Är det psykisk ohälsa att vara ensam?

Kräver också enormt mycket egentid efter en stroke som medfört hjärntrötthet. Lider inte alls av det, tvärtom, behöver den för att ladda batterierna och rensa huvudet.

Min omgivning störs däremot mer av min egentid när man inte alltid vill umgås eller lämnar tillställningar och familjehögtider tidigare än alla andra.

En allvarlig rubrik med ett totalt menlöst inlägg.

TS måste nog hämta inspiration från Hänt Extra eller nån annan skit/skvallertidning.

t ex.

Carola inblandad i allvarlig olycka!!

sen visar det sig:

carola gick på sveagatan när det skedde en olycka endast 350 meter från henne.
"hoppas ingen gjorde sig illa" sa Carola vilket hon gudskelov fick rätt i då det blev en plåtskada och trasig lykta som enda skada.

Danke det är detta många missuppfattar tror egentligen ingen människa vill vara ensam men att vilja vara själv då och då det är vanligt.

Det du beskriver är inte samma sak som att vara ofrivilligt ensam på riktigt.

Du är möjligen något introvert men det är inget att oroa sig över. Fullt normalt att vilja ladda batterierna på egen hand emellanåt.

Du har med andra ord en balans mellan att vara extrovert eller introvert, kanske befinner du dig nånstans i mitten på skalan med dessa personlighetsdrag. Du är helt normal, med andra ord.

Vafan säger du? Ensam..
Du har partner och jobb vännen! Inget ensamt med det. Sen att du gillar att få vara ifred ibland är en helt annan sak. Det gör dom flesta. Jag brukar gilla va ifred när jag sitter och bajsar också! Men förr i tiden fanns det utedass med flera platser så tiden har förändrats. Men börja med gula blend och sätt dig på uteplatsen 10 gånger om dagen vetja..

Det är psykisk ohälsa att ha åsikter eller tala om för andra hur de ska leva. Man är egocentrisk och utgår ifrån sig själv och sin egna personlighet, man applicerar sina egna fucking behov helt enkelt på andra.

Det här är något för FB att lära sig av och diskutera. Istället för alla fel och brister på andra hela tiden.

Jag har högfunktionerande autism, att vara ensam är det bästa som finns. Det kanske låter konstigt, jag tror att det finns flera än mig?

Du ovan här kan säkert ha autism men det finns en psykiatrisk diagnos som påminner mycket om Autism och det är shizotyp,shizoid etc. Det förstnämnda har kreterier som att dom gillar att vara ensamma,fåtal eller inga vänner, eller socialt liv.
Autisten däremot vill ha en vän/vänner om hen är ensam men har svårt med sociala koderna. De har oftast speciella intressen som upptar tiden. Medans shizotypen har svårt att känna glädje för uppgifter i olka grad. Detta är bara en liten del av de båda diagnoser som jag skrivit här. Ville mer bara framföra olikheten mellan dessa.

Att VILJA vara för sig själv - INTE av RÄDSLA för folk alltså - är ett av tecknen på hög intelligens...
Kanske för att det är svårare då att hitta personer, som är intressanta att prata med?
Många "pratar väder" om ingenting
((sådant avskyr jag. Men de flesta småbarn är roliga.
Då jag gör något koncentrerat eller är i naturen vill jag inte ha några människor inom pratavstånd eftersom de stör, men ANNARS har jag inget emot att t o m stå på scen och leda tävling/projekt.))

Just det.

Du menar "vara för sig själv" antar jag.
Ja, nuförtiden är det en massa människor som gör det alldeles för lite. ANNAT än att kolla Likes o d alltså Så folk är stirriga för att de inte tar tid för sig själva.
Jag tror att det mycket ökade antalet ADHD har att många fler småbarn TVINGAS till stirriga mlljöer nu för tiden. Jag har alltid varit en tänkare, så redan vid skolstarten tänkte jag vilka kunde ha gått på dagis baserat på vilka var stirriga och hade fel på bara en...
De mentalt VEKA personerna super o d för att passa in.
Då jag var i tonåren var det (en del grupptryck att röka) och hårt tryck att supa. Mot mig också men jag sa bara "Äh! Jag kan uppträda tokigt ändå, så jag behöver inte supa " ibland kompletterat med att t ex dansa på bord nykter, men jag upprepade mig inte, gjorde olika.
En lustig sak var att nästan alla klasskompisarna kom och sa till mig, då ingen annan hörde, att de skulle kunna vara som mig och våga att inte supa. Så gruppen tyckte egentligen att man INTE skulle supa, så grupptrycket var åt motsatt håll mot vad gruppen egentligen tyckte...

Pratar ofta med vuxna människor idag och många håller faktiskt med om att alkohol är inte så jäkla gott och många dricker mer för att självmedicinera sig för att må bra. Alltid frågat mig själv varför jag aldrig blir sugen på vin till maten eller att knäcka en bärs när man kommer hem. Drick aldrig för det är inget för mig men det är endå en del av vår kultur? En jäkligt märklig grej detta med synen på alkohol.

Alkohol i sig är inte gott alls det är beskt. De som hävdar det gör det bara som en DÅLIG bortförklaring till att de dricker...
((Jag har aldrig varit full, inte ens onykter, men jag har smakat. Det enda som jag tyckte var gott var champagne, men inte värt pengarna, så i tonåren drack jag Champisläsk
Fast några med SVAG alkoholhalt kan vara gott, det måste bli någon alkohol i produktprocessen, t ex gillar jag en cider med alkoholhalt som LÄTTöl.))
Det finns medicinska tester som säger OM de mår bättre av fylla - mycket är fake - så blir TOTALEN MINUS med dagen efter medräknad. (Tror de mäter dopamin e d.)
Ja. Det kommer nog ifrån att förr i tiden betalades en del av löner i starksprit!
Och många hävdar att det är tufft att supa, MEN det är ju mentala veklingar, som gör det...