Varför var det en trend att hävda att kommunism är ett statslöst samhälle?

Det kan ju bero på att Marx inte var anarkist. Jag påpekar bara att du har fel om Marx OCKSÅ.

Fast Marx skrev inget om statslöst samhälle.

Marx menar att den borgerliga staten förlorar sin karaktär.

Det Kommunistiska Manifestet är en bok av Marx och Engels.

Boken blir inte omdefinierad av högerns uppfattning om dagens unga socialister.

https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Kommunistiska_manifestet

Mein Kampf var ett manifest.

Men även inom vänstern har man hamnat där. Man delar in världen i två motstående kollektiv inom woke. Vita och färgade, där man anser att kollektivet färgade, är förtryckta av kollektivet vita, genom att vita är mer framgångsrika. Så man delar upp mänskligheten i hudfärg och säger att hudfärgen bestämmer hurdan man är. Man försöker visa på det genom s.k. marxistiska maktanalyser som bara tittar på grupperna generellt. Det har lett till vänsters rasistiska antirasim idag. Så man har på sitt sätt, en egen sorts rasideologi.

Sen är förstås allt komplicerat för dem, för alla de här idéerna leder till motsägelser, som de verkar kunna hålla i huvudet utan att själva vara medvetna om dem.

(har inte läst tidigare inlägg i tråden)

Tycker det här är grovt missvisande, att presentera den här informationen som .. Det tyder på en partisk, förutfattat och fientlig uppfattning om kommunism överlag. Vet inte om det var menat så, men det känns som så när man spontant läser orden.

För att förstå texten du citerat kan man titta på var det kommer ifrån i grunden.

Intresseförbundet ”Rättfärdighetens förbund”, var ett arbetareförbund grundat i England 1847, och verkade för att förena radikala arbetare mot arbetsgivares utsugning och utnyttjande av arbetares maktlöshet gentemot överheten. Deras strävan spred sig snart över landsgränser ner i Europa, och i Tyskland döptes deras tyska underavdelning till Bund der Gerechten.

Karl Marx och Fredriech Engels hade nyligen sammanställt ett av sina viktigaste vetenskapliga verk ”Den tyska ideologin” 1846, och höll många ölkällar-tal om deras politiska filosofier, vilket verkligen tilltalade arbetarnas perspektiv. Därför bjöds Marx och Engels in att deltaga i denna hemliga förbundsbildning, som därefter döptes om till Bund der Kommunisten (Kommunisternas förbund) i Tyskland; ett namn som sen spred sig till övriga underavdelningar av den ursprungligen brittiska föreningen som vid det här laget fanns i 6 europeiska länder.
Förbundet var hemligt/underjordiskt, eftersom mestadels monarkiska/kapitalistiska värderingar rådde, och därför var ”revolutionär verksamhet” förbjuden i de flesta av Europas länder.

Marx och Engels hade dittills ägnat sig åt vetenskaplig filosofi, som nu hade börjat övergå i klinisk vetenskap från deras sida, och dom gillade väldigt mycket att bli uppmärksammade på det här sättet, underjordiskt. Dom var ju själva förhindrade att publicera sina filosofier och vetenskapliga teorier annars. Delvis därför accepterade dom, och blev alltför fort upphöjda till filosofisk ledarposition - något som många arbetare ansåg vara djupt fel och idoldyrkan inom förbundet.

Marx och Engels fick ändå i uppdrag, av förbundet, att sammanställa förbundets programskrift. Men inte sammanställa programskriften utifrån den historik som förbundet dittills hade, utan istället närmast framställa förbundet som en underjordisk politisk aktionskraft med Marx och Engels vetenskapliga och filosofiska grund som bas. Det retade många arbetare i förbundet, men det blev ändå av. Marx och Engels skrev därför förbundets programskrift helt på fri hand, som fick namnet ”Det Kommunistiska Manifestet” 1848.

Det är den skriften du har citerat ur.

Det är en sammanställning som är skriven i anslutning till den här underjordiska föreningen och för föreningen på deras uppdrag med önskemål från föreningen. Den är inte alls menad som något slutgiltigt partiprogram för en kommunistisk metodik.

De mest tongivande och bevisande principerna och vetenskapliga bevisen av Marx och Engels presenterades för allmänheten långt senare i tid. T.ex. ”Das Kapital” kom ut mellan 1867-1897, och ”Kritik av Gothaprogrammet” samt ”Anti-Dühring" (1878) och "Socialismens utveckling från utopi till vetenskap" kom ut runt 1880.

Marx och Engels upptäckte dock att den kliniskt vetenskapliga forskning dom ägnat sig åt, var något helt annat än politik som var väldigt ombytlig och likt att segla genom stormigt hav med ständigt skiftande vindriktningar. Dom tog senare avstånd ifrån den här föreningen, som upplöstes bara några år senare. Marx och Engels tog även uttryckligen från andra utopiska varianter och omtolkningar (Saint Simon och Fourier m.fl.) och såg sen egna beskrivning av sina fynd som vetenskap, inte filosofi eller politik.

Marx och Engels har - såvitt jag vet - aldrig liksom sammanställt nån slags ”bibel” eller punktsprogram av absoluta principer gällande sin samhällssyn eller gjort någon form av politiskt program för implementeringen av deras filosofier och vetenskapliga bevis. Det var andra - främst politiker - som stödde sig på Marx och Engels material (och kända namn) för att framkalla den stora arbetar-revolutionen som senare kom i slutet av 1800-talet i Europa.

För att sen titta på citatens innehåll, så stämmer det att Marx och Engels såg kommunism som något som börjar med en stark stat (eftersom monarkism/kapitalism var det rådande i Europa under deras tid), men strävar mot- och som slutar i ett statslöst samhälle.
Det du reagerar på i Kommunistiska manifestet är alltså inte ett slutmål, utan det som de kallade för en första övergångsfas mot en framtida målbild.

Marx och Engels skilde mellan Socialismens första fas (övergångsfas) och Kommunismens högre fas (slutstadiet). Man kan läsa om det i senare skrifter som Kritik av Gothaprogrammet, 1875.
I första fasen behövs en stark stat för att omfördela ägande, avskaffa klasskillnader, och bryta den borgerliga makten. Det är här de åtgärder du citerar kommer in. Nationalisering, arbetstvång, centralisering av kredit osv. Det är i denna fas som proletariatets diktatur uppstår: arbetarklassen organiserar sig som härskande klass för att krossa kapitalismen, så man rensar vägen för nästan fas att uppstå.

Senare inträder nästa fas, när klasskillnader har upphört och produktionen är tillräcklig och allas behov kan tillgodoses, så menade Marx och Engels att staten kommer "vittra bort", eftersom den inte längre behövs för att upprätthålla klassherravälde, och det inte heller finns något herravälde att styra över. I detta samhälle råder full gemenskap och frivilligt samarbete, i enlighet med principen "Av var och en efter förmåga, åt var och en efter behov."

Så Marx och Engels såg inte slutmålet som en överförmyndande stat, utan tvärtom som ett statslöst, fritt och jämlikt samhälle. Men de menade att detta inte kunde uppstå spontant, utan måste föregås av en kraftfull omvandlingsfas med statlig kontroll.

Kommunism - alltså det som politiker implementerat utifrån Marx och Engels teser - är i sin existens ett i princip helt statslöst samhälle där 100%-ig demokrati råder och inget överförmyndande eller utnyttjande av människor sker. Sen har det förstås tolkats och implementeras på olika sätt i olika tider, med olika resultat; t.ex. 1920-1930-talet med Mao och Lenin), anarko-kommunism med Bakonun och Kropotkin m.fl. och senare med nutida extrem vänster, autonoma, ekosocialism, digital kommunism osv.

Men i sin linda är Kommunism ett sätt att bygga bort överförstatligade kontroll och förtryck av monarki, överhet, kapitalismens blinda anarki, och innehåller även stora mängder etik och moral. Där pekar man på att statslöshet och människors förmåga att samarbeta sinsemellan utan förtryck eller statspolis-metoder är fullt kapabel att skapa en förvånansvärt idyllisk värld, som är i princip statslös och mycket pacifistisk och empatisk. Men samtidigt bräcklig mot yttre tryck och svår att upprätthålla balansen i.

Kommunismen närmast förutsätter att alla människor är genomgående vänliga, moraliska, etiska, empatiska, socialt begåvade m.m. Man hade den bilden av människor i mitten på 1850-talet, att om man var en elak jävel, så behövde man bara få kärlek, hundvalp, ansvar och en känsla av tillhörighet och uppskattning, så blev man en god människa snabbt igen. Men så är ju inte fallet. Det vet vi idag, men det gjorde inte Marx och Engels då.

Så det är svårt att implementera detta i verkligheten. Ryssland t.ex. (1917) upptäckte det här problemet och försökte lösa det genom att införa en hård statspolis som skulle tvinga in folk i fållan, istället för att förlita sig på bilden av människans inneboende godhet. Det ledde istället till att bli en trampolin för en grym despot (Stalin) att snabbt förflytta sig upp i absolut maktposition m.m.

Intressant läsning är Lenins bok Staten och Revolutionen. Intressant att den skrevs 1917
mitt under revolutionen. Lenin analyserar både Engels och Marx,
Har försökt förstå den, men varken Engels eller Marx var stats anhängare
Finns i sin helhet här:
https://www.marxists.org/svenska/lenin/1917/staten.htm

Nej, anledningen till att en del kanske sammanblandar anarkism och kommunism är nog snarare att personerna som förespråkar dessa ideologier befinner sig på den extrema vänsterkanten. Det är dock en avgrundsdjup skillnad.
Kommunism kräver ju den allra starkaste och kontrollerande typ av stat och även om de har som slutmål att det inte skall finnas någon stat utan att alla skall var totalt jämlika på alla plan så måste man ju vara fruktansvärt naiv för att tro att det någonsin skulle kunna bli en verklighet.
Anarkismen å sin sida strävar ju inte efter någon absolut jämlikhet utan snarare att var man är sin egen lyckas smed. Avsaknaden av en stat gör det så klart svårare att uppnå makt, rikedom, inflytande utan att det är ens egen förtjänst.

Jag tror att de flesta tänker enkelt, en ledare, en stat som äger allt och bestämmer vad folk får tycka och tänka.

Det skulle jag inte säga, oavsett bakgrund har arbetaren samma fiende, exploatören, kapitalisten, det är detta förhållande manifestet grundas i.
Du borde läsa verk från de ideologier du kritiserar, inte hitta på, skapa halmgubbar, debatten blir mer fruktsam då.

Marx och Engels var påverkade av antropologen Lewis H Morgans studier av nordamerikanska indianer.

De romantiska ideer han förfäktade och hans bilder av ett friskare ursprungstillstånd som han inbillade sig existerade fram till att européerna tog sig över Atlanten kontrasterades mot det utnyttjande av människor som skedde under urbaniseringen och industrialiseringen som de två kommunisterna genomlevde (även om de själva genomled samhällsförändringarna som fabrikörer).

https://en.wikipedia.org/wiki/Lewis_H._Morgan

Fast, det finns ju ingen anhängare av marxistisk teori som är intresserad när diskussionen tar den vändningen. Marxismen är avfärdad som teori som både vetenskap och filosofisk teori, en seriös kritik med hänvisning till källor som finns i tråden.


Att debattera debatten och enskilda debattören är en klassisk vänsterretorik. Sen påståenden om kritikers karaktär och att deras påstådda ideologiska hemvist är klandervärd för att underminera argument känns unket om något.

Kan det vara så att svaret på Ts är att personer som kallar kommunismen statslöst helt enkelt är okunniga om marxistisk metod?
Även om målet med kommunismen, utopin, är ett rättvist klasslöst samhälle så är den kommunistiska metoden något som förhindrar varje försök att lyckas.

Konflikten inom socialismen om just kommunismen är ju lika gammal som den marxistiska teorin; "Jag avskyr kommunismen, för att den är en frihetens negation."
Mikhail Bakunin.