Är det psykisk ohälsa att vara ensam?

Ok, tack för info. Jag har vänner och tar mig ut ibland, det krävs dock lite övertygelse. Det har blivit mycket värre sedan jag var "lustigt" sjuk under 2022, det är som allt har förstärkts. Jag är inte ensam om det.

Nope, inte sant. Autister kan vara väldigt bekväma i at vara ensamma. Inte ovanligt att man som ung utvecklat social fobi. Hade det själv. Har inga problem att tolka sociala koder. Det framgår klart och tydligt av min utredning. Man behöver inte vara aspig och ha specialintressen. Bara att man inte är beroende av andra människor som neurotypiska är.

Har en person haft långvarig och specifik och oönskad ensamhet, så kan det givetvis leda till psykisk ohälsa.
Att vara ensam i ett rum någon eller några timmar, eller hemma i lägenheten några veckor är liksom inte det jag tänkte på. Mer sådana som är ensamma i många år.
Tror det är enkelt för dom flesta att förstå sådant.

Det är en hyfsat ful stil att betrakta sådana som autister eller annat, utan att känna dom. Som tänkbart bidrar till mer psykisk ohälsa.

Folk som är ensamma för mycket blir kufar till sist. De blir knäppa i skallen. Omöjliga att umgås med.

Sen att det är skönt att vara ensam är en annan sak. Jag är själv autist som uppskattar egentid. Men att vara helt ensam skulle vara destruktivt i förlängningen.

Du kan ha missförstått hur det är att vara introvert. De flesta introverta verkar ha samma behov av att vara sociala som andra, de blir bara tröttare/får större behov av egentid efteråt. Gör nåt introvert-extrovert-test på nätet, de är inte 100% vetenskapliga men du kommer lära dig lite grand mer om dig själv.

Att trivas i sitt eget sällskap är inte psykisk ohälsa... det är ofta ett tecken på inre trygghet. Ensamhet kan vara självvald stillhet, inte isolering. Det är skillnad på att vara ensam och att känna sig ensam.

Är du säker?

På vilken sätt blir man kuf då?

Ja visst. Därför tycker jag att man kan sluta anklaga frivilligt ensamma personer för diverse saker. T ex att de är ensamma för för att de är rädda för att bli lämnade ensamma. (Det är nog faktiskt den mest irrationella förklaringen till något jag någonsin har läst.)

Även isolering kan vara självvald.

Jag är säker på att det är mina empiriska observationer. Men jag har ju inte gjort en vetenskaplig studie på området. Eller ens läst en. Det är inte heller absoluta tal. Dvs jag ser sådana tendenser. Inte att alla som lever ensamma är sociala miffon. Det är bara mycket vanligare.

Det finns en del logik i saken också. Som allt annat så blir man duktig på saker som vi tränar på, detta gäller även social samvaro. Det är min tes.

Kuf, klarar inte av sociala regler. Inte kunna driva ett samtal. Inte ge/ta i samtalet. Inte förstå när du tråkar ut samtalspartnern. Osv.

Är du en social ensamvarg? Du anser dig inte vara en kuf?

Det är sant att det är så, men jag har bara läst att man får svårare att interagera senare, och vidare att det ökar hälsoproblem. Tycker inte det stämmer på mig bara.

Nej inte en kuf. Bara här men inte irl. Vad är en social ensamvarg? Jag kan snacka med alla, men trivs i slutändan bäst själv.