Rätten höll fast vid mammas tillbakadragna påståenden?

Kan man då rent praktiskt i samma rättegång höra en person både som målsägande och vittne? Något hinder därför synes icke föreligga, därest de åtalade gärningarna äro fristående från varandra. Domstolen äger då enligt 46 kap. 4 § rättegångsbalken förordna, att de olika målen skola behandlas var för sig. Lämpligen kan man därvid börja med målsägandebrottet och höra målsäganden i anslutning till åklagarens sakframställning. Sedan får målsäganden avträda och rättegången fortsätter med sakframställning i det eller de återstående målen, varefter målsäganden åter inkallas och efter avläggande av vittnesed får redogöra för sina iakttagelser beträffande de gärningar, som ej varit riktade mot honom. Pläderingen kan sedan givetvis vara gemensam för samtliga mål.

JO avlät i anledning härav till vederbörande rådhusrätt en skrivelse, vari han under erinran om ovan återgivna uttalande av chefen för justitiedepartementet anförde bland annat: »Av detta uttalande synes mig framgå, att departementschefen förutsatt, att stadgandet om vittnesförbud för målsägande måste så tolkas att, därest gemensam handläggning sker av åtal mot samma person på grund av flera brott, av vilka blott något är målsägandebrott, målsäganden måste vara förhindrad vittna jämväl beträffande de övriga brotten. Att stadgandet icke heller kan tolkas annorlunda lärer vara uppenbart. Det mer eller mindre framträdande motsatsförhållande, som vid målsägandebrott uppkommer mellan den tilltalade och målsäganden och som utgjort motiveringen till införandet av vittnesförbudet för målsägande, kan i det fall, där i samma rättegång åtal yrkas mot den tilltalade jämväl på grund av andra brott, naturligen icke isoleras till det speciella målsägandebrottet. Motsatsförhållandet är av personlig natur och äger avseende å samtliga de förhållanden, som i rättegången beröra den tilltalade. Jämlikt grunderna för stadgandet i 36 kap. 1 § rättegångsbalken måste således vittnesförbud för målsäganden föreligga icke endast i förhållande till målsägandebrottet utan jämväl i förhållande till de övriga brott, på grund varav talan i samma rättegång föres mot en och samma tilltalad.