Citat:
Inspirerad av de största amerikanska studentprotesterna sedan vietnamkriget ?? Hej,
Jag försöker greppa hur det är möjligt att vissa stöder Palestinas och Hamas position i denna konflikt.
För mig är det en gåta att kunna stödja den sidan och här är min syn på saken.
Palestina, som en del av den afroarabiska kontinenten, saknar utvecklad industri och tillgång till högre utbildning, och dess invånare har generellt sett begränsad förståelse för geopolitik. Det råder en stark maskulinitet och ett kollektivistiskt synsätt. Traditionella och mycket konservativa värderingar dominerar, fokuserade mer på överlevnad än på uttryck för personlig frihet. Regionen, med undantag för Israel, lider av låg BNP, ekonomiska svårigheter och en befolkning som är inställd på dessa förhållanden.
I dessa semi-auktoritära eller helt auktoritära stater väljs ledare inte för sina meritokratiska kvaliteter utan för hur starka och tuffa de framstår. Ett tydligt exempel är Turkiet, där många är trötta på Erdogans inrikespolitik men ändå ser honom som en "stor ledare" på grund av hans auktoritära framtoning. Det påminner om gamla sovjetiska industriledare eller vikingahövdingar, där stora, tuffa ledare ansågs födda till sin roll, enligt klassiska "trait teorin" för er som läst ledarskapsteori.
Denna konservativa världsbild prioriterar inte artikulerade, visionära ledare utan de som uppfattas som hårda och tuffa, kapabla att förhandla framgångsrikt hem kaffebönor på marknaden. Detta är synen på en god ledare i dessa delar av världen. Det är lite som Trump fast på steroider i dessa länder. Ju tuffare du är och ju mer hård du framstår desto bättre. Fullkomligt absurt.
När Hamas, ett parti som i sina stadgar förklarar att de vill utplåna judar och den judiska staten, väljs av folket, tappar jag intresse för det palestinska folket. Trots att Palestina har erhållit enorma summor i bidrag, mer än vad Europa fick efter andra världskriget, har en stor del av dessa medel försvunnit i ogenomtänkta projekt som tunnlar och raket produktion samt i ledarskapets fickor. Hamas-ledarna lever i lyx i Qatar snarare än att dela sitt folks strävanden, vilket ytterligare minskar mitt stöd för dem. Här förstår jag inte dagens vänster. De har helt tappat sin kompass? Förr så var Vänstern Folket. Nu är de blinda för auktoritära ledare? Lika mycket som de hatar Israel borde de hata ledarskapet i Hamas som stulit en stor del av det ekonomiska bistånd och som bedriver ett krig som de själva inte drabbas av. Fullständigt absurt.
Israel å andra sidan är en demokrati med mekanismer som förhindrar att ledningen ensidigt genomdriver beslut utan att det måste förankras i det demokratiska systemet. I en diktatur är beslutsgången snabb, men nackdelen är att få röster/åsikter får höras. Anklagelser mot Israel om olika övergrepp visar på en bristande förståelse för hur demokratiska processer fungerar med sin inneboende byråkrati. Israels arme agerar inte som terrorister och motsvarande kan man inte säga om Hamas. Hamas är stråtrövare som har tillgång till kalashnikovs och det är sanningen. De åker runt med klänningar och sandaler och skjuter mot Israel. Det är inte en armé. Det är terrorister som inte skyr några medel och skjuter friskt mot allting som rör sig framför dom hela tiden.
För mig är det oförståeligt att inte se dessa perspektiv och att inte ta avstånd från Hamas. Jag tvivlar inte på att många politiker, särskilt inom vänster- och socialdemokratiska partier, förstår detta men väljer ändå att stödja Palestina för att öka sitt väljarstöd. Detta är en djupt cynisk strategi.
Men hur kan de som fortsätter att stödja Hamas, trots detta, och som lever i västvärlden, göra sådana val? Jag har nu en vän som delar massa Free Palestina grejer i sina flöden. Hur är det ens möjligt??
Jag försöker greppa hur det är möjligt att vissa stöder Palestinas och Hamas position i denna konflikt.
För mig är det en gåta att kunna stödja den sidan och här är min syn på saken.
Palestina, som en del av den afroarabiska kontinenten, saknar utvecklad industri och tillgång till högre utbildning, och dess invånare har generellt sett begränsad förståelse för geopolitik. Det råder en stark maskulinitet och ett kollektivistiskt synsätt. Traditionella och mycket konservativa värderingar dominerar, fokuserade mer på överlevnad än på uttryck för personlig frihet. Regionen, med undantag för Israel, lider av låg BNP, ekonomiska svårigheter och en befolkning som är inställd på dessa förhållanden.
I dessa semi-auktoritära eller helt auktoritära stater väljs ledare inte för sina meritokratiska kvaliteter utan för hur starka och tuffa de framstår. Ett tydligt exempel är Turkiet, där många är trötta på Erdogans inrikespolitik men ändå ser honom som en "stor ledare" på grund av hans auktoritära framtoning. Det påminner om gamla sovjetiska industriledare eller vikingahövdingar, där stora, tuffa ledare ansågs födda till sin roll, enligt klassiska "trait teorin" för er som läst ledarskapsteori.
Denna konservativa världsbild prioriterar inte artikulerade, visionära ledare utan de som uppfattas som hårda och tuffa, kapabla att förhandla framgångsrikt hem kaffebönor på marknaden. Detta är synen på en god ledare i dessa delar av världen. Det är lite som Trump fast på steroider i dessa länder. Ju tuffare du är och ju mer hård du framstår desto bättre. Fullkomligt absurt.
När Hamas, ett parti som i sina stadgar förklarar att de vill utplåna judar och den judiska staten, väljs av folket, tappar jag intresse för det palestinska folket. Trots att Palestina har erhållit enorma summor i bidrag, mer än vad Europa fick efter andra världskriget, har en stor del av dessa medel försvunnit i ogenomtänkta projekt som tunnlar och raket produktion samt i ledarskapets fickor. Hamas-ledarna lever i lyx i Qatar snarare än att dela sitt folks strävanden, vilket ytterligare minskar mitt stöd för dem. Här förstår jag inte dagens vänster. De har helt tappat sin kompass? Förr så var Vänstern Folket. Nu är de blinda för auktoritära ledare? Lika mycket som de hatar Israel borde de hata ledarskapet i Hamas som stulit en stor del av det ekonomiska bistånd och som bedriver ett krig som de själva inte drabbas av. Fullständigt absurt.
Israel å andra sidan är en demokrati med mekanismer som förhindrar att ledningen ensidigt genomdriver beslut utan att det måste förankras i det demokratiska systemet. I en diktatur är beslutsgången snabb, men nackdelen är att få röster/åsikter får höras. Anklagelser mot Israel om olika övergrepp visar på en bristande förståelse för hur demokratiska processer fungerar med sin inneboende byråkrati. Israels arme agerar inte som terrorister och motsvarande kan man inte säga om Hamas. Hamas är stråtrövare som har tillgång till kalashnikovs och det är sanningen. De åker runt med klänningar och sandaler och skjuter mot Israel. Det är inte en armé. Det är terrorister som inte skyr några medel och skjuter friskt mot allting som rör sig framför dom hela tiden.
För mig är det oförståeligt att inte se dessa perspektiv och att inte ta avstånd från Hamas. Jag tvivlar inte på att många politiker, särskilt inom vänster- och socialdemokratiska partier, förstår detta men väljer ändå att stödja Palestina för att öka sitt väljarstöd. Detta är en djupt cynisk strategi.
Men hur kan de som fortsätter att stödja Hamas, trots detta, och som lever i västvärlden, göra sådana val? Jag har nu en vän som delar massa Free Palestina grejer i sina flöden. Hur är det ens möjligt??
Hur förhåller sig vännen till inbördeskriget i Sudan sista året som resulterat i ca 8 miljoner flyktingar ?
Myanmar/Burma ?
Skapa ett konto eller logga in för att kommentera
Du måste vara medlem för att kunna kommentera
