En färsk studie från Finland har hittat sambandet mellan social rättvisa och personligt välbefinnande. Forskare vid Universitetet i Åbo har utvecklat en metod för att mäta individers engagemang för social rättvisa och har kommit fram till något väntat.
Studien, som publicerades i Scandinavian Journal of Psychology, visar på en negativ korrelation mellan progressiva ideal och lyckonivåer bland finländare. Forskarna föreslår att liknande mönster kan observeras i andra västerländska länder.
Oskari Lahtinen, studiens huvudförfattare, noterar att diskussionen kring "woke"-begreppet har blivit allt mer närvarande i Finland, men att debatten ofta saknat empirisk grund. För att åtgärda detta utvecklade han ett instrument för att bedöma hur utbredda dessa attityder är bland befolkningen.
Studien inleddes med en pilotundersökning med 851 deltagare, främst kopplade till Universitetet i Åbo, och utvidgades sedan till en nationell undersökning med 5 000 deltagare via Helsingin Sanomat. Forskarna kunde identifiera sju huvudåsikter bland "woke"-individer, inklusive synen på rasism, representation i universitetskurslitteratur och mikroaggressioner.
Resultaten visade att kvinnor i högre grad än män ser positivt på "woke"-idéer, särskilt inom områden som samhällsvetenskap, utbildning och humaniora. Däremot var deltagare inom STEM-områden mer kritiska till sociala rättviseinsatser.
Mest anmärkningsvärt var dock sambandet mellan psykisk hälsa och instämmande med studiens påståenden. Forskarna fann en hög förekomst av ångest och depression bland de som håller med om att ekonomiska skillnader mellan vita och svarta beror på rasism. Dessutom rapporterade de som identifierade sig som vänster mer psykisk ohälsa.
Lahtinen uppmanar till försiktighet med att generalisera resultaten till andra länder, men studiens robusthet och omfattande dataunderlag tyder på att det finns ett värde i att utforska dessa attityder vidare, särskilt i USA där "woke" har sina rötter.
Vad tänker ni om resultatet? Är det väntat? Visar inte detta på vikten av att istället lyfta fram färdigheter, prestation och gemensamma värderingar över identitetspolitiska ställningstaganden?
https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/sjop.13018
Studien, som publicerades i Scandinavian Journal of Psychology, visar på en negativ korrelation mellan progressiva ideal och lyckonivåer bland finländare. Forskarna föreslår att liknande mönster kan observeras i andra västerländska länder.
Oskari Lahtinen, studiens huvudförfattare, noterar att diskussionen kring "woke"-begreppet har blivit allt mer närvarande i Finland, men att debatten ofta saknat empirisk grund. För att åtgärda detta utvecklade han ett instrument för att bedöma hur utbredda dessa attityder är bland befolkningen.
Studien inleddes med en pilotundersökning med 851 deltagare, främst kopplade till Universitetet i Åbo, och utvidgades sedan till en nationell undersökning med 5 000 deltagare via Helsingin Sanomat. Forskarna kunde identifiera sju huvudåsikter bland "woke"-individer, inklusive synen på rasism, representation i universitetskurslitteratur och mikroaggressioner.
Resultaten visade att kvinnor i högre grad än män ser positivt på "woke"-idéer, särskilt inom områden som samhällsvetenskap, utbildning och humaniora. Däremot var deltagare inom STEM-områden mer kritiska till sociala rättviseinsatser.
Mest anmärkningsvärt var dock sambandet mellan psykisk hälsa och instämmande med studiens påståenden. Forskarna fann en hög förekomst av ångest och depression bland de som håller med om att ekonomiska skillnader mellan vita och svarta beror på rasism. Dessutom rapporterade de som identifierade sig som vänster mer psykisk ohälsa.
Lahtinen uppmanar till försiktighet med att generalisera resultaten till andra länder, men studiens robusthet och omfattande dataunderlag tyder på att det finns ett värde i att utforska dessa attityder vidare, särskilt i USA där "woke" har sina rötter.
Vad tänker ni om resultatet? Är det väntat? Visar inte detta på vikten av att istället lyfta fram färdigheter, prestation och gemensamma värderingar över identitetspolitiska ställningstaganden?
https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/sjop.13018