Dishys viktprat

Lite roligare också att variera sig, tycker man blir mer peppad att testa nytt. Kul att läsa på om något och prova på hur det funkar för en.

Nja, jag personligen tycker att det ger någon pepp direkt. Eller kanske för att det inte är något nytt?
Men kan inte minnas att det har känts peppande på något sätt. Isf skulle jag påstå att det är mer ångestfyllt att göra något nytt för att det är utanför komfortzonen men av samma skäl tänker jag att det är viktigt att göra något obekvämt och bilda en egen uppfattning samt skapa nyans.

Jag brukar passa på att dokumentera mycket för att kunna se tillbaka objektivt på det hela. Men har lärt mig något om mig själv av varje diet eller kost förändringar, eller förändringar generellt. Ofta kan man inte förlita sig på känslor, för min del.

Jag blir peppad och inspirerad av lite allt möjligt i kostväg mellan varven, har så klart testat allt i kostväg någon gång (ätstörd sedan 1997 typ, som jag brukar säga) men kan ändå få en re-birth ungefär t.ex. "ÅH KETO" 🤩 osv. Bara det att sist jag körde det hette det strikt lchf.

Nej nu har jag lovat mig själv att inte vara missnöjd med kroppen för det är ju ren idioti, jag ser snygg och stark ut. 73-74 stadiga muskulösa kilon på 168 cm är fan inte dåligt nånstans. Så jävla 1998 att vara missnöjd med sin normala kropp också.

Ni fåtal läsare av min journal får jättegärna påminna mig om jag vacklar och börjar mässa om viktnedgång, kalorier och keto igen.

Framöver blir det bara fokus på att må bra. Har alltså inget emot att försöka äta bättre, stressa mindre osv men tänker inte vara påeldad av något jävla kroppsmissnöje.

Här har Cleolina (FB) Fet fröken försöker formtoppa verkligen hjälpt mig, vi har blivit vänner privat och hon ger mig verbala örfilar ibland när jag spiralar loss i kroppsmissnöje. Sedan jag börjat snacka med henne har det blivit såå mycket bättre med kroppsdysmorfin. Ser oftare och oftare en vältränad person i spegeln nu där jag förut alltid såg en fet. Nästan otroligt hur mycket den delen av det mentala blivit. Tack Cleo ❤️

Direkt efter att jag skrev ovan gjorde jag lunch och det blev sparris, blomkål, tzatziki och hummus för det var det jag var sugen på. Mår jag bra vill jag äta bra, det vet jag ju. Därför så sjukt kontraproduktivt att jag vet om att jag har känsloätningsproblematik men ändå valt att vara missnöjd med kroppen och utseendet. Ond cirkel deluxe.

Är man relativt vältränad, mer än normen så ser man bättre ut än normen. Ju hälsosammare kroppen är så ännu mer attraktiv utstrålning får man. Resten sitter bara i ens eget huvud.

Helt ärligt så hur många är egentligen vältränade på ett gym?
Tycker att det fortfarande är en handfull människor och resten tränar ihjäl sig nästan utan att komma någonstans. Man behöver absolut inte vara extrem för att se bra ut.