det hade gått jättebra, de trivdes oerhört bra med varandra, de såg faktiskt fram till den där tiden de fick i bilen tillsammans där de snackade om allt mellan himmel och jord, sex. Det var underbara dagar, för båda två...de mådde bra. Nu blev det fest, stämningen var på topp. Och det blev en eller två pussar.
Återigen...ser du inte kontexten? Och hur begränsad juridiken blir i att döma i den här typen av mellanmänskliga händelser som är så oerhört vanliga och som faktiskt i 99 % av fallen hanteras av de inblandade utan att det uppstår några men.
Jag menar att lagstiftningen är sjuk...att det gått för långt för och att det är helt orimligt.
När det gäller Leijnegard så verkar du nästan ha någon slags agg till honom. Du kanske tycker att han är en typisk mansgris, en som gått genom livet och tagit sig friheter. Det är ju möjligt, men det finns ingenting som talar för det. Han har tvärtom ett oerhört gått rykte, anses vara väldigt sjysst och trevlig och inte sitta på några höga hästar trots sin stjärnstatus.
Nej, det finns ingenting i kontexten runt Leijnegard som talar för att det är något där som skulle vägas in i bedömningen. Madame Flodh´s kontext är däremot helt okänd, där spekulerar jag och andra friskt utifrån vad som hypotetiskt men inte helt osannolikt, skulle ha kunnat utgöra orsaker till att det spårade ur och blev en polisanmälan trots att hon ju visste hur skadligt det skulle bli för alla inblandade och att hon knappast hade något att vinna annat än möjligen att rädda äktenskapet. För det är svårt att tro att känslan av upprättelse kan väga upp den enorma nedsidan av all denna negativa publicitet runt händelsen och henne själv, att få hela smutsen dragen runt i det offentliga.
Således, här kommer det att fortsättas spekuleras om hennes verkliga motiv under lång tid, även efter en eventuell friande dom i Hovrätten. Hur går det med hennes äktenskap, hennes företag...har hon fått fortsatta påhugg hos SVT, vågar någon jobba med henne och ha förtroende, etc? Och vi kommer naturligtvis också följa vad som händer med Leijnegård...blir han utfryst på SVT, får sitta i arkivet och jobba klart sina dagar fram till pensionen, säckar hans äktenskap ihop. Finns det några nya rykten runt honom som person, är han egentligen en snuskgubbe som bara har varit väldigt skicklig på att dölja sina lustar. Osv osv.
Nej, det är inte sjukt att en sådan "kontext" inte spelar någon roll. Försök vända på dina argument så ser du nog det själv:
- om man haft en lång och stabil arbetsrelation med nån så FÅR man pussa dem mot deras vilja
- om stämningen är "på topp" så FÅR man pussa nån mot deras vilja
- om man har oerhört gott rykte så FÅR man pussa nån mot deras vilja
- osv.
Det krävs inte mycket får att inse att sådan lagstiftning och ett sådant rättsssystem kan man INTE ha i ett demokratiskt land. Inte sant?
Samma logiska argumentation kan appliceras mot Flodhs anmälan:
- för att hon först försökte hantera det som att det inte betydde nåt gör att hon sedan inte får anmäla det som ett potentiellt brott?
- för att hon försökte skyla över det som hänt så får hon ionte anmäla det sedan?
- för att hon hoppas att arbetsgivaren ska tag i situationen (och reda ut den i grunden) så får hon inte brottsanmäla händelsen när så inte sker?
- för att hennes man ev. också blir arg och irriterad så får hon heller inte bnrottsanmäla det?
- hennes "motiv" avgör om hon får brottsanmäla händelsen eller inte?
- osv
Det blir liksom snabbt rätt absurt.
Så, återigen. Om man skippar hela den härvan av ologiskt resonemang och går ENBART på gällande lagstiftning OCH på det som finns ovedersägligt bevisat så:
1. Leijnegard HAR pussat Flodh mot hennes vilja (1 eller 2 gånger, men oberoende av om det blev en puss också andra gången så har han sökt upp henne och varit närgåpngen en gång till).
2. Han är själv helt medveten om att han gjort fel: det framkommer från hans SMS och från hans förhör (där jag ännu inte förstår hur hans närvarande advokat lät honom prata sig i påsen).
3. Han är okej med att Flodh åker iväg medan han själv fortsätter att jobba till följd av händelsen. Och han ger också en sådan version av vad som hände till arbetsgivaren (annars hade han förstås inte fått jobba kvar). Hans påstående om att Flodh är en "riktig vän" och "BARA en vän" ter sig smått underliga i den belysningen.
4. Flodh säger själv att hon först inte ville anmäla, men gjorde det eftersom "inget hände". Hela händelseförloppet, så som hon beskrivit det, är helt normalt. Från chocken att bli pussad av en full kollega (som mumlar om hur vacker hon är/hur vackra läppar hon har), till att snabbt bestämma sig för att låtsas som om inget hänt, till att att inte fixa att låtsas som om inget hänt, till att anmäla det till arbetsgivaren (eftersom det var en arbetsfest), till att känna att det är orättvist och fel att hon tvingats "ut" medan Leijnegard får "stanna i värmen", till att därför försöka få upprättelse rättsvägen. Det är så normalt att det skriker "normalt". Och det är framförallt så hon själv beskrivit händelseförloppet.
5. Hennes anmälan är tillräcklig för att det ska förundersökas, och förundersökningen ger tillräckligt med underlag för ett åtal. Hela den delen är också helt normal (och kan läasas i FUPpen).
6. Åtal väcks för både sexuellt ofredande och ofredande. Skillnaden är rätt avgörande, eftersom ofredande är ett avsiktsbaserat brott (för att dömas för ofredande så ska det finnas en avsikt "att ofreda"). Det gör att Leijnegards dom hänger på om det funnits sexuella förtecken eller inte. Och det finns en rätt ansenlig mängd sådana, inte minst i hans egna uttalanden under polisförhöret.
Så:
- det kunde ha retts ut av arbetsgivaren, men de fick inte korrekt information från Leijnegard (som antagligen visste att då är det han som åker)
- när det gick till åtal så var det i det närmaste ett skolboksexempel
- allt hängde på sexuellt/inte sexuellt (se ovan)
- domen är i sig självklar, det som kunde ha gjort att Leijnegard kom undan skulle ha varit att rätten kommit fram till att det var en 100% vänskaplig puss (nåt Leijnegard nu till slut gör sitt bästa för att göra gällande, men som sagt finns han "on record" i SMS och FUP)
Det absolut bästa skulle vara att ta sitt straff och be om ursäkt, och därmed visa/bevisa att man faktiskt FATTAR att man inte kan gå omkring och pussa medarbetare mot deras vilja. Och be om ursäkt. Nu väljer Leijnegard att gå ut som att "han inte förstår" och "han är oskyldig", vilket istället gör honom till... tja, man kan välja sina egna epitet. Ska vi säga så här: dum är den arbetsgivare som tar risken att anställa en sån här...
