Bästa sättet att hantera en kärlekssorg? [Sammanfogad tråd /Mod]

Jag tror mer på osäkerhet från deras sida när dom säger så och man inte kan få någon konkret anledning till varför, mitt ex sa att det var en kombination av olika saker, att jag blev som jag blev när depressionen kröp på och lite bråk, hennes första förhållande så ingen vet hur hon hade målat upp saker och ting.
Hon kanske fick kalla fötter när nykärleken började svalna och det övergick till starkare känslor, att jag började må dåligt och hon inte ville "vara en del" utav det som hon sa.

Så det bästa man kan göra är att släppa det, så mycket man kan, absolut inte höra av sej iaf.
Dom vet vad vi vill dom vet att vi mår dåligt och dom mår också dåligt.
man saknar inte kon förens båset är tomt, det stämmer ALLTID ... sen handlar det ju iofs om dom vågar erkänna det eller ta kontakt, men i vilket fall ska man låta det vara ett slag.

[quote=Lerdric]
Jo det är antagligen så , försökte att inte vara för på men det var inte så lätt..

Hon mår mycket bättre än mig vet jag , hon har kul med sina kompisar men hon är ledsen ibland när hon är själv . Jag har svårt att ha roligt med kompisar tom :/ hon umgås ju mer med kompisar nu än innan antar jag, annars är hon väl som vanligt

Hmm det är alltid lättare att må lite bättre när man dumpar och det syns utåt sett, men att bli dumpad är svårare, man blir bortkastad och man trycker ner sej själv på ett helt annat sätt.
Hon släpper en sak, men du får bära allt det tunga..
Har hon älskat dej och varit kär i dej så mår hon heller inte bra, det är INTE kul att såra någon man har eller älskar eller varit tillsammans med tro mej.

Den som mår bäst snabbast av den dumpade och den som dumpar är den som blir lämnad, den som dumpar vågar nog inte gå vidare lika snabbt med rädslan av att såra den som blev lämnad.. så kände jag när jag lämnade mitt andra ex efter 6.5 år.
och jag vet många andra som sagt samma sak

Jodå jag var precis likadan, hörde av mig hela tiden och ville ha massa svar på i stort sätt samma frågor men till slut så orkar man inte mera och jag tog avstånd. Visst, jag vet att mitt ex i nuläget ligger i en säng med annan kille men ändå så härdar jag igenom mig detta.

Känner igen med i lite det du skriver att dom umgås nu mer med kompisar än innan. Det är väl 1 av deras sätt att glömma oss under stunden för det är nog bara jobbigt. Har förhållande varit bra överlag, ingen otrohet lr liknande sådant så finns det ingen anledning att man inte tänker på personen, även om känslorna är borta så kommer ju alltid dom bra stunderna finnas kvar.

Nej självklart tycker jag inte att det är okej, men samtidigt vad ska jag göra? Är extremt känslig gentemot allt som handlar om henne, räcker med att se något på facebook om henne så är man nere igen. Jag vet att jag måste ta steget och släppa henne totalt och inse att det inte kommer bli vi två igen. Även fast hon var ett svin och behandlade mig som skit har jag känslor för henne... Fyfan vad jag önskar att jag inte hade ett hjärta.

Nice att höra aeon. Det är alltid skönt när man ser sina krossade bröder resa sig.
Idag är det vår i luften och jag har redan fått ett par pilsner kvällen kommer bli så jävla bra.

Har också varit där.
Det du bör göra är att hålla dej bort från allt som har med henne att göra, du vet vad för saker som får dej att glida tillbaka eller vad som påminner om henne, gör allt för att undvika detta.
Älskar man någon så gör man, det spelar nästan ingen roll vad dom gör så älskar vi dom ändå, men om vi säger såhär, om ni vore ihop och hon sårade dej på liknande sätt, hur skulle du reagera då?..

Det är dom som gör bort sej, det är dom som kastar bort oss som ett tomt tuggummipaket !!
Hela världen är fulla av tjejer som skulle göra vad som helst för killar som oss, tänk dom tjejerna som är hur goa som helst som blivit brända fler gånger och vill ha någon som vill ge dom det bästa, vi finns här?... dom väntar på sådana som oss och vi väntar på dom....
Jag har bara känt ilska hela dagen, mer och mer blir jag irriterade på saker som hon gjorde och sa, även om hon inte tänker på det själv.
Ju mer jag får distans till det ju mer inser jag hur dum hon är som kastar bort mej, jag stod ut med mycket, jag var väldigt förstående och brydde mej inte så mycket om det, men nu i efterhand blir jag bara förbanna på mej själv, varför tog jag "skiten" .... varför var jag snäll och bara svalde, jag ser mej själv idag som en jävla pussy, en klenis som inte stod upp för mej själv, vad hade jag förlorat om jag sagt nej till saker? ... ingenting, förmodligen lite mer respekt och hon hade förmodligen insett att " så ska jag inte säga/göra fler gånger för han tog illa vid sej "...
Det börjar vända, visst jag sjunker nog tillbaka en dag igen eller fler gånger men nu vänder det på riktigt när det gäller mitt ex

För fan mannen upp ur skiten nu !! kan vi så kan du, du är inte svagare än någon annan här inne tro mej du vet bara inte om det själv.

Var ett slag sen jag skrev i tråden, eller ens läste den. kan säga att i början av mitt uppbrott var den till stor hjälp, men ju mer tiden gick blev den kontraproduktiv. Den påminde mig och drog mig tillbaka och ned i en negativ spiral som inte leder någonstans.

Jag ser mönster i tråden av att en del väljer att vara kvar i sina funderingar och ältande, och som tips vill jag bara säga att även no contact med relationstråden bättrar på humöret.

För övrigt går det bra. Klockar in bra tid nu utan kontakt med exet (3 mån), och hon är inte alls längre med mig om morgnarna eller kvällarna. Det händer då och då att hon dyker upp i vissa situationer, men det är inte längre kniven i hjärtat när det dyker upp. Snarare ett ärr som kliar. Fantomsmärta. Ljuset återvänder till hjärtat.

Våren kommer.

Så ta en paus från relationstråden du med. Eller prova.

Håller med, gick inte in här på 3-4 dagar och det hjälper faktiskt. Man ser bara saker som får en att börja tänka igen och då halkar man tillbaka lite igen.

Sprang in i exet igår, första kontakten på 6 veckor lite drygt. Så patetisk hon är, står ensam utanför en krog påväg hem. När hon ser mig tar hon upp mobilen och börjar obvious fejkringa och står kvar och ser sådär upptagen ut och verkligen vill att jag ska lägga märke till henne

Kan man inte ens hälsa som folk? Herregud.

Känner igen mig ganska mycket i det du skriver, jag var också den som alltid var "snäll" och tog all skit hela tiden och tofflade runt, hade jag fått lov att göra om det så hade det blivit helt annorlunda. Inte för att jag inte längre tror på att vara snäll, man ska vara snäll, men det är skillnad på att vara någon som är snäll men ändå står på sig, mot att vara någon som alltid ska toffla under. Men jaja allt är lättare i hindsight.


Detta är faktiskt väldigt sant, tråden är bra i början men sen märkte jag att alla situationer som alla var i påminde om min egen situation och det drog ner mig och jag började tänka på henne, sen vill man ju ändå hänga kvar och tacka alla som hjälpt en och kanske bidra med något själv. Tråden är perfekt som ventilation, men att pausa från den och inte kika in här HELA tiden hjälper

Lyckades med att se ett foto av henne på FB som en av våra gemensamma vänner taggat också, jag ska inte ljuga, det gjorde mig inte glad, det stack till lite grann och jag stängde ganska snabbt av datorn och gick ut och tog en liten promenad. Efter min promenad så kände jag mig helt OK igen. Men det kommer nog dröja ett långt tag innan jag klarar av att se bilder på henne. No contact. Bästa rådet någonsin.

Kopierar det näst bästa rådet jag fått igen, huvudet högt och le för vi förtjänar alla lycka. Ta nu ordentligt hand om er själva under helgen

Känns på något sätt skönt att läsa det du skrev. Jag är "den tjejen" som blivit bränd gång på gång. Jag är den som blivit bränd ytterligare en gång till (för tre veckor sen) och går igenom den största sorgen i mitt liv. Jag trodde att han var "den där bra killen och att min lycka äntligen hade kommit" men ack vad fel jag hade. Även fast jag tappat hoppet känns det på något sätt fint att höra att det finns fina och bra killar där ute som letar efter någon som mig. Jag är inte helt förlorad.