När jag läser det kommunistiska manifestet här så hittar jag följande. Detta mina herrar är dom 10 punkterna som definierar kommunismen. Om ni någonsin behöver veta detaljerat vad kommunismen står för, så är den rätt grym och våldsam och döljer det inte.
För 10 år sedan när jag tog debatten emot kommunister så hävdade dom alltid att kommunismen är en sorts anarki där staten inte existerar. Jag vet inte vart dom har fått detta ifrån med tanke på att kommunistiska manifestet hävdar att proletariatet skall ta makten och upprätta sig själv som härskarklass.
Det enda jag kan hitta som är en mera "fri från makten"-förklaring är följande:
Alltså betyder detta att kommunismen kan leda till vad som helst? Alltså det kommunistiska manifestet hävdar att stadiet för kommunismen handlar om att upplösa klassamhället och påbörja på ett nytt och fritt samhälle.
Det står ingenstans att någon arbetarstat skall läggas ned eller kommunismen skall försvinna. Det står ingenstans att kampen och våldet emot klassmotsättningarna skall upphöra som kontroll.
Frågeställning:
När Sovjet fanns så var många svenska ledande kommunister (Frank Baude, Jan Myrdal osv) övertygade att kommunismen finns i öst. Men runt 2000-talet så började tankar och idéer om att kommunism är ett anarkistiskt samhälle, dvs utan stat.
Varför fick anarkister så stort inflytande över kommunistiska manifestet för ca 15-10 år sedan?
Min teori var att staten ansågs som förtryckande, oavsett höger- eller vänsterregering i Sverige. Vissa ungdomar ville bryta sig fri och helt plötsligt fick en grupp människor för sig att "definiera om" det kommunistiska manifestet, så den passar en yngre generation, för ideologins överlevnad. Vilket inte lyckades.
Alltså kan man säga att "omdefinieringen" av det kommunistiska manifestet var endast ett projekt för att få ungdomar att få upp ögonen för ideologin då ungdomar är oftast mera benägna att sträva efter liberal frihet än krav och moral?
Vad tror ni?
Citat:
Proletariatet kommer att använda sitt politiska herravälde till att efterhand frånta bourgeoisin allt
kapital och centralisera alla produktionsinstrument i händerna på staten, dvs. proletariatet
organiserat som härskande klass, och fortast möjligt öka produktivkrafternas mängd.
Till att börja med kan detta naturligtvis bara ske genom despotiska ingrepp i egendomsrätten och
de borgerliga produktionsförhållandena, alltså genom åtgärder som kan förefalla ekonomiskt
otillräckliga och ohållbara, men som under rörelsens gång kommer att spränga sina egna ramar
och som är oundvikliga som medel för att omstörta hela produktionssättet.
Dessa åtgärder kommer naturligtvis att vara olika i olika länder.
För de mest framskridna länderna kommer dock de följande åtgärderna allmänt kunna komma till
användning:
1. Jordegendomens expropriering och jordräntans användning till statsutgifter.
2. Starkt progressiv beskattning.
3. Arvsrättens avskaffande.
4. Konfiskering av alla emigranters och rebellers egendom.
5. Kreditens centralisering i statens händer genom en nationalbank och oinskränkt monopol.
6. Transportväsendets centralisering i statens händer.
7. De statliga fabrikernas och produktionsinstrumentens utökning och storgodsens uppodling och
förbättring i enlighet med en samhällsplan.
8. Lika arbetstvång för alla och upprättandet av industriarméer, särskilt för åkerbruket.
9. Förening av jordbruks- och industriverksamheten, för att efterhand avlägsna skillnaderna
mellan stad och land.
10. Offentlig och kostnadsfri uppfostran av alla barn. Avskaffande av barnens fabriksarbete i dess
nuvarande form. Uppfostrans förening med den materiella produktionen osv.
kapital och centralisera alla produktionsinstrument i händerna på staten, dvs. proletariatet
organiserat som härskande klass, och fortast möjligt öka produktivkrafternas mängd.
Till att börja med kan detta naturligtvis bara ske genom despotiska ingrepp i egendomsrätten och
de borgerliga produktionsförhållandena, alltså genom åtgärder som kan förefalla ekonomiskt
otillräckliga och ohållbara, men som under rörelsens gång kommer att spränga sina egna ramar
och som är oundvikliga som medel för att omstörta hela produktionssättet.
Dessa åtgärder kommer naturligtvis att vara olika i olika länder.
För de mest framskridna länderna kommer dock de följande åtgärderna allmänt kunna komma till
användning:
1. Jordegendomens expropriering och jordräntans användning till statsutgifter.
2. Starkt progressiv beskattning.
3. Arvsrättens avskaffande.
4. Konfiskering av alla emigranters och rebellers egendom.
5. Kreditens centralisering i statens händer genom en nationalbank och oinskränkt monopol.
6. Transportväsendets centralisering i statens händer.
7. De statliga fabrikernas och produktionsinstrumentens utökning och storgodsens uppodling och
förbättring i enlighet med en samhällsplan.
8. Lika arbetstvång för alla och upprättandet av industriarméer, särskilt för åkerbruket.
9. Förening av jordbruks- och industriverksamheten, för att efterhand avlägsna skillnaderna
mellan stad och land.
10. Offentlig och kostnadsfri uppfostran av alla barn. Avskaffande av barnens fabriksarbete i dess
nuvarande form. Uppfostrans förening med den materiella produktionen osv.
För 10 år sedan när jag tog debatten emot kommunister så hävdade dom alltid att kommunismen är en sorts anarki där staten inte existerar. Jag vet inte vart dom har fått detta ifrån med tanke på att kommunistiska manifestet hävdar att proletariatet skall ta makten och upprätta sig själv som härskarklass.
Det enda jag kan hitta som är en mera "fri från makten"-förklaring är följande:
Citat:
När klasskillnaderna försvunnit under utvecklingens gång och all produktion koncentrerats i
händerna på de förenade individerna, så förlorar den offentliga makten sin politiska karaktär. Den
politiska makten i egentlig mening är det organiserade våldet från en klass för att undertrycka en
annan klass. När proletariatet med nödvändighet förenar sig som klass i kampen mot bourgeoisin,
gör sig till härskande klass genom en revolution och som härskande klass med våld upphäver de
gamla produktionsförhållandena, så upphäver proletariatet med dessa produktionsförhållanden klassmotsättningarnas existensvillkor, klasserna över huvud taget och därmed sitt eget herravälde
som klass.
I stället för det gamla borgerliga samhället med dess klasser och klassmotsättningar framträder en
sammanslutning i vilken var och ens fria utveckling är förutsättningen för allas fria utveckling.
händerna på de förenade individerna, så förlorar den offentliga makten sin politiska karaktär. Den
politiska makten i egentlig mening är det organiserade våldet från en klass för att undertrycka en
annan klass. När proletariatet med nödvändighet förenar sig som klass i kampen mot bourgeoisin,
gör sig till härskande klass genom en revolution och som härskande klass med våld upphäver de
gamla produktionsförhållandena, så upphäver proletariatet med dessa produktionsförhållanden klassmotsättningarnas existensvillkor, klasserna över huvud taget och därmed sitt eget herravälde
som klass.
I stället för det gamla borgerliga samhället med dess klasser och klassmotsättningar framträder en
sammanslutning i vilken var och ens fria utveckling är förutsättningen för allas fria utveckling.
Alltså betyder detta att kommunismen kan leda till vad som helst? Alltså det kommunistiska manifestet hävdar att stadiet för kommunismen handlar om att upplösa klassamhället och påbörja på ett nytt och fritt samhälle.
Det står ingenstans att någon arbetarstat skall läggas ned eller kommunismen skall försvinna. Det står ingenstans att kampen och våldet emot klassmotsättningarna skall upphöra som kontroll.
Frågeställning:
När Sovjet fanns så var många svenska ledande kommunister (Frank Baude, Jan Myrdal osv) övertygade att kommunismen finns i öst. Men runt 2000-talet så började tankar och idéer om att kommunism är ett anarkistiskt samhälle, dvs utan stat.
Varför fick anarkister så stort inflytande över kommunistiska manifestet för ca 15-10 år sedan?
Min teori var att staten ansågs som förtryckande, oavsett höger- eller vänsterregering i Sverige. Vissa ungdomar ville bryta sig fri och helt plötsligt fick en grupp människor för sig att "definiera om" det kommunistiska manifestet, så den passar en yngre generation, för ideologins överlevnad. Vilket inte lyckades.
Alltså kan man säga att "omdefinieringen" av det kommunistiska manifestet var endast ett projekt för att få ungdomar att få upp ögonen för ideologin då ungdomar är oftast mera benägna att sträva efter liberal frihet än krav och moral?
Vad tror ni?
