• 4
  • 5
2025-07-30, 12:42
  #49
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Landsbygden
Svårt att svara på. Lär nog finnas flera skäl till varför. Men det är inte den bästa motivatorn. Räcker med att se på ganska många framstående personer, så har det inte varit tävlan som lett dom dit dom kommit. Diverse vetenskapsmän. Zlatan stod nog inte heller på gården och tricksade bara för att "vinna" utan troligen till stor del pga att det var kul/beroendeframkallande. Många konstnärer har nog inte heller fortsatt, "för att vinna", och fortsatt oavsett framgång eller beröm.

Vanligen ganska tomma personer som inte kan göra något utan att se tävlingsdelen i det.

Hyfsat många tävling-beteenden/aktiviteter är ju formade som så i grunden, t.ex. fotboll. Men det leder ju inte automatiskt till att vinnaren får massa fördelar utanför själva spelet/matchen.

Lär säkert finnas massa djupt olyckliga "vinnare" också.
Många "vinnare" brukar ju också ofta berätta om annat som dom försakat, och därmed förlorat i.
T.ex. Sarah Sjöström har nog missat ganska mycket av det som "vanliga" ungdomar gör under ungdomstid.

"Vinnare" lägger ofta alla ägg i en korg.

Det är väldigt vanligt att framgångsrika ser tävling som en form av lek.
Lekfulla personer har många fördelar, hur de löser problem, uthållighet, stresstålighet.
Tävlingarna blir ofta ett sätt att få energi, testa gränser, lära nytt och känna mening(motsatsen till att slötitta på tv-serier på fritiden)

Jag skulle säga att lek och tävling är en viktig del i vårt psyke.
Citera
2025-07-30, 17:02
  #50
Medlem
Ytterligare en representant curling, som fått lära sig av mamma att hen minsann är bäst, utan att behöva någon konkurrens
Citera
2025-07-30, 17:06
  #51
Medlem
Landsbygdens avatar
Citat:
Ursprungligen postat av nerdnerd
Nej, bara tävling i sig är nog inte alltid den bästa motivatorn, även om det iofs ofta duger rätt bra. Vem spelar liksom i en pingismatch eller fotbollsmatch utan att försöka vinna? Blir ju rätt poänglöst.

Framstående forskare må egentligen vara mest motiverade av sitt intresse, men måste ju liksom tävla ändå om t ex forskningsmedel. Alla kan vara intresserade av t ex rymden, men bara några få lyckliga får faktiskt jobba med det och få betalt. Mondo hade kanske hoppat stav ändå, men tack vare sin vinnarskalle och sina resultat kan han leva på det, och det dessutom väldigt bra. Och nog tycker han att tävlingarna är kul och spännande i sig. Dock imponeras jag av hur trevliga och stöttande hela den sporten verkar vara.

Mondo har säkert även gett upp väldigt mycket för sin sport, liksom Sara Sjöström, men iaf båda dessa två verkar ju ha rätt avundsvärda liv ändå, Mondo som är förlovad med en vacker ung kvinna, och Sara som nyligen fått barn. Som andra har sagt i tråden kan det ju också ha sina fördelar att kunna visa upp sig som starkast och snabbast osv. Kanske incels tävlar för lite?
Jo, men pingis och fotboll är ju liksom uppbyggda lite så, från början. Många andra sporter är ju det inte.
Sant att forskare behöver medel och något att leva av. Men intresset dör nog inte bort utan, tänker jag.
Mja, det sista kan jag inte hålla med om riktigt. Jag avundas nog inte någon kändis, och tror många tänker som jag, att det måste vara ganska jobbigt att vara kändis. Vetenskapsfolk är nog lite mer anonyma, även när dom är framgångsrika.
Tävlan gör nog folk ofta ganska fyrkantiga, personlighetsmässigt, enkelspåriga. Det kan ofta vara oattraktivt och bli lite klumpiga mänskor av sånt. Dom kan typ en grej jävligt bra, och sedan måste man leda dom med handen när det gäller annat.
Citera
2025-07-30, 17:09
  #52
Medlem
Landsbygdens avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Malmoepag
Det är väldigt vanligt att framgångsrika ser tävling som en form av lek.
Lekfulla personer har många fördelar, hur de löser problem, uthållighet, stresstålighet.
Tävlingarna blir ofta ett sätt att få energi, testa gränser, lära nytt och känna mening(motsatsen till att slötitta på tv-serier på fritiden)

Jag skulle säga att lek och tävling är en viktig del i vårt psyke.
Lek, ja. Tävling, njae. Tävling är rätt töntigt, närmare narcissism. Sådana som slutar, när dom inte får applåder eller beröm. Jag gillar mer lite av det där med beautiful losers, som bara fortsätter, även om dom inte blir kända.

Tror det finns dom som håller med mig. Man kan se t.ex. när det gäller punkband och sånt. En del gillar nästan mer okända band, än kända band. Du får hålla med om att det finns något narcissistiskt med att dras till berömmelse och uppmärksamhet, och inte direkt så att man kan säga att "det är mänskligt", om man tittar utifrån hela mänsklighetens historia och alla olika kulturer.

Men ok, ibland är det kul med tävlan och vissa grejer är det ju inbyggt lite i. Spela dart, utan att räkna poäng=tråkigt.
Citera
  • 4
  • 5

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in