Det är så mycket i Transportstyrelsens skriverier om PEth som är felaktigt vilket gör att man inte kan ta dem som seriösa när det gäller detta.
Vi kan ta några exempel från "
Information om alkoholmarkörer vid bedömningar
av medicinsk lämplighet för innehav av körkort"
Länk
https://www.transportstyrelsen.se/globalassets/global/vag/trafikmedicin/pm-om-alkoholmarkorer-peth-och-cdtt.pdf
Citat:
Medicinföreskrifternas missbruksdiagnos: medicinföreskrifterna innehåller inga krav på obligatoriska alkoholmarkörer, eller vilka markörer som ska användas i denna bedömning. Enligt
Transportstyrelsens praxis kan både CDT och PEth användas i bedömning av om det föreligger ett alkoholbruk som inte är tillfälligt och som från medicinsk synpunkt är skadligt. Minst två CDT-prover >
1,9 %, eller två PEth-prover > 0,3µmol/L tagna inom ett år, med minst fem veckors mellanrum kan betraktas som ett alkoholbruk som inte är tillfälligt och som från medicinsk synpunkt är skadligt.
Kommentar:
Falskt. Diagnosen "missbruk" finns inte längre och för att ställa diagnosen "skadligt bruk" behövs en utredning. Det räcker inte med uppmätta PEth-värden.
Citat:
Ett gränsvärde på 0,30 µmol/L används för att indikera regelbunden hög alkoholkonsumtion.
Kommentar:
Falskt. Gränsvärdet på 0,30 µmol/L är enligt Anders Helander satt för indikera om någon ligger nära eller över Socialstyrelsens gräns om "riskbruk" som år 2013 var 14 standardglas om 12 gram ren alkohol i veckan. Dock skriver Socialstyrelsen att "vårdpersonalen behöver alltid göra en individuell bedömning" för att klassa det som riskbruk. Detta verkas missas relativt ofta.
Citat:
Studier har visat att det krävs ett alkoholintag i mängder som ger en blodalkoholhalt på minst 1 promille under cirka en veckas tid för att PEth-värdet ska överskrida gränsvärdet 0,30 µmol/L. Detta motsvarar ett dagligt bruk i storleksordningen minst 4-6 glas vin för en person med medelvikt, eller motsvarande mängd av andra alkoholdrycker (cirka 340-500 g ren alkohol per vecka).
Kommentar:
Falskt. Andra studier har visat att man kan överskrida gränsvärdet 0,30 µmol/L med betydligt lägre veckovis alkoholintag än det som Transportstyrelsen hävdar.
Studien de själva använder som referens är amatörmässigt genomförd och bevisar ingenting.
Citat:
PEth kan inte längre påvisas i blodet efter cirka 2-5 veckors alkoholfrihet.
Kommentar:
Falskt. Halveringstiden för PEth varierar väldigt mycket mellan olika personer. Vi pratar om en faktor på ca 3-4 gånger. Om personen har en halveringstid på ca 12 dagar så krävs ca 60 dygn (ca 8,5 veckor) för att uppnå 5 halveringstider vilket ofta anses som den tid som behövs för att nå baseline under alkoholfrihet. Det som är extra problematiskt är att "högkonsumenter" ofta har en kortare halveringstid än vanliga "medelsvenssons" vilket premierar de som dricker mycket och straffar de som dricker mindre.
Citat:
Utifrån tillgänglig vetenskap kan gränsvärdet > 0,30 µmol/L för PEth och gränsvärdet > 1,9 % för CDT anses likvärdiga för att upptäcka långvarigt högt intag av alkohol.
Kommentar:
Falskt. Nej de kan inte jämföras. Det krävs ett större alkoholintag över längre tid för att nå > 1,9% CDT än för att nå 0,3 µmol/l PEth. Gränsvärdet på 0,3 µmol/l PEth är från början inte satt för att avspegla det som Transportstyrelsen hävdar (se ovan).
Citat:
Ett enstaka berusningstillfälle med en alkoholkoncentration som överstiger 1 promille ger inte upphov till ett PEth-värde över 0,30 μmol/L.
Kommentar:
Falskt. Det kan det enligt andra studier än de som Transportstyrelsen använt visst göra.
Citat:
Transportstyrelsens praxis
I Socialstyrelsens nationella riktlinjer rekommenderas att PEth eller CDT bör användas för att upptäcka långvarigt högt intag av alkohol. Ny forskning och kliniska erfarenheter talar även för att skillnaden mellan CDT och PEth som biomarkörer för alkoholöverkonsumtion är liten, både vad gäller det tidsfönster som ett förhöjt värde avspeglar och den mängd alkohol som krävs för att provet ska stiga över respektive gränsvärde.
Kommentar:
Falskt. I arbetsdokumentet gällande "Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Arbetsdokument – Medicinska test" framkommer att PEth endast har (++) i evidensstyrka jämfört med CDT som har (++++).
Skalan är
"Starkt (++++)
Måttligt starkt (+++)
Begränsat (++) eller
Otillräckligt (+) vetenskapligt underlag"
Citat:
Enligt Transportstyrelsens tidigare praxis har PEth inte kunnat likställas med CDT. Eftersom skillnaden mellan CDT och PEth som biomarkörer för alkoholöverkonsumtion är liten, både vad gäller det tidsfönster som ett förhöjt värde avspeglar och intagen mängd alkohol, kan Transportstyrelsen även betrakta två PEth-värden som överstiger 0,30 µmol/L tagna inom ett år, med minst fem veckors mellanrum, som likvärdiga med alkoholbruk som inte är tillfälligt och som från medicinsk synpunkt är skadligt (diagnosen missbruk enligt medicinföreskrifterna). Diagnosen missbruk innebär hinder för körkortsinnehav till dess att varaktig nykterhet kan verifieras och prognosen för fortsatt nykterhet är god.
Kommentar:
Falskt. Som sagt tidigare. Diagnosen "missbruk" finns inte längre och ska således inte användas längre. Och "skadligt bruk" behöver utredas ordentligt. PEth-mätvärden över 0,3 µmol/l räcker inte som "utredning".
Referenser
Citat:
1 Ulwelling W, Smith K. The PEth Blood Test in the Security Environment: What it is; Why it is Important; and Interpretative Guidelines. Journal of Forensic Sciences, November 2018, Vol. 63, No
6, Wiley Online Library
2 Helander A, Hermansson U, Beck O. Dose - Response Characteristics of the Alcohol Biomarker Phosphatidylethanol (PEth) - A Study of Outpatients in Treatment for Reduced Drinking. PubMed, National Library of Medicine, nih.gov
3 Helander A, Hansson T. Nationell harmonisering av alkoholmarkören PEth. Läkartidningen 38/2013, lakartidningen.se
4 Årving A et al. Comparison of the Diagnostic Value of Phosphatidylethanol and Carbohydrate - Deficient Transferrin as Biomarkers of Alcohol Consumption.– PubMed, National Library of
Medicine, nih.gov
5 Kechagias S et al. Phosphatidylethanol Compared with Other Blood Tests as a Biomarker of Moderate Alcohol Consumption in Healthy Volunteers: A Prospective Randomized Study. Alcohol and Alcoholism,
July/August 2015, Vol 50, Issue 4, academic.oup.com
6 Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och stöd av missbruk och beroende – Stöd för styrning och ledning. Socialstyrelsen, januari 2019,
socialstyrelsen.se
Kommentar: Referens 1 är särskit intressant i sammanhanget då många av Transportstyrelsens hänvisningar reduceras ner dit. Följer man refernserna vidare så hittar man mycket som är intressant. Är William Ulwelling neutral i sammanhanget? Googla hans namn och bedöm själva om han är mannen som kan avgöra om ett PEth-värde på ≥ 0,3 µmol/l är lika med ett långvarigt intag om 28-42 glas vin i veckan.
Passa även på att kolla upp Marc Luginbühl (President of PEth-NET) om han är neutral i sammanhanget. Han är i allra högsta grad inblandad i "2022 Consensus of Basel" där de likställer att ≥ 0.3 µmol/l PEth är lika med "Chronic excessive alcohol consumption corresponds to an average consumption of 60 g or more of pure ethanol on a single drinking day over a prolonged duration for men and 40 g for women (according to the World Health Organization)". Vart har han jobbat tidigare? Kan det förekomma jäv här?