Citat:
Ursprungligen postat av
Malapagos
Jag tror du överdriver och målar upp en romantiserad bild. I Sverige är väl det relativt många som knappt har kontakt med sina barn eller föräldrar då de blivit vuxna, samt många gamlingar som är dumpade av sina barn. Barnen hälsar på 2 gånger per år, resten är det slöj-Fatima🧕 som på sin brytsvenska kommunicerar med gammelskrutten.
Bättre investera i sin hälsa och skaffa sociala nätverk. Fylla livet med meningsfulla aktiviteter. Idrotta, äta nyttigt, berika sitt sociala liv, njuta.
Målar inte upp någon bild. Jag har två barn själv och det är helt fantastiskt.
Hade jag aldrig trott innan. Jag hade nog samma tanke som dig.
Och bilden blev inte direkt bättre 6 månader in.
Det enda negativa är egentligen all oro. Man får en oro för sina barn hela tiden. Att de ska vara friska.
Allt jag gör är för mina barn. Den förmögenhet jag och min fru bygger, är för mina barn. Ge dom en fin uppväxt. Med hus och landställe. En semester..
Precis allt är för dom.
En barnlös sa till mig en gång ”jag förstår jag har en hund”…
Men det har jag också haft.
Det är ingenting mot sina barn.