Om Sveriges vägnät på 1800-talet

Den originelle Jan Milld skapade ett litet informationspaket om vägväsendets historia på sin webbplats ...

http://www.janmilld.se/historia/6/landsvagar.html

... och Hans Högman har också gjort det.

https://www.hhogman.se/vaghistoria-sve.htm

Jens Flyckt har en artikel om väghistoria på sin webbplats Sverigereportage.

https://sverigereportage.com/2020/12...yggde-sverige/

De här publikationerna är säkert också matnyttiga.

Vägsjäl - Arkeologi längs väg 117 i Halland
https://kundftp.datahalland.se/kultu...20tappning.pdf

Vägen i kulturlandskapet - Vägar och trafik före bilismen
http://trafikverket.diva-portal.org/...FULLTEXT01.pdf

En Arboga-profil och rektor vid namn Gunnar Bjurén har skrivit mycket om vägarna i gamla tider.

Från gångstig till motorväg och från häst till turbo - Vägväsendets och transportmedlens utveckling, med fokusering på vägarna från Arboga österut
https://www.alvin-portal.org/alvin/a...HMENT-0005.pdf

Gamble wägar och gamble wenner the svika icke - Från ridstig till motorväg
https://www.alvin-portal.org/alvin/a...HMENT-0004.pdf

Brattbergsvägar
https://www.alvin-portal.org/alvin/a...HMENT-0005.pdf

Den här teckningen från 1839, av officeren, målaren, karikatyrtecknaren, hovmannen med mera Fritz von Dardel (1817-1901) visar hur landsvägarna kunde se ut. Hur långt ha vi fram? frågar passageraren. Tre fjerdingsväg liadant som ditta och en halfmil värre, blir svaret.

https://digitaltmuseum.se/0110138359...ngt-ha-vi-fram

Viktigt att komma fram torrskodd så klart.

Roddargränd och Ropsten är gamla ställen som påminner om sjövägarnas betydelse.

Världens längsta flottbro finns avbildad här; följ länken.
Www.dlv.se

Välj Lidingöbroarna.

Mjölkpriset steg kraftigt när lidingöbron eldhärjades, berättar författaren.

Ännu tillför bara några år sen fanns det ett flottbro över dalälven, inte långt från Gagnef.

Varför just 1840?

Det fanns givetvis vägar långt tidigare än 1800-talet. Bla har man ju riktigt urgamla vägsträckor som går att spåra tillbaka till så länge sedan som Bronsåldern där nere i sydvästra Skåne.

Det finns även fullt med sk "hålvägar" i skog och mark, som man kan stöta på. Och de är ibland äldre än man kan tro.

1800-talet hade ett hyfsat väl utbyggt vägnät - iaf enligt den tidens behov. Det gick att färdas från olika ställen i landet på dessa vägar, och dessutom kunna räkna med all den "vägservice" som den tiden kunde uppbåda i form av både platser för kost och logi på lagom avstånd, och till en inte helt hutlös penning, liksom det fanns platser för hyra och byte a häst och häst med vagn. På vå mils avstånd i de flesta delar av landet, förutom i de mer vilda ställena var man fick resa längre innan rast och vila.

Kartor finns från åtminstone 1600-talet som visar vägar på ett övergripande sätt.
Men den mest detaljerade kartan började först dyka upp 1820, med generalstabens rekognoseringskarta för Skåne.
Därefter började det dyka upp motsvarande detaljerade kartor från resten av riket. Iaf de mer tätbefolkade eller ekonomiskt intressanta delarna.

Om det är mer moderna vägar du tänker på, som asfalterade eller vägar för framför allt bilar, så är det ju bara 1900-talet som är intressant för dig.
De vägar som anlades så sent som under början av 1900-talet, in till Första världskriget osv, det var ju huvudsakligen vägar gjorda för hästdriven vägtrafik.
Det var därför ganska så breda vägar, inte av asfalt utan av jord eller kullersten.

Den första motorvägen byggdes ju i Skåne, mellan Malmö och Lund, på 1950-talet.
Det är inte äldre än så alltså.
Men vägar fanns ju som sagt även före det.

Kartbilder.com har någon annan redan rekommenderat och jag kan bara instämma där.
Där finns många kartor som det går att jämföra med. Så man kan se hur det har utvecklats.
Kartan från 1820 innehåller både vägar, liksom byar som inte längre finns kvar.
Så det är intressant att titta på.

Men järnvägarna började inte dyka upp förrän efter 1850-talet.

Landsvägarna var emellertid både många, liksom små och behändiga.
Och antingen gick man - elelr åkte på sin häst, om man skulle ut och resa.

Man kunde gå mycket långa sträckor, som tex från Trelleborg till Malmö, om man skulle in till "storstan en kväll.
Det gällde att gå tidigt eftersom Malmös stadsportar stängde redan kl 1600.
Men man hade åtminstone gott om tid att gå tillaka isf.

Delar av gamla landsvägar finns fortfarande kvar t ex vid mitt hus, fast jag har gjort en utbyggnad över den och längre mot nordväst mot Dalarna är den igenväxt med sly.

Gamla landsvägen, som svänger av vid Upplands Väsby rakt norrut till Almunge och vidare, fanns kvar länge minst till 1970. ENfilig grusväg med mötesplatser där en av mötande behövde svänga åt sidan och stanna så den mötande kunde komma förbi.

E4an mellan Stockholm och Uppsala följde först gamla sträckningen väster om den nuvarande, men var breddad på 50-talet, vet inte när.
Vet inte hur gammal din pappa är, men om vägen är rak och inte för guppig, går det att köra fort även med få hästkrafter, om utväxlingen klarar det och lätt vikt, fast det tar lång tid att få upp farten...
T ex fick jag i tonåren låna pappas 33 hästars Daf* en gång, och på en lite krokig landväg hann jag med en amerikare, som försökte köra ifrån mig...
Kommer inte ihåg vilken fart jag kom upp i som mest med en senare 44 hästars Daf på raksträckor landsväg, men det var fortare än man fick köra ens på motorvägar...

*Hollänsk, senare uppköpt av Volvo.

Jag har en förfäder som fick böter efter att denne inte gjorde sin plikt och deltog i vägbyggnationer och underhåll av en bro. Till dennes försvar så var dessa broar i ett annat härad än han bodde och över tio mil bort fågelvägen så jag undrar varför han skulle göra det ens? Böterna var lägre än att försumma det egna hemmanet i flera veckor.

Var förmodligen bedrövligt dåligt. Jag är så gammal så jag vet hur numera E6 såg ut för typ 80-100 sedan. Oerhört imponerande att man kunde få 150000 åskådare till Saxtorps Grand Prix. Där gick det undan på avlysta vägar. Folk måste rest i dagar för att komma dit.

Var det på indelningstiden dvs före 1900. då betalade man ju inte skatt utan fick istället betala i natura. Mest känt är ju hålla med soldat. Men man var även ansvarig för att hålla vägarna (inom socken) i gott skick. Bl.a. vet jag att de där milskyltarna skulle underhållas.

Båttrafik användes mycket flitigt på den tiden då vägnätet var så uselt. Från Örebro till Eskilstuna åkte man hellre båt för att färden var så mycket trevligare. På Mälaren for båtar kors och tvärs utav bara helvete osv.

Ok USA bilar måste ha gått mycket fortare än Sverige bilar.

De hade ju v8 (ford) och 6or som standard sedan mitten på 30 talet. Var större och tyngre på alla sätt.

De var 1950 som farsan åkte i 100. Vägen kan rent av varit grus eller så var det gatsten.

Är du säker på skåne som första motorväg. Vet att jag läst halland runt falkenberg någonstans. Vet i alla fall att folk valfärdade dit från hela sverige.

Kompisen hade en bubbla som första bil med 36 vilda kusar, skulle han köra om så var det antingen långa raksträckor eller flygande omkörning som gällde. Vet inte exakt vad den toppade men gissar på max 140km/h eller så men då tog det nog en förmiddag att komma dit.
Själv hade jag en lancia junior A112 med 50hk som jag var upp i över 140km/h med enligt mätaren på motorväg.

När mina föräldrar byggde hus i den mindre orten så var de flesta villagatorna i ett rätt stort område grusvägar. Detta var -68. Mina föräldrar byggde absolut inte först på den gatan heller så det var redan då en hel del hus runt omkring. Orten hade kanske 3500 - 4000 invånare då.