Citat:
Ursprungligen postat av
HonSmFngadeBlixten
Vad menar ni när ni skriver det? Att kvinnor aldrig blir vuxna och att de är precis som när de var små men med en vuxens kropp? Eller menar ni inte bokstavligt?
Min upplevelse är att människor i allmänhet är barn i ganska stor utsträckning, men kvinnor i lite större utsträckning. Jag tycker de beter sig barnlikt även fast de är 30, 40 eller 50 - beteenden som jag tycker borde vara borta efter tonårsperioden. Man kan skriva hur mycket som helst kring detta. Vissa ser att det är så, andra inte.
Försök övertyga en tonåring om att han eller hon inte kan se världen klart. Det går inte. Försök förklara för en dummare person att han eller hon faktiskt är dummare. Det går inte. Folk är begränsade att sin egen förmåga. På samma vis kan kvinnor aldrig se att de inte blir riktigt vuxna (finns väl ett fåtal undantag), utan bara fortsätta gråta och skrika och klaga på hur orättvis världen är, och se att män kan lösa världsliga problem som kvinnor inte kan. Det är på sätt och vis ett fantastiskt fenomen, och det är så naturen byggt oss.
Det finns en lösning på det, och det är en konsensus om att kvinnan nödvändigtvis är underställd mannen rent samhällshierarkiskt. Hon gör som mannen säger i utbyte mot att hon blir omhändertagen, så som en förälder tar hand om ett barn. Det fungerar bara om barnet underkastar sig förälderns auktoritet. Detta är något som kvinnor (och män, men i mindre utsträckning) skulle må bättre av.
Men vi kan fortsätta låtsas att vi är ekvivalenta och se samhället falla isär.