Ögonmått och ögonmått... jag fattar... man går helt enkelt på känsla...
Men är det verkligen så "enkelt"?
Det kan ju liksom "bli fel"?!
Tänk att man gör en fet sallad med ögonmått som man själv tycker är extremt lyckad och så kommer en kock in och säger "men vafan... har du gjort den här i sömnen eller?"
Det känns på något sätt att det finns ett objektivt rätt sätt att använda sig av ögonmått. (SNÄLLA FÖRSÖK FÖRSTÅ VAD JAG FÖRSÖKER SÄGA HÄR!)
Nå?
Hur attans lagar man mat med ögonmått?!