Bästa sättet att hantera en kärlekssorg? [Sammanfogad tråd /Mod]

Ja precis. När jag var nere i träsket och var väldigt aktiv här andra halvan av 2011, fick jag sådan otrolig energi av människor som skrev att det gick bra för dom nu. Det var otroligt kul att läsa och det kändes som att man själv skulle få komma dit en dag också, även om det faktiskt ändå var svårt att tro, när det kändes som värst.

Det är viktigt att stötta folk men väldigt lätt att säga att det kommer bli bättre men ännu bättre när man på ett sätt kan visa att det blir bättre. Bara titta på dig, du var där dom flesta är nere på botten och nu är du på toppen men en ny donna i ditt liv. Jag är på ett sånt stadie att det känns lite bättre dag för dag och att jag känner att jag kan stötta alla andra fullt ut så gott jag kan. Ännu en gång, kul att höra.

Vaknar fortfarande upp med ångest flera gånger per natt . Önskar hon var min igen

Ja det här med sömnen går åt helvete för mig med.

Har gått ett par dagar nu sedan jag såg på facebook att han redan var i ett nytt förhållande. Kändes verkligen som att jag skulle dö när jag såg det.
Försöker hålla mig sysselsatt på dagarna så mycket jag kan. Tränar, städar, sitter vid datan, träffar vänner, städar igen. Jag försöker fylla varenda sekund med en aktivitet så jag inte behöver tänka på det. Och när jag gör saker hela tiden mår jag förvånansvärt bra, kanske fortfarande är i nått chocktillstånd jag vet inte. Har skitsvårt för att äta dock, bara växer i munnen.

Men sen, när natten kommer och man är tvungen att gå och lägga sig. Hur utmattad och trött jag än är kan jag inte göra annat än att ligga och tänka på han och hans nya flickvän. Tanken på att han ligger och myser med någon annan. hur fan det kunde sluta så här. Vill bara ha honom tillbaka här hos mig.
Sen kommer den värsta delen av dagen för mig. Morgonen. Vaknar direkt upp med smärta kring bröstet och vill bara dö typ. Går iaf in varje morgon och läser i den här tråden, den är ett otroligt stort stöd för mig och vill tacka alla som kämpar på och peppar andra här.




Sen har jag en fråga vad ni har för teorier om varför mitt ex gör som han gör.
När vi träffades kom han precis ifrån ett långt förhållande och det var mycket tvekan i början ifall vi skulle inleda en relation just för att det var så snabbt inpå. Men vi gillade varann så mycket så det gjorde vi. Sen efter några månader känner han att han inte är redo för ett seriöst förhållande igen och vet inte heller om jag är den rätta för honom. Han ska flytta tillbaka till Holland som han ursprungligen är ifrån också och vill ta nån slags paus och vill inte lova nått om hur det ska gå för oss men vill hålla kontakten. Och vi snackar typ varje dag veckan efter att han åkt.
Sen blir han frånvarande och svarar inte när jag skriver, och efter en vecka uppdaterar han sin status att han är i ett förhållande med en annan tjej. För mig är det helt ofattbart att kunna vara i en relation efter en vecka. Det här är dock en tjej som har varit en gammal vän till honom, så nu vet jag ju inte om han varit otrogen mot mig. Det var han antagligen för annars är det ju sjukt om han bara kan ha träffat nån i en vecka och bli tillsammans med henne. Men så löd hans förklaring, han hade gått ut med sina vänner och dom hade bara klickat och två dagar senare var dom tillsammans.

Jag antar att jag var nå typ av rebound även om det kändes som mycket mer än det, vi bodde ihop t ex och massa andra anledningar som gjorde att jag trodde det var mer seriöst. Han frågade om jag ville flytta med honom till Holland för inte alls länge sen bland annat.



Det jag nu undrar är;
om han nu vill vara själv, varför går han direkt in igen i en ny relation med någon?
Han kanske blev förälskad i henne när dom sågs men jag förstår ändå inte varför han kastar sig i en ny relation direkt igen när det uppenbarligen var för tidigt för oss? Är det här ännu en rebound girl eller vad är det frågan om. Ska också tilläggas att han är otroligt egocentrisk person och tänker bara på sig själv och sin egen lycka, och hans humör och känslor pendlar som dag och natt. HAn har adhd men misstänker andra problem också, då hans fömåga att känna av andra människors känslor är otroligt dålig och förstår inte när han sårar människor. typ nå milt drag av aspergers eller nått kanske.

Ja jag har ingen aning iaf, sitter här som ett frågetecken och känner mig sårad, lurad, bortgjord och utnyttjad.



Ändå vill man inget annat än att ha tillbaka honom. Satans jävla fittskit.



Sorry för en lång text också, men det var mycket jag behövde få ur mig.

Du skriver det själv. Jag är tyvärr tvungen att hålla med här. Det är jätte vanligt att det funkar på det här sättet och väldigt många av oss här inne har råkat ut för det här.

Smärtan och sovsvårigheterna kommer ge med sig även om det tar ett tag.

Bit ihop var stark och håll den skapade distansen så kommer det bli bra. Jag lovar dig att du kommer le igen och en dag så står mr right vid din sida och du kommer sprudla utav glädje.

HÅLL UT...

Du är värd mycket bättre än det här.

Jo jag är väl tvungen att inse att det var det jag var. Tack för stödet StyleAeon, ska försöka kämpa mig ur den här skiten.


Men den här nya tjejen han har, hur seriöst tror ni det är? Svårt att säga förstås men det är så ofattbart för mig att han redan kan vara tillsammans med henne efter bara en vecka.

Jag lever iaf på skadeglädjen att utav hans 1600 vänner på facebook så är det endast en gammal kärring som gillar deras förhållande på fb. Ingen annan. Och det underliga är att när han tidigare beskrivit de här tjejen han nu är tillsammans med (som även är hans kompis ex) som en dryg och jobbig, klängig tjej vilket han inte alls gillar. Men han blev tydligen dödskär i henne på tre dagar.



Livet alltså.

Du kommer ta det ut ur det tids nog, i dessa stunder är det bara tid, det går inte påskynda direkt heller, som sagt tiden är det enda.

Försök att inte lägga så mycket tankar på hans nya, det kommer bara ge dej huvudbry och en det stjäl en massa onödig energi.
Han har förmodligen också bytt ner sej, ser det så det gör jag, det finns ingen som slår mej i att vara pojkvän Simple as that om jag får använda ditt namn

Som sagt, upp med hakan och skit i hans nya, försöka att inte ta reda på info eller nått, är de någon som vill berätta något om dom två till dej så säger du att du vill inte veta... just nu är det bara DEJ det handlar om, ingen annan... ingen annan ska få påverka dej och vad du vill och gör, du är bäst och så är det !..

Vad jag har förstått har du varit en underbar flickvän och han vill inte ha dej ( det låter hårt ) men se inte ner på dej själv, det är hans misstag... och även om det känns mörkt nu så kommer DU må bättre snabbare än honom det lovar jag dej, han kommer hela tiden gå med något dåligt samvete för att han inte vill och att du blev ledsen...

Så upp med hakan!... det ÄRRRR svårt jag vet men jag har kommit ut ur det värsta och jag vet att det jag skriver kanske låter som något som inte kommer hända eller ske, men det gör det...

Jag trodde aldrig jag skulle må bättre, jag trodde allting var över, idag mår jag iaf okey och det är ett stort steg!...

You can do it !

Går runt och oroar mig, ska ut ikväll till samma ställe som exet.. får se vad som händer, vi lär ju stöta på varandra, inte träffat henne på typ 2 veckor nu.. fuck. Hoppas inte jag ser henne hålla på med någon annan bara..
Ska försöka ha så roligt som möjligt men vet att hela kvällen kan bli förstörd bara jag ser henne..

Hon sa senast förra veckan att hon saknade mig och älskade mig. så jag frågade typ om hon tror att det kan bli bra igen mellan oss (kanske var dumt gjort) men då sa hon "vet inte, känns inte så nu". Fan vill ha lite hopp.. vill inte att det ska vara helt kört mellan oss. Fan om hon bara ville ge det en ärlig chans till men hon vill ju inte.. man kan ju inte tvinga henne heller.


Börjar ändå kännas något bättre än innan men är långt ifrån bra med mig.

Målar upp scenarion i huvudet att allt kommer bli bra och att det kommer lösa sig.. är jag dum? Hon är fortfarande det första jag tänker på när jag vaknar på morgonen.. 5 månader snart har jag mått dåligt. känns ovärt när jag tänker efter men känns samtidigt inte så länge sedan vi planerade att flytta ihop. Känns inte som ja fick en riktig anledning till att hon började tveka heller.. blir galen håller konstant på att älta att jag gjort nått fel..

Hade varit lättare att höra "jag har inga känslor kvar för dig och älskar inte dig längre".

Aja får hoppas kvällen blir lyckad iaf..

Försök lägga allt sånt bakom dig ikväll. Du har nu ett guldläge att visa vad hon går miste om, visst du saknar henne och troligtvis älskar henne fortfarande men vissa inte det och visa inte att du är depp. På med leende, dom bästa kläderna på lr har du inge spring och köp nya nu. Passa på nu och fixa frillan medans du har tid. Gör allt vad du kan för att bli lyftstolpe 2.0 The Hunk! Var dig själv men lägg till det dära lilla extra. Din är din kväll och du ska banemig visa henne vilket kap du är!

Säger hon att hon älskar dej och saknar dej tror jag inte hon kommer hålla på med någon annan, skulle hon nu göra det så får du ju reda på att det tydligen inte stämde, älskar man någon på rätt sätt och saknar den personen gör man inget med någon annan, speciellt inte om du skulle vara i närheten heller.

Just det där kan du inte göra något åt, jag tror inte du vill ha hopp egentligen ärligt talat, det gör bara saken ännu värre, försök iaf att intala dej själv att det är över för alltid, det är svårt men det är det första man måste försöka inse/intala sej själv, och sen utgå ifrån den punkten.
Att hon säger att hon älskar dej och saknar dej är skönt för dej att höra, men samtidigt enligt mej är det jävligt ensamt eftersom hon VET vad du känner för henne, hon kan lika gärna vara tyst om en sådan sak för att skona dej.
Jag önskar också att mitt ex kanske skulle vilja försöka igen, iaf ses och träffas ensamma och se om vi kanske kan bygga upp något igen, men jag har inte fått något som helst tecken att hon skulle vilja heller, så jag utgår 100% ifrån att hon aldrig mer vill, det blir enklast så för mej


Underbart att det känns lite bättre iaf, måste kännas skönt för dej också, jag är också snart inne på min 5e månad och jag vill fortfarande för jag tror på oss, men vad jag tror spelar ingen roll, måste vara två för att dansa tango liksom.

Det där med att " jag har inga känslor kvar för dej " är inte heller lätt att leva med ska jag tala om, man ältar det också och analyserar tills man bli helt blå i huvudet, man börjar tänka på det också... " vad var det jag gjorde för att hennes känslor försvann, varför gjorde jag så, om jag hade gjort så hade dom inte försvunnit " .... det tänket är inte heller kul, vi får helt enkelt inte svar på det och måste försöka finnas oss i att leva i ovisshet.

Din kväll kommer bli bra det är jag övertygad om, peppa dej själv, gör dej snyggare än vanligt och gå ut med ett 7-helvetes självförtroende "Fake it till you make it" och smile i ansiktet ska du se det blir bra, kommer hon fram till dej så snackar du som vanligt med henne, berätta inte så mkt om hur du mår eller känner, säg att saker är okey och att det börjar komma igång typ...

Du fixar det !

Okej, ja men nu blev jag fan lite peppad! Tack alla ni som bryr er, så himla fina människor ni är.

Ja, jag hoppas bara att han inser förr eller senare att dumpa mig var det dummaste han nånsin gjort.
För ja, jag var verkligen en bra flickvän om jag får säga det själv, och han kommer få det svårt att hitta någon lika bra som mig

För tillfället känns det helt okej iaf, var och fikade med en kompis nyss. Och ikväll ska jag ut med några vänner så man har nått att sysselsätta sig med.

Hoppas alla får en bra fredagkväll och så försöker vi inte tänka så mycket på personerna som orsakat oss massa smärta och gör nånting kul istället

Det kommer gå upp och ned och du kommer säkert få fler dagar du mår lite sämre men det är viktigt att du försöker behålla tron på dig själv. Du vet att du är en jättebra människa och en fantastisk flickvän som förtjänar bättre, fortsätter du intala dig själv det och verkligen tro det så kommer du bli lycklig igen om en tid.