Barnbidraget har reellt sett avskaffats - lägsta nivån på 50 år

Statsskulden i Japan är större än värdet på alla tjänster och varor landet producerar per år.
Med lågt barnafödande så avvecklar landet sig självt. Vilka ska ersätta arbetskraften i framtiden?

Invandrarna har inte tagit med sig någon kultur...
Hamburgare, hallowen , afterwork, frikyrkor, tantrasex, tatueringer, piercingar, yoga, alla hjärtans dag, kremering, rap, gangsterrap, adidaskläder har inget med arabisk eller afrikans kultur att göra.

Vilket bra exempel. För det tillhör ju normen att ha 6 kids..

Jodå, det där är ju ett sätt att se det på. Ett rätt praktiskt sätt dessutom – att skylla på väljarna när förvaltare av makt inte längre förmår leverera något annat än sönderprivatiserad soppa. Låt mig ändå belysa några saker:

För det första: om du tror att samhällskontraktet sades upp av “väljarna” – fine. Men då får du väl också erkänna att det var efter att kontraktet redan börjat spricka i fogarna. Det är svårt att rösta på något som inte ens går att förstå. Alltså, låt oss inte låtsas att folk suttit med Excel-ark på 90-talet och gjort riskanalyser av friskolesystem, LOV eller hur RUT-avdrag påverkar statsbudgeten långsiktigt. Folk röstade på vad som lät rimligt – och fick ett nyliberalt lapptäcke där trygghet blev nåt du måste kvalificera dig till.

Göran Persson och “maxtaxa på dagis” förresten? Ja, ett klassiskt exempel. En reform som visst gynnade medelklassen – men kanske mest för att man redan börjat vänja sig vid att trygghet inte längre var en självklar rättighet, utan något man skulle “förtjäna”.

För det andra: behovsprövat barnbidrag? Det är klart det går att diskutera. Men anledningen till att vi har (eller snarare: hade) ett generellt system var inte att “alla skulle få”. Det var för att slippa stigmatisering, krångel och godtycke. Det var – surprise – ett ganska smart sätt att göra saker rättvist utan att behöva leka fattigdomsdetektiv.

Men det systemet bygger på en grundförutsättning: att bidraget är värt nåt.

Idag? En matkasse, kanske – om du inte ska köpa barnskor samma månad. Så vad har vi? Ett universellt bidrag med symbolisk verkan och noll funktion. Som sagt: medelklassen märker det inte. De lägger det på sparkonton. Men för en ensamstående sjukskriven morsa i Fagersta är det där skillnaden mellan vinteroverall och ingenting.

Så om vi ändå ska vara ärliga: barnbidraget är inte bara lågt – det är ett hån. Ett hån i ett samhälle där du behöver bolån för att bo i ett gammalt arbetarkvarter, där nyproduktion riktar sig till 60+ som sålt villan och där kids växer upp i områden där arbetslösheten är 60%, men där statsbudgeten ändå måste “prioritera rätt”.

Och ja – det är kanske inte en “förväntningskris”. Det är en klasskris. En gentrifierad, förpackad och marknadsanpassad klasskris.

Och då är det inte så jävla konstigt att folk till slut slutar tro på politiker, eller på röstandet. Det är inte cynism. Det är verklighet.

Det är inget dubbeltänk. Min arbetslöshet beror på politiska beslut. Det är inget jag "tycker" eller skyller på, utan ett konkret faktum som jag har accepterat.

Bejakar inte det glatt, men inser att det finns vissa saker man kan påverka och andra inte, så jag anpassar mig efter situationen och gör det bästa av den. Tycker det är en sund inställning. Tidigare lät jag jobbet definiera mig alldeles för mycket och nu vet jag att det finns så mycket mer i livet som är viktigare, som vissa relationer. Det har varit en frigörande insikt.

Hade gärna svarat dig längre och mer utförligt, men det är ju påsk och annat som kräver uppmärksamhet...

Är du efterbliven? Vad tror du ett väl omhändertaget barn kostar? 6-7000 SEK per månad.

OK! Inte behovsprövat, för det är stigmatiserande! Men då kanske "den fattige" inte heller behöver barnbidraget, eller åtminstone hellre avstår "skitsumman" för att slippa bli stigmatiserad. Det känns inte helt autentiskt. Antingen är man i nöd eller så är man inte.
Men ett behovsprövat bidrag som bara delas ut till hälften av barnfamiljerna ("dom fattiga") skulle ju kunna bli dubbelt så högt, eler hur?

Kul att du tar upp nyproduktionen, förresten! Finns en massa att säga om det, men vi bekostade miljonprogrammet via skattsedlarna, för att vi och våra barn skulle få ett drägligt boende. Det byggdes faktiskt 1.05 miljoner bostäder under den tiden! Det är i alla fall vad vi lär ut till våra barn:
https://www.so-rummet.se/kategorier/...%20i%20Sverige.

Men vi har fortfarande bostadsbrist, för de bostäder som byggdes för skattepengar gavs bort till främlingar. Våra barn kan fortfarande inte få tag på ett rimligt boende till ett rimligt pris. Och vet du vad! Det har inget med privatisering av skolan, nyliberalism eller kapitalism att göra! Det har BARA att göra med Socialdemokraterna, som först inkasserade skattepengarna under förevändning att vi skulle få bostäder, och DÄRETER öppnade helvetesportarna för massinvandringen och gav bostäderna till främlignar. Var det inte där samhällskontraktet rämnade? Och det var långt före 1990-talet, närmare bestämt under Palmes styre.

Och västvärldens sämsta sjukvård. Och världens bästa PISA-resultat? och bäst våldtäktsstatistik? Bäst skjut&mordstatistik? Minst belånade folket? Folket med mest kapital???? List goes on. Du lever i det förgångna. Gatorna är smutsigast i typ Europa, avloppen är trasiga under alla större städer. Otrygghet i topp, flest skolbränder i världen(!)

Iofs håller jag med om att vissa borde tänka efter hur de ska fixa fram de pengar ett barn kostar.

Men samtidigt är ju människan fertil i bortåt tio år innan hon har ett fullt utvecklat konsekvenstänkande. Man har ju genom åren stött på en del personer som är rätt kaosiga och allrid hamnade i trubbel och som resonerar att "när jag väl får barn, då kommer jag behöva skärpa mig och ta ansvar och bli strukturerad". Men surprise! Der var inte slarv utan faktiskt bristande förmåga.
Och då blir det synd om alla inblandade, fast mest om barnen.

Intressant synpunkt, tack!

Det där är som att säga att om du är riktigt törstig så ska du vara beredd att dricka ur kloaken – annars är du ju inte törstig på riktigt, eller hur? Kom igen nu. Stigmatisering handlar inte om individens vilja att ta emot hjälp, det handlar om ett system som gör dig till ett case file på socialkontoret för att du vill köpa vinterstövlar till ungen. Tror du det är ett så jävla attraktivt erbjudande?

Och “skitsumman”? Det är ju just därför det inte fungerar. Det är som att staten kastar ett brödsmulebidrag mot folk som faller genom hålen – och sen blir förvånad när de inte landar mjukt.




Eller så får vi det sämsta av båda världar: fortfarande låg summa och en stämpling som fattig i offentlig handling. Det är inte science fiction, det är Försäkringskassans vardag.



Aah, där kom den till slut. Främlingskortet! Det där med att vi byggde miljonprogrammet och sen gav bort det till “främlingar” är en av de mest seglivade myterna – som om byggnaderna står och skakar av rädsla för att någon med fel efternamn ska kliva över tröskeln.

Vet du varför folk inte får tag på bostäder? För att marknaden slutade bygga hyresrätter. För att kommuner slutade planera långsiktigt. För att de gamla beståndet såldes ut till kompisars bolag. För att politiken kapitulerade inför fastighetslobbyister. Det är varför.

Men nej, kör du på med din Palme-fixering och låtsas att det inte spelar någon roll att vi skurit ner i decennier, släppt in riskkapital i skolan och låtit hela välfärden glida över till Excelkalkyler och avkastningskrav.




Så alltså… Samhällskontraktet rämnade på 80-talet. Men vi märkte det inte förrän 30 år senare? Vad praktiskt. Då slipper vi prata om 90-talskrisen, Göran Persson, Reinfeldt, privatiseringarna, friskolesystemet, New Public Management och hela jävla välfärdsförsäljningen. Istället: skyll på Palme. Bekvämt. Och jävligt fantasilöst.

Som sagt, Pisa-resultaten gäller inte svenskar. Inte heller våldtäkt och annat. Det är utifrån grupper som inte är en del av Sverige. Gällande sjukvård är vi bäst när det gäller specialistsjukvård och vårdcentralsmottagande. Pratar vi om gator, kom igen för helvete. Res till London, Paris, Prag eller Barcelona. Smutsigt som fan. Åter igen: otryggheten gäller inte svenskar, utan utifrån hotande element. Du skjuter från höften och hittar på.