Citat:
Ursprungligen postat av
lingonfett
Mina kära medlemmar av denna inte så upplysta forum, må jag få låta mina tankar flöda kring en ganska intressant och storslagen fråga: Om ni skulle få möjlighet att träffa en helgon av stor historisk betydelse, vilken helgon skulle ni då önska att vara i närheten av?
Mina egna hjärtrötter är djupt förankrade i min beundran för vår förprotestantiska kyrkliga historia och vår rikes forna hjältar. Men jag ställer mig frågan: är det inte de helgon som i sina liv gjort strävan för det goda och rätta, som vi borde längta efter att se? Skulle det icke vara mer än angenämt att skåda det djupgående intryck som dessa helgon gjort på människornas hjärtan? Skulle en ikon som Sankt Göran med sin falkblick eller Sankt Erik, vår landsbeskyddare, inte vara mer fascinerande att åskåda, då de i sina gärningar inspirerade och ledde folket mot större godhet och förtröstan?
Således, kära flashbackmedlemmar, jag lämnar denna tankegång öppen för diskussion: Vilket helgon skulle ni vilja skåda i aktion med egna ögon? Låt oss fördjupa oss i dessa tankar och dela vår längtan efter de stora och gudomliga förebilder som har lett oss fram till här och nu!
Det var en svår fråga!
Efter lite övervägande skulle jag välja
Stenfinn, jag är tveksam till att han är helgonförklarad, men han räknas som Hälsinglands skyddshelgon.
Han var en av de sex sveabiskopar som vigdes av den Bremiske Ärkebiskopen Adalbert. Stenfinns Episkopat kommer dock att hamna norr omdet dåtida Sveariket.
Hälsingland var vid denna tid ett eget rike, vilket omfattade dagens Hälsingland, Medelpad och Ångermanland, och kustlinjen upp till Kalix.
Han kristnar såväl Hälsingarna som Skridfinnarna, men någonting går fel. Hans predikningar får många att låta döpa sig. Han verkar så småningom bli övernitisk och börjar slå sönder avgudabilder, vilket tvingade honom att fly till Sveariket, men han blev ihjälslagen av uppretade asatroende vid dagens Tnnebro, utanför Söderhamn.
Hälsingarna återgick därefter till gamla seder, men när man upptas i Sveariket på 1300-talet, verkar man ha återgått till Kristendomen.