Värde och värdeskapande

Du tror att skötsel av kossor, betesmarker, foder etc är gratis? Vad händer om bönderna behåller vete, ko, höna och gris? Lycka till

Jag hakade upp mig på var att du skrev att de som har pengar producerar.
Den som har mycket pengar brukar varken producera eller sälja något. De brukar först köpa in arbete från några arbetare som ska producera det han önskar sälja och sedan köpa in arbete från några försäljare som ska sälja det som producerats. Sedan tar den som har pengar hand om pengarna som kunden betalt och som förhoppningsvis är lite mer än vad han med pengar betalt för produktion och försäljning.

Lär dig svenska. De som har pengar är beroende av de människorna som faktiskt producerar mat.

Tycker om hur du resonerar där.
Vilket är ditt alternativ, om det finns?

Vad är "vårt"? Vilka är "vi"?
Vad spelar någons överlevnad för roll för just dig?

Håĺle med dig i sak. Finns det en marknad för att utbyta tandborstar mot Gucci-väskor?
Har det slagit dig att äldre skor kanske håller längre än nyare?

Motfråga, kanske i linje med vad du skrev: ser du någon annalkande världsfred, där alla människor lever i harmoni?
Den störande motsättningen människovärde/pengavärde tycks tillämpas dygnet och världen runt.
Låga löner, svartjobb, inga fackföreningar, mutor, m.m.

Nja, det beror väl på vilka värderingar du lägger i det ena eller det andra?
De två begreppen tycks allmänt gå hand i hand.
Utveckla gärna din tankegång.

Vi = mänskligheten.
Överlevnad = inkodad instinkt
Skoteorin;
https://en.m.wikipedia.org/wiki/Boots_theory

Med den formuleringen håller jag helt med.

Per Albin Hanssons folkhem. Ett väl fungerande samhälle tror jag i längden är viktigt för alla dess invånare. Även de rika. För det krävs pengar för samhällsbygget och de som har mest måste bidra med mest om det ska fungera. Skatter i minst nuvarande nivå är nödvändiga.

Mitt främsta hatobjekt är att fossila flygbränslen nästan är skattefria. För att man ska kunna stoppa den globala uppvärmningen krävs att även flyget slutar att bidra till ökningen av CO2 i atmosfären. Då måste flygresandet minska och de flygplan som försätter flyga måste drivas med biobränsle.

Tycker jag ser det flera gånger varje dag, hur pengavärden tar över livsvärden.
När skolor säljs. Vinster plockas ut ur skolor som drivs med statliga medel. Pengar går inte till eleverna.
När vårdcentraler säljs och patienterna motas bort från vården.
När maten blir dyrare och samtidigt mindre näring.
När människor mår sämre och får kemisk behandling (medicin) istället för mänskligt bemötande.
Kvaliteten på media är sämre.

En riktig bakåtskjuts var nittiotalets våg av bolagisering, fri marknad, avreglering.. Men folk fattade inte - De sa: Det blir kul, med lite reklamavbrott i TV:n.. visst jättekul (sarkasm)

Folk är oroliga och nervösa - de möter försämring överallt, otrygghet i smått som stort.. Livskvaltieten sjunker - men vinsterna ökar.

Jag har analytiskt brottats med problematiken kring värde och värdeskapande. Det var först när jag introducerade två centrala koncept – användbarhet och funktionalitet – som jag började se praktiskt fördelaktiga resultat.

Värdeskapande, enligt den modell jag arbetar med, kan förstås som en subjektiv process där användbarhet och funktionalitet appliceras eller projiceras på olika omständigheter, situationer, processer och objekt. Denna process, eller snarare princip, bygger på ett kontinuerligt ifrågasättande av två grundläggande frågor:

Är detta "exempel" användbart?

Är detta "exempel" funktionellt?

Det är dock viktigt att understryka att denna process inte är begränsad till det som traditionellt betraktas som objektiva fenomen, omständigheter eller objekt. Principen är lika tillämpbar på subjektiva aspekter som tankeprocesser, beteenden och känslor. Genom att applicera användbarhet och funktionalitet även på dessa inre dimensioner möjliggör modellen en bredare och mer nyanserad förståelse av värdeskapande – en som integrerar både det yttre och det inre.

En problematisk potentialitet är dock att man med stor sannolikhet utsätts för ignorans som kan härledas till ett subjektivt befästande av olika ting vid användning av principen. Genom detta befästande riskerar man att motivera användbarhet och funktionalitet utifrån emotionella band snarare än dess objektiva eller praktiska värde.

Ett bra exempel på detta är individer som är påverkade av hamstring (hoarding), där de samlar på sig en mängd saker som huvudsakligen tar upp plats och saknar praktisk användbarhet eller funktionalitet.

Ett annat exempel är emotionellt befästande till människor som potentiellt behandlar en illa, där relationens existens försvaras trots brist på både användbarhet och funktionalitet för individens välmående.

Ett tredje exempel, som ofta ignoreras, är vår tendens att hålla fast vid ideologier eller föreställningar som inte längre tjänar sitt syfte, eller som till och med skadar vår utveckling. Vi kan till exempel fortsätta att upprätthålla föråldrade värderingar eller system som motverkar vår egen eller andras utveckling, endast för att de känns bekanta och trygga.

Ytterligare ett exempel kan ses i vanor som överlevt sin relevans. Ett beteende som en gång var funktionellt, som att arbeta långt över rimlig arbetstid för att nå en viss position, kan bli dysfunktionellt när det leder till utbrändhet eller hindrar oss från att njuta av resultaten av våra ansträngningar.

Centralt är att inget har ett värde, vi ger objektet ett värde, vi skapar värden.
Vilket ses som är en konsensus i tråden, utan ”sanning” och objektiv fakta beskriver det nihilism.