2024-01-07, 23:12
  #61
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Lilliehorn
Hur då? Det tragiska är att det är svårare att skaffa ett kompisgäng i vuxen ålder än vad det är att skaffa sig en flickvän. Vet ärligt talat inte om jag ska skratta eller gråta åt det faktumet

Men om vi backar bandet då, har du några vänner överhuvudtaget? Du har väl inte bott i Stockholm hela livet?
Och du har väl kollegor, pratar du aldrig med dom?
Citera
2024-01-14, 21:59
  #62
Avslutad
Samma här. Har haft det svårt med tjejer hela livet och blir alltid nobbad.

Jag har gett upp och försöker leva livet i övrigt istället.
Citera
2026-06-10, 00:46
  #63
Medlem
Satt och läste den här två år gamla tråden. Ville bara säga att det du skrev här gav mig det jag behövde. Väl rutet!


Citat:
Ursprungligen postat av SexgalenZombie
Du, som ganska många killar, har fått för er att man måste ha en tjej. Det är fel. Man måste inte ha det! Många män genom historien har varit utan tjej. Det är möjligt, och det betyder inte att livet behöver bli dåligt. Isaac Newton lärde sig tidigt sanningen om kvinnor genom sin mors beteende (de är söta på utsidan, men vidriga och onda inuti) och ägnade sig åt massor med andra intressanta saker istället... så alla män utan kvinnor är i fint historiskt sällskap!

Män har en drift som gör att de söker sig mot "söta" kvinnor, men vad de oerfarna männen sällan inser är att kvinnor är påfrestande och ser män som slavar att utnyttja.

Även om du fick en perfekt tjej imorgon, du kände dig jättekär, så skulle hon kunna göra slut med dig om två veckor. Hur skulle du må då? Antagligen mycket värre än du gör idag! Så du behöver först lära dig att uppskatta livet tillräckligt, så du klarar av att hantera när en tjej gör slut med dig, utan att du då blir så sårad att du hoppar framför ett tåg. Kärlek och relationer är faktiskt farliga, och kvinnor visar sällan någon som helst omtanke om dina känslor.

Du kan bli attraktiv för kvinnor genom att framställa dig som en sådan man som kvinnor vill ha. Problemet är att om du inte är en sådan man, måste du låtsas vara en sådan, du måste spela teater. Och sedan fortsätta göra det hela tiden, fortsätta vara någon du inte är. Det är mycket jobbigt, och psykiskt påfrestande! Det bästa är att försöka vara sådan man är, och vänta på att en kvinna som uppskattar en för den man är, dyker upp och lägger märke till en. Om ingen kvinna upptäcker en, så får man acceptera det med tacksamhet, för då slipper man att behöva ha med kvinnor att göra, som inte uppskattar en på riktigt.

Är du introvert träffar du kanske inte särskilt många unga kvinnor. Och det blir ett problem, då inga kvinnor kan se dig, och bedöma ifall de vill lära känna dig. Så du behöver hitta miljöer där det finns kvinnor, och där du kan visa upp dig på ett positivt sätt, det behöver inte vara något märkvärdig.

Att inte känna sig intresserad av kvinnor är naturligt. Kvinnor är i de flesta fall tråkiga. Men blir man väldigt attraherad så lurar hjärnan en, och man tror en kvinna är intressant fast hon bara är attraktiv. Du kanske behöver lära dig att sikta mot de kvinnor som visar intresse för dig, istället för mot de kvinnor du tycker är mest attraktiva. Om en kvinna gillar dig, blir allt mycket enklare då hon kommer anstränga sig för dig, istället för om du är mer intresserad av henne än hon av dig då måste du ständigt anstränga dig mer och antagligen hjälper inte ens det för att behålla henne.
Citera
2026-06-10, 13:27
  #64
Medlem
trewqs avatar
Problemet för många killar, t ex en kompis till mig, är att de vägra godta de logiska fundamenten och arbetsgången som behövs innan man är på banan för att träffa tjejer. Hoppar man över dessa steg, är det lika bra att ge upp försöken att träffa en kvinna. Det låter jävligt hårt, men jag skriver det i all välmening, för att hjälpa er andra singelmän framåt.

1. Skapa dig ett meningsfullt liv som singel. Skapa dig en livsföring som du trivs med och lär dig tycka om dig själv. En kvinna ska komplettera din enastående tillvaro, inte vara centrum för ditt liv. Att vara i ett förhållande är inte ett krav för att ha livskvalitet, oavsett vad alla incels säger. Har du ingen hobby och kanske inte heller några vänner, jobbar du på att skaffa det. Lone wolf-karaktären kanske verkar stoiciskt cool för dig, men brudarna är inte lika fullt imponerade, jag lovar.

2. Jobba med din självkänsla och självförtroende. Har du psykiska problem, depression eller komplex för att du är kort, så ta tag i dem. Psykolog, terapi, mindfulness, yoga, andlighet. Testa allt tills du hittar något som funkar! Ett av mina största problem är att jag med åren blivit vidrigt cynisk, tyvärr är det ett karaktärsdrag som på något magiskt sätt förvandlar snippor från vårfloder till dammiga öknar!

3. Bli den bästa versionen du kan av dig själv. Incelgänget går åt helvete till överdrift när det kommer till fokus på mäns utseende ("Har du ett fult ansikte/barnsligt utseende/kortväxt eller flint är du fucked for life") och hela looksmaxxing-köret. Hur en man ser ut spelar betydligt mindre roll än hur kvinnor ser ut, en fysiskt oattraktiv man kan alltid kompensera med annat: rikedom, status, socialt anseende, intelligens, humor, att vara godhjärtad, talang. Med det sagt, så är det rationellt att göra det bästa av situationen: sköt din hygien, träna och ät bra, sluta missbruka, ta hand om dig, kroppsligt och mentalt.

Lycka till och hoppas att åtminstone någon kan ta till sig av råden!
__________________
Senast redigerad av trewq 2026-06-10 kl. 13:32.
Citera
2026-06-10, 14:52
  #65
Medlem
CC75s avatar
Citat:
Ursprungligen postat av trewq
Problemet för många killar, t ex en kompis till mig, är att de vägra godta de logiska fundamenten och arbetsgången som behövs innan man är på banan för att träffa tjejer. Hoppar man över dessa steg, är det lika bra att ge upp försöken att träffa en kvinna. Det låter jävligt hårt, men jag skriver det i all välmening, för att hjälpa er andra singelmän framåt.

1. Skapa dig ett meningsfullt liv som singel. Skapa dig en livsföring som du trivs med och lär dig tycka om dig själv. En kvinna ska komplettera din enastående tillvaro, inte vara centrum för ditt liv. Att vara i ett förhållande är inte ett krav för att ha livskvalitet, oavsett vad alla incels säger. Har du ingen hobby och kanske inte heller några vänner, jobbar du på att skaffa det. Lone wolf-karaktären kanske verkar stoiciskt cool för dig, men brudarna är inte lika fullt imponerade, jag lovar.

2. Jobba med din självkänsla och självförtroende. Har du psykiska problem, depression eller komplex för att du är kort, så ta tag i dem. Psykolog, terapi, mindfulness, yoga, andlighet. Testa allt tills du hittar något som funkar! Ett av mina största problem är att jag med åren blivit vidrigt cynisk, tyvärr är det ett karaktärsdrag som på något magiskt sätt förvandlar snippor från vårfloder till dammiga öknar!

3. Bli den bästa versionen du kan av dig själv. Incelgänget går åt helvete till överdrift när det kommer till fokus på mäns utseende ("Har du ett fult ansikte/barnsligt utseende/kortväxt eller flint är du fucked for life") och hela looksmaxxing-köret. Hur en man ser ut spelar betydligt mindre roll än hur kvinnor ser ut, en fysiskt oattraktiv man kan alltid kompensera med annat: rikedom, status, socialt anseende, intelligens, humor, att vara godhjärtad, talang. Med det sagt, så är det rationellt att göra det bästa av situationen: sköt din hygien, träna och ät bra, sluta missbruka, ta hand om dig, kroppsligt och mentalt.

Lycka till och hoppas att åtminstone någon kan ta till sig av råden!

Bra inlägg. Delar uppfattning med allt du skriver. Tyvärr tror jag att många män idag är för lata för att göra det som krävs. De är inte beredda att offra något idag för en bättre framtid i morgon. De väljer den lätta vägen framför den jobbiga för det är så de har uppfostrats. En sätt öka chanserna att lyckas är att ha en kompis (eller ett helt gäng) som vill göra samma sak, som vill göra samma resa då få har den disciplin som behövs för att lyckas helt på egen hand. Vi män behöver också bli bättre på att stötta och hjälpa varandra.

Dock, en liten varning till de som gör resan och som lyckas. När man väl gör det, när man väl har nått en högre nivå, kanske t.o.m. lyckats få en flickvän då finns det två risker. Den ena är att man slutar upp med sitt egna liv och blir en "fat cat". Relationer är farligare för män än för kvinnor. Män går lättare ned sig och förlorar det man har byggt upp. Det andra är att när man väl får val, då inser man också hur få bra vettiga kvinnor det faktiskt finns. Det kan göra en cynisk.

// CC
Citera
2026-06-10, 14:58
  #66
Medlem
trewqs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av CC75
Bra inlägg. Delar uppfattning med allt du skriver. Tyvärr tror jag att många män idag är för lata för att göra det som krävs. De är inte beredda att offra något idag för en bättre framtid i morgon. De väljer den lätta vägen framför den jobbiga för det är så de har uppfostrats. En sätt öka chanserna att lyckas är att ha en kompis (eller ett helt gäng) som vill göra samma sak, som vill göra samma resa då få har den disciplin som behövs för att lyckas helt på egen hand. Vi män behöver också bli bättre på att stötta och hjälpa varandra.

Dock, en liten varning till de som gör resan och som lyckas. När man väl gör det, när man väl har nått en högre nivå, kanske t.o.m. lyckats få en flickvän då finns det två risker. Den ena är att man slutar upp med sitt egna liv och blir en "fat cat". Relationer är farligare för män än för kvinnor. Män går lättare ned sig och förlorar det man har byggt upp. Det andra är att när man väl får val, då inser man också hur få bra vettiga kvinnor det faktiskt finns. Det kan göra en cynisk.

// CC
Tack för din input! Vettiga kompletterande råd du kommer med!

Just nu jobbar jag på att slipa bort min egen generella cynism. Vore trist om jag lyckades bli en öppensinnad, tolerant optimist, och sedan i besvikelse slungas tillbaka till ett bottenlöst svart hål. Ska vara på min vakt!
Citera
2026-06-10, 15:10
  #67
Medlem
CC75s avatar
Citat:
Ursprungligen postat av trewq
Tack för din input! Vettiga kompletterande råd du kommer med!

Just nu jobbar jag på att slipa bort min egen generella cynism. Vore trist om jag lyckades bli en öppensinnad, tolerant optimist, och sedan i besvikelse slungas tillbaka till ett bottenlöst svart hål. Ska vara på min vakt!

Bra. Cynism är egentligen inte någon trevlig sak. Motsatsen, att vara godtrogen optimist och slå huvudet i besvikelsens vägg gång på gång är inte bra det heller. Det gäller att hitta en balans och då är "realist" oftast en bra avvägning. Dvs att inse och acceptera att saker och ting (och människor) är vad de är. Sedan ska man se till att man är så stark i sig själv att man klarar av att möta det och de som kommer emot en i livet. Oftast blir det bra men ibland inte och då ska man se till att man är så stabil att det inte på något sätt knäcker en. Ledsen är helt okej att bli för en liten stund men det får inte gå över till självömkan / hopplöshet lite som denna tråd handlar om.

// CC
Citera
2026-06-13, 14:46
  #68
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Lilliehorn
Som det framgår i trådens rubrik så har jag under hela mitt vuxna liv haft svårt att få tjejer intresserade av mig, vilket börjat tära på mitt psyke rätt ordentligt. För att vara tydlig har jag alltid varit ointresserad av snabba/tillfälliga kontakter utan det har varit en flickvän som stått högst på önskelistan.

Trots det har jag under hela mitt liv endast haft ett (1) seriöst förhållande. Däremot var tjejen betydligt äldre än mig och med barn sedan tidigare. Därför är jag osäker på om det överhuvudtaget gills. Bortsett från det kan jag inte minnas att jag någonsin ens hållit en tjej i handen. Definitivt ingen jämnårig tjej i varje fall.

En släktmiddag dagarna innan julafton blev droppen. När det slog mig att så gått som samtliga kusiner inklusive mina syskon var där med sina partners så fick jag nog. Jag fick en stark obehagskänsla i bröstet och kände hur det pulserade i hela kroppen. Jag ursäktade mig och åkte raka vägen hem i syfte att ta mitt liv. Jag hade bestämt mig.

Lyckligtvis träffade jag på en granne i trapphuset som anade oråd och ringde polisen. Polisen körde mig raka vägen till psykiatriska akutmottagningen och där blev jag kvar i en vecka.

Jag "släpptes" ut några dagar innan nyårsafton och till en början kändes det som att jag var på rätt spår. Men nu börjar dom destruktiva tankarna krypa sig allt närmare.

Vad ska jag ta mig till? Hur ska jag bära mig åt för att få tjejer att bli attraherade av mig? Jag orkar ärligt talat inte ha det så här. Eller rättare sagt: jag kan inte ha det så här.

Kort bakgrundsinformation om mig: Jag är nästan 30 år gammal, styrketränar 4 dagar i veckan, äger en bostadsrätt i en någorlunda fin del av Stockholm, kandidatexamen på universitetsnivå, fast jobb, 183 cm lång och ett tämligen alldagligt ansikte. Mer introvert än extrovert. Usel självkänsla.

Det jag kan lägga till är att jag har nätdejtat från och till sedan år 2019 (med undantag från när jag var i ett så kallat "förhållande" 2021-2022).

Visst har jag lyckats få till matchningar och några enstaka dejter men det är sällan jag känner mig tillräckligt intresserad av tjejerna jag matchar med. Lyckas jag mot all förmodan matcha med en tjej som jag finner någorlunda intressant så svarar hon sällan. Svarar hon så dör konversationen ändå efter något enstaka meddelande.

Jag behöver all hjälp jag kan få - snälla hjälp mig.

Gå med i någon förening med något du tycker är intressant så du kan träffa likasinnade tjejer sen är det bara bjuda på dig själv och hoppas på det bästa, jag har också haft svårt med tjejer stundtals så vet hur det känns
Citera
  • 5
  • 6

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in