Är suicidprevention moraliskt fel?

Jag läste den här notisen av Justitieombudsmannen och blev... äcklad.

JO är "mycket kritisk" till att en hylla inte satt fast ordentligt, vilket gav en intagen i häktet fysisk möjlighet att hänga sig. Nu är det inte JOs uppgift att göra moraliska ställningstaganden, men det här är en bedömning av vad som har gått fel utifrån statens perspektiv. Någon dog, för att en hylla satt löst.

Staten bryr sig inte om att människan mår så dåligt att den väljer att hellre dö än leva. Detta är för övrigt tre gånger så vanligt bland intagna i fängelser som det är bland befolkningen som helhet, vilket nämns i denna studie om självmord i krininalvården. Dessutom så tar de intagna ofta livet av sig i nära anslutning till sitt frigivande. Man kan då alltså anta att "suicidprevention" har tvingat dem att leva i lidande helt i onödan. Detta trots att staten själv ihärdigt hävdar att "suicidprevention" är ett sätt att skydda folk på.

Men faktum är att själva ordet suicidprevention är ett sätt att prata om självmord på som får det att kännas främmande och kliniskt. Hela meningen med ordet är att apparatchiks ska kunna ignorera människan som de tvingar att lida.

Är det inte djupt oetiskt av ett land att medvetet skapa emotionella skygglappar för att fegt kunna blunda från sanningen: Att man medvetet skapar lidande?

Jag kan bara tycka att det känns grymt att ta ifrån någon möjligheten att göra slut på sitt eget lidande.

Att sitta med fulla restriktioner i 6 månader för ett brott med ett straffvärde är såklart helt jävla sinnesjukt, har för mig att t.o.m Amnesty kritiserar Sverige gällande det här.

Å andra sidan, återfallsförbrytande pedofiler, gängkriminella, Akilov osv kanske vi ska kasta in en snara till

Svårt komma upp ur kaninhålet. Men, givetvis borde en människa få avsluta sitt liv när måendet är dåligt.

Gå med i rtvd.nu och diskutera. När slutet av levernet bara blir en väntan och transportsträcka tycker nog många det kan vara bättre ta en terminering.

Sitta på ett ålderdomshem, ligga som en grönsak eller ha sjukdom som bara blir sämre kan vara anledningar. De som tror på återfödelse kan se fram emot ett avslut. I ett positivt sätt.

Ja det är mycket man inte får göra som man vill i ett fängelse. Inte ens få ta den enkla vägen ut med ett självmord. Ska jag tycka synd om dem för det? Näää.

Jag tror inte att de vill dö egentligen. Det som får dem att ta livet av sig är väl skammen och utstöttheten när de kommer ut.

Apropå att ändra ord på nåt för att det ska låta mer kliniskt rent så är ju köttindustrin experter på det.

Vilken typ av lidande hade brottslingen orsakat?

Kriminalvården jobbar inte för att folk skall bli bättre tyvärr, det är bara snack och spel för gallerierna. ”Bättre ut” är ett stortskämt, när vissa vill ringa hem och betala räkningar och liknande är detta inte tillåtet. Hur kan detta vara en bättre väg ut?

Rubrik tillhyfsad, utgången: [Fel av kroken han hängde sig på? Är suicidprevention moraliskt fel?]
/Moderator

Det är rimligt att när staten tar kontroll över en individ i form av kriminal- eller psyktvångsvård så ansvarar man också för att den intagne eller patienten inte far direkt illa. Många andra rättigheter är begränsade i sådana fall. När en person är fri står det hen fritt fram att ända sitt liv.

Eller också ser man det som att även denna inskränkning i friheten är en del av straffet.

Det är en konsekvens av straffet, hur som helst. Staten tar på sig ett ansvar. Exempelvis att tillhandahålla mat, värme, sjukvård.

I Sverige säger vi att vi satsar på suicidprevention.

Men ringer man suicide zero tutar det upptaget, och åker man till psykakuten blir man hemskickad.

Så det är oklart vad fan som ens menas. Vi hjälper ju inte ens akut självmordsbenägna som uttryckligen säger att de vill dö.

Fasader, är det mest...