Citat:
De har aldrig anfallit något land sedan 1856 då de anföll Afghanistan, så det är lite svårt att tala om att de inte "mäktar med det".
De skulle antagligen ha kapacitet att invadera exempelvis Bahrain där en sunnidiktator brutalt förtrycker shiamajoriteten, men de har inte en sådan mentalitet i Iran. Snarare är det ju saudierna som anföll Bahrain för att slå ner demonstrationer med västs hjälp.
Det hela vilar på shia islams tro att enbart en 12e imam tillåts driva offensiv jihad och att de enbart får använda sig av våld för att försvara sig själva tills dess att den 12e imamen uppenbarar sig.
I vilket fall har du rätt i att även mindre förluster vid flyganfall skapar en katastrof för presidentens popularitet. Trump var livrädd för att han just skulle jämföras med Carter ifall Iran tillfångatog piloten, vilket skulle vara långt värre än att piloten skulle dö.
De skulle antagligen ha kapacitet att invadera exempelvis Bahrain där en sunnidiktator brutalt förtrycker shiamajoriteten, men de har inte en sådan mentalitet i Iran. Snarare är det ju saudierna som anföll Bahrain för att slå ner demonstrationer med västs hjälp.
Det hela vilar på shia islams tro att enbart en 12e imam tillåts driva offensiv jihad och att de enbart får använda sig av våld för att försvara sig själva tills dess att den 12e imamen uppenbarar sig.
I vilket fall har du rätt i att även mindre förluster vid flyganfall skapar en katastrof för presidentens popularitet. Trump var livrädd för att han just skulle jämföras med Carter ifall Iran tillfångatog piloten, vilket skulle vara långt värre än att piloten skulle dö.
Mentalitet är en avgörande faktor när man bedömer en stats krigföringsförmåga, alldeles särskilt offensiv sådan. Det är precis mentaliteten som jag bedömer är ett amerikanskt problem just nu också. Man har en mentalitet av historisk expansion, men är nu tilltufsad efter förlusten i Afghanistan. Iran, som inte är offensivt, och USA som inte har den gemensamma vilja, är två stater som båda borde avstått från yttre konflikter i detta läge.
Citat:
Jo, givetvis är det så. Det ska nämnas att krig mest blivit ett sätt för privatägda krigsindustrin att tjäna pengar och generalers dröm är att gå i pension så att de kan tjäna stora summor som lobbyister åt krigsindustrin.
Så Pentagon är mer en business än något annat. Därmed har USA knappt vunnit något krig utöver typ gulfkriget. Krigsindustrin är inte taktiskt kalibrerat på det sättet som de borde vara för att på riktigt vinna krig, så som du kan se i hur dåligt förberedda de var för att bekämpa ett drönarkrig trots att Ukraina-Ryssland visade att detta är vad moderna krig handlar om.
Så Pentagon är mer en business än något annat. Därmed har USA knappt vunnit något krig utöver typ gulfkriget. Krigsindustrin är inte taktiskt kalibrerat på det sättet som de borde vara för att på riktigt vinna krig, så som du kan se i hur dåligt förberedda de var för att bekämpa ett drönarkrig trots att Ukraina-Ryssland visade att detta är vad moderna krig handlar om.
Det varierar förstås. För Ukraina handlar det om nationell överlevnad. FÖr USA om Trumps vanvettigheter och för Iran om att befästa sitt inflytande genom upparbetade terrornätverk. Men, så klart finns det ekonomiska intressen, ibland i bakgrunden och ibland mycket framträdande.
Citat:
Förklara hur objektiv naturrätt bestämer att det var moraliskt av ottomanerna att mörda konstantinopels patriark Gregory V för att han möjligen stod bakom grekiska rebeller inom imperiet?
Hur hjälpte det dem att mörda grekernas patriark? Det hjälpte de inte alls och brukar nämnas som en historisk tabbe från ottomanerna (som ibland agerade något smartare i sådana frågor).
Nu ska det nämnas att en patriark inte är lika helig som en påve eller ayatollah, men ändå så är det närmsta moraliska jämförelsen jag kan finna.
Kanske du tycker att kineserna skulle ha en objektiv naturrätt i att mörda Dalai Lama?
Nåja, vem vet hur du får till att naturrätten ger en sådan rätt. Har läst en del Thomas av aquino och visserligen kan du kanske få till någonslags mjäkig självförsvar som motivation att mörda andra religioners religiösa ledare, men det är som sagt långsökt.
Hur hjälpte det dem att mörda grekernas patriark? Det hjälpte de inte alls och brukar nämnas som en historisk tabbe från ottomanerna (som ibland agerade något smartare i sådana frågor).
Nu ska det nämnas att en patriark inte är lika helig som en påve eller ayatollah, men ändå så är det närmsta moraliska jämförelsen jag kan finna.
Kanske du tycker att kineserna skulle ha en objektiv naturrätt i att mörda Dalai Lama?
Nåja, vem vet hur du får till att naturrätten ger en sådan rätt. Har läst en del Thomas av aquino och visserligen kan du kanske få till någonslags mjäkig självförsvar som motivation att mörda andra religioners religiösa ledare, men det är som sagt långsökt.
I första meningen efterfrågar Du ett moraliskt resonemang, för att redan i den andra meningen övergå till de instrumentella frågorna. Du måste hålla isär dessa. Nu försvara jag inte islamisterna överhuvudtaget, således heller inte ottomanerna.
Ayatollahn är inte bara en religiös ledare, utan också den de facto-politiska ledaren i Iran, även om man oickså har en president. Är man politisk ledare, så blir man också ett mål. Om man studerar saken närmare, så är det kanske inte så stor skillnad att försöka mörda Ronald Reagan respektive Johannes Paulus II, båda på 80-talet.
Skall man argumentera naturrättsligt/värdeobjektivistiskt behöver man första klarlägga vilka objektiva värden som föreligger och därefter vilka moraliskt legitima metoder som får användas.
