Den så kallade babyboomergenerationen (födda 1946-1964) är den överlägset rikaste generationen i världen idag. De var på rätt plats vid rätt tidpunkt när (väst)världen byggdes upp igen efter andra världskriget och upplevde årtionden av stark ekonomisk tillväxt. De behövde inte skuldsätta sig för att studera, och de fick en förmånlig inträdesbiljett till en nästan oavbruten 30-40-årig uppgång på bostads- och aktiemarknaderna, samtidigt som räntorna inledde en långsiktig nedåtgående trend.
En genomsnittlig boomer i USA har en förmögenhet på cirka 1,2 miljoner USD, enligt Fortune. Som jämförelse har den genomsnittlige "Joe millennial" 100 000 dollar. År 2045 förväntas nästan 12 biljoner dollar (tusen miljarder) av den privata förmögenheten ha donerats till välgörenhet, medan 73 biljoner dollar kommer att överföras som arv till millenniegenerationen (födda 1981-1996). "Mellangenerationen" X gynnas inte särskilt mycket av "boomer"-föräldrar.
Olika förväntningar
Hur stor arvslotten faktiskt blir återstår att se. En undersökning utförd av Alliant Credit Union visar att det finns en uppenbar obalans mellan vad millenniegenerationen förväntar sig att ärva och vad deras föräldrar planerar att lämna över. Många av de äldre har nu gått i pension, eller är nära att göra det, och vill spendera pengar för att njuta av livet. Med utsikterna till längre och friskare liv än tidigare behövs mer resurser.
70 procent av de äldre välbeställda är också oroade över hur deras arvingar kommer att använda deras tillgångar. Olika preferenser mellan generationer kommer bland annat att påverka framtiden för ideella organisationer som är beroende av privata donationer.
Vilka effekter kommer detta att få?
Många i millenniegenerationen kommer snart att uppleva en enorm boost i köpkraft. År 2030 förväntas den här generationen ha fem gånger så mycket förmögenhet som idag. Detta kommer att påverka allt från bostadspriser och studieskulder till resor, lyxkonsumtion och aktieinvesteringar.
Den optimistiska synen är att den stora arvslotten kommer att ge en positiv skjuts åt ekonomin: när millenniegenerationen närmar sig sina föräldrars levnadsstandard kommer fler av dagens passiva investeringar att komma till nytta genom renoveringar, fritidshus, stugor, bilar och upplevelser i högkostnadssegmentet.
På arbetsmarknaden kan man se en bild av färre traditionella heltidstjänster, eftersom fler arbetstagare i sina bästa år vill använda sin ekonomiska frihet till att resa, bli entreprenörer eller bygga upp så kallade portföljkarriärer som består av flera projekt.
Denna trend skulle kunna gynna demokraterna i USA, där kapital och politik är kända för att vara nära sammankopplade. Millenniegenerationen har mer liberala värderingar än sina föräldrar och 56 procent av denna generation röstade på demokraterna i 2022 års mellanårsval. Det sägs att de flesta människor blir mer konservativa med åldern, så det återstår att se i vilken utsträckning detta kommer att gälla för den här generationen.
Det stora kapitalet påverkar finansmarknaderna genom att stödja projekt som speglar deras intressen och värderingar. 75 procent av millenniegenerationen, jämfört med bara 21 procent av de äldre, investerar i hållbara produkter och projekt. Det är en enorm skillnad. Så kallade ESG-tillgångar förväntas stå för cirka en tredjedel av de investerade tillgångarna globalt år 2025, enligt Bloomberg. Det är inte otänkbart att andelen kommer att passera 50 procent under de kommande 20 åren.
Skepsis mot aktiemarknaden
Man ska inte lägga alla ägg i samma korg, brukar det heta, och millenniegenerationen har fler korgar än sina föräldrar.
En undersökning som Bank of America genomfört bland personer i åldern 21-41 år med minst 3 miljoner USD i disponibla tillgångar visar att endast 25 procent av deras tillgångar är investerade i aktier och fonder - långt ifrån den klassiska 60/40-portföljen. De unga rika tror inte att det är möjligt att uppnå lika goda årliga aktieavkastningar i framtiden som tidigare.
25 procent av deras tillgångar är placerade i kontanter och lätt omsatta lågriskalternativ som penningmarknadsfonder. Mycket tyder på att de har lärt sig ABCDEF-lektionen ("Cash is the finesse") om vikten av att ha torrt krut till hands. Kanske inte så konstigt för en grupp som vuxit upp med finanskrisen och coronakrisen.
Yngre människor tenderar att ha fler valmöjligheter än sina föräldrar, och investeringar är inget undantag. Alternativ som hedgefonder, private equity, riskkapital, crowdfunding och peer-to-peer-lån har blivit tillgängliga för en allt bredare del av befolkningen. Framtiden får utvisa vilken portföljmix som kommer att vara den mest populära bland nästa generations förmögna människor, men mycket tyder på att den kommer att bestå av fler komponenter än tidigare.
Vad tycker ni om detta? Diskutera i små grupper!
En genomsnittlig boomer i USA har en förmögenhet på cirka 1,2 miljoner USD, enligt Fortune. Som jämförelse har den genomsnittlige "Joe millennial" 100 000 dollar. År 2045 förväntas nästan 12 biljoner dollar (tusen miljarder) av den privata förmögenheten ha donerats till välgörenhet, medan 73 biljoner dollar kommer att överföras som arv till millenniegenerationen (födda 1981-1996). "Mellangenerationen" X gynnas inte särskilt mycket av "boomer"-föräldrar.
Olika förväntningar
Hur stor arvslotten faktiskt blir återstår att se. En undersökning utförd av Alliant Credit Union visar att det finns en uppenbar obalans mellan vad millenniegenerationen förväntar sig att ärva och vad deras föräldrar planerar att lämna över. Många av de äldre har nu gått i pension, eller är nära att göra det, och vill spendera pengar för att njuta av livet. Med utsikterna till längre och friskare liv än tidigare behövs mer resurser.
70 procent av de äldre välbeställda är också oroade över hur deras arvingar kommer att använda deras tillgångar. Olika preferenser mellan generationer kommer bland annat att påverka framtiden för ideella organisationer som är beroende av privata donationer.
Vilka effekter kommer detta att få?
Många i millenniegenerationen kommer snart att uppleva en enorm boost i köpkraft. År 2030 förväntas den här generationen ha fem gånger så mycket förmögenhet som idag. Detta kommer att påverka allt från bostadspriser och studieskulder till resor, lyxkonsumtion och aktieinvesteringar.
Den optimistiska synen är att den stora arvslotten kommer att ge en positiv skjuts åt ekonomin: när millenniegenerationen närmar sig sina föräldrars levnadsstandard kommer fler av dagens passiva investeringar att komma till nytta genom renoveringar, fritidshus, stugor, bilar och upplevelser i högkostnadssegmentet.
På arbetsmarknaden kan man se en bild av färre traditionella heltidstjänster, eftersom fler arbetstagare i sina bästa år vill använda sin ekonomiska frihet till att resa, bli entreprenörer eller bygga upp så kallade portföljkarriärer som består av flera projekt.
Denna trend skulle kunna gynna demokraterna i USA, där kapital och politik är kända för att vara nära sammankopplade. Millenniegenerationen har mer liberala värderingar än sina föräldrar och 56 procent av denna generation röstade på demokraterna i 2022 års mellanårsval. Det sägs att de flesta människor blir mer konservativa med åldern, så det återstår att se i vilken utsträckning detta kommer att gälla för den här generationen.
Det stora kapitalet påverkar finansmarknaderna genom att stödja projekt som speglar deras intressen och värderingar. 75 procent av millenniegenerationen, jämfört med bara 21 procent av de äldre, investerar i hållbara produkter och projekt. Det är en enorm skillnad. Så kallade ESG-tillgångar förväntas stå för cirka en tredjedel av de investerade tillgångarna globalt år 2025, enligt Bloomberg. Det är inte otänkbart att andelen kommer att passera 50 procent under de kommande 20 åren.
Skepsis mot aktiemarknaden
Man ska inte lägga alla ägg i samma korg, brukar det heta, och millenniegenerationen har fler korgar än sina föräldrar.
En undersökning som Bank of America genomfört bland personer i åldern 21-41 år med minst 3 miljoner USD i disponibla tillgångar visar att endast 25 procent av deras tillgångar är investerade i aktier och fonder - långt ifrån den klassiska 60/40-portföljen. De unga rika tror inte att det är möjligt att uppnå lika goda årliga aktieavkastningar i framtiden som tidigare.
25 procent av deras tillgångar är placerade i kontanter och lätt omsatta lågriskalternativ som penningmarknadsfonder. Mycket tyder på att de har lärt sig ABCDEF-lektionen ("Cash is the finesse") om vikten av att ha torrt krut till hands. Kanske inte så konstigt för en grupp som vuxit upp med finanskrisen och coronakrisen.
Yngre människor tenderar att ha fler valmöjligheter än sina föräldrar, och investeringar är inget undantag. Alternativ som hedgefonder, private equity, riskkapital, crowdfunding och peer-to-peer-lån har blivit tillgängliga för en allt bredare del av befolkningen. Framtiden får utvisa vilken portföljmix som kommer att vara den mest populära bland nästa generations förmögna människor, men mycket tyder på att den kommer att bestå av fler komponenter än tidigare.
Vad tycker ni om detta? Diskutera i små grupper!
