Jag startar tråden här under filosofi och inte under droger av flera anledningar:
1) Vill ha de flesta filosofiska svar och tankar från er som inte använder droger.
2) Vill ha svar ur livsåskådnings synpunkt, mer samhällsfilosofisk vinkel inte drogmissbrukarsynpunkt.
3) Vill även ha svar om människans livsfilosofi, om det har ändrats till det sämre den senaste tid.
São Paulo i Brasilien har Cracolandia, USA har över 100 städer med hela kvarter med fentanyl-zombies som tältar på gator och torg, Europa har också stora problem och här ser vi hur det ser ut i grannlandet Tyskland idag 2024, en total katastrof, en tickande bomb.
https://youtu.be/s_t-qq3JoHY
https://www.youtube.com/watch?v=i2k7KQ5L5Jg
https://www.youtube.com/watch?v=gpoJq1c8UKQ
Jag fruktar att det är bara en frågan om tid innan vi har detta på flera av våra svenska städer, både stora och små.
Är den nya generationens livsfilosofi så hedonistisk och destruktiv att de pantar hela sin framtid och hälsa för en trip som varar korta stunder?
Har den nya generationen fått allt serverat på silverfat så de har inte behövt anstränga sig för något, och därför är deras filosofi att inte kämpa för något annat än en rus för stunden?
Eller har det alltid varit så bara det att vi idag får reda på det omedelbart och live?
Stämmer det att "Hårda tider skapar starka män och starka män skapar bra tider" som citatet lyder från den posapokalyptiska romanen ”Those who remains” av krigsveteranen Michael Hopf.
Vill gärna ha era filosofiska synpunker, inte moraliska eller fördömmande.
Därför att den här korta endorfinrus som den nya generationen pantar hela sin existens för att känna, kanske har alltid funnits fast i andra former, alkoholism, snatteri, bulimi, anorexi, sexmissbruk, etc.
Kan man koppla detta till andra idag pågående fenomen? Finns det en filosofisk förklaring?
Jag är småchockad och fruktar att vi snart ser detta i Sverige i stor skala i en stad nära Dig.