Citat:
Ursprungligen postat av
MagisterBister
Alltid samma jävla fråga: ”vem tänkte du skulle betala…”. Det är klart som fan att det är kunderna som får betala. Hantverkaren har inga andra pengar att betala någonting med än de som han fått från sina kunder. Men det är inte vad det handlar om.
Vad som är problemet är att elektrikern (i det här fallet) har varit bedräglig. Han har inte varit ärlig. Han har lämnat ett pris. När han sedan skriver fakturan lägger han på kostnader han inte nämnde tidigare och som kunden inte haft någon möjlighet att förutse.
Du skrev ingenting i ditt ursprungliga inlägg om att han gett ett pris och sedan tagit extra betalt för materialet. I början var du dum nog att tro att han fakturerar för slitage men nu ändrar du dig till att hävda att han varit bedräglig. Om det är så att han har gett ett totalpris för jobb ink material så har han gjort fel, om han fakturerar för pris + material så är det inga konstigheter med detta.
Citat:
Dessutom är hans inköp väldigt märkliga ur företagsekonomisk synpunkt. Han har alltså köpt svindyra batterier för 80 kr för ett fyrpack och svindyra handskar för 300 kr paret. Ändå håller de bara för tre jobb. När han har sådan förbrukning borde han köpa in förbrukningsvarorna i grossist-pack. Alltså i förpackningar som räcker i typ ett år. Och han skulle inte köpt varorna hos den svindyra grossisten utan hittat billigare någon annanstans. I stället handlar han som den värste hemmafixare, han bara plockar de här sakerna precis när han behöver och där han köpte annat samtidigt.
Verkligheten för en hantverkare är att man konkar runt på hundratals småprylar och material fram och tillbaka, upp och ner mellan firmabil och ibland flera arbetsplatser i veckan. Man hämtar material hos sin grossist som i och för sig också säljer batterier och toapapper, inte för att det är billigare där än på JULA, utan för att hantverkaren ska kunna få med sig allt på samma ställe. I detta fallet så tycker du uppenbarligen att det hade varit bättre att köra till JULA och plocka ut ett par handskar eftersom de är billigare där än hos grossisten, och varför inte köra en sväng till lagret på andra sidan stan också eftersom de har handlat in batterier för 40 kr 4-packet istället för 70 som grossisten tar. På ett eller ett annat sätt måste alla prylar fram till arbetsplatsen och i de allra flesta fall är det billigast och mest effektivt att ta allt från samma ställe, särskilt när det kommer till material i denna prisklassen som ett par vantar och några batterier.
Som jag redan skrivit så är denna typen av material ge och ta, denna elektriker hade bjudit på dessa prylar om han haft dem i sin bil, men till just detta jobbet just denna gången var just de sakerna slut och han fick ta det hos grossisten. De sakerna han faktiskt tagit från sin bil och bjudit på syns ju inte på fakturan.
Citat:
Men det är detta som infekterar hantverksbranschen. Eftersom kostnaden direkt hamnar på kunden behöver hantverkaren inte bry sig. I stället är det tvärt om. På grund av hantverkarens dolda rabatter och återbetalning från grossisten tjänar han att göra dåliga affärer. När han ska köpa nånting väger han inte pris mot kvalitet. Han tar direkt det dyraste alternativet, för det kommer han att tjäna mest på. Och kunden får betala.
Jag har 20-30% rabatt på allt hos min grossist, vilket inte är mycket mer än vad en vanlig privatperson kan förhandla sig till. Stora företag har givetvis stora rabatter men det är de stora volymerna de tjänar på sett över ett helt år, inte på att ta ut en handske och några batterier hos en privatkund. Dessutom är chefer ofta väldigt hårda med att försöka hålla igen med den här typen av material och det är inte direkt så att de uppmanar till att ta ut en massa prylar eftersom kunden i slutändan ändå får betala det.