Citat:
Ursprungligen postat av
Mopsan
Om man är så deprimerad som du beskriver, så orkar man väl inte skriva böcker, vara med i så mycket bättre och köra sommarprat?
Det går i skov. Skovens längd varierar.
Vissa försöker jobba sig igenom sina skov.
Ganska vanligt hos bland den manliga befolkningen. De arbetar, sköter inte sin hygien, sina relationer till familjen etc. Till detta finns ingen ork. När de faller, tar de sig sällan upp utan blir kvar där liggande.
Kvinnor brukar duka igenom tidigare i depression, ha lite ork till till att vara förälder. De kryper mer fram på knäna genom sin depression.
Att kunna skriva, arbeta i sin djupa ångest, tror jag är ganska vanligt i underhållningsbranschen. Kunderna brukar älska det som skrivs under de djupaste stunderna.
Jag är sorgsen idag.