Nobelpriset i litteratur 2024

Jag har aldrig hört uttrycket förut - ersatzlitteratur alltså. Det finns ett litet bokförlag som heter Ersatz, men det kan knappast vara det Kolmisoppi syftar på.
Nej, citaten ur boken övertygade inte heller om att det verkligen var så uselt. Visst, lite preciöst kanske. Men nog gick det lite väl snabbt efter tillkännagivandet, att slänga sig över en bok och såga årets pristagare...

Det här är bra, men jag glömde att kommentera det.

En författare som Tolkien framstår som tossig och barnslig om man citerar en dikt om Bombadill eller Oliphanter, men det fungerar bra i böckerna som helhet.

Inte ens säkert att hon läst speciellt mycket av Pyncheon heller


Har börjat på Den vita boken, som Kolmisoppi sågade. Problemet med hans sågning är inte bara att den kom lite för snabbt. Om man vill klubba ner ett författarskap kan man väl ge det några veckors läsning först åtminstone. Utan att han upphöjer sin subjektiva smak till objektivt omdöme. När han skriker åt bildspråket märks det att det är en västerländsk man som skriker. Nej då det är inget fel i att vara en västerländsk man. Men den som är lite inläst på litteratur österifrån, till exempel haikus som t.o.m en del som vill ha breda manliga berättarperspektiv kan erkänna att det är en konstform, fattar ju att det här är nåt helt annat och alltså ganska dumt att hånskratta åt korta meditationer som sådana. Han behöver inte gilla det, givetvis. Men det här angreppet är ju på nivån "snö är snö, punkt".
Det kan väl kallas en småborgerligt närsynt kritik om något.

Vet inte vad det är för trend med traumaskrivande Abdollahi syftar på men tror det var en känga åt Daniel Sjölin. Han har givit ut en originell roman om ett trauma.

Vilken skräll, not

De ljumna reaktionerna beror snarare på att hon är för känd bland fel folk och har varit det för länge.

Han Kangs böcker och i synnerhet Vegetarianen var för ett antal år sedan en identitetsmarkör bland icke litteraturintresserade byråkrattanter och liknande. Man läste henne och rekommenderade henne till varandra för att visa att man var en i gänget. Till saken hör då också att det är ganska hög omsättning på den här typen av gruppmarkörer, man gick snabbt vidare till något annat.

Att hylla Han Kang idag kan alltså uppfattas som att man dels vill ingå i en grupp som få annars vill förknippas med - och därtill som att man är för sent ute även med sitt försök att göra det. Man kan framstå som någon som inte ens lyckas hänga med i töntgängets markörskiften.

Det finns såklart flera lager av fånighet i det här; det är fånigt att störa sig på det hela också, och så fort tillräckligt lång tid har passerat kommer det sluta att betyda något. Men något säger det om Svenska Akademien om det faktiskt går att misstänka att den består av folk som vill men inte lyckas följa med i litteratursnacket bland handläggare och personalchefer. Med invalen under de senaste åren går det inte helt att utesluta att det numera finns sådana inslag bland ledamöterna.

Påminner om valet av Kazuo Ishiguro som har en liknande historik.

Nä, jag köper inte det. Ishiguro var ett helt bisarrt misstag av akademien, och något som de kommer att få sota för hur länge som helst framöver. Pearl Buck-nivå på det beslutet. Han Kang har åtminstone något slags substans, även om jag inte skulle anse henne Nobelprisvärdig.

Aldrig hört talas om kvinnan, som dock alla är rörande överens om är extremt känd. Hinner jag, får jag väl läsa någon av hennes böcker, även om beskrivningarna inte får dem att verka alltför intressanta - utsatta kvinnor kämpar mot traditionellt patriarkalt förtryck.

Däremot trevligt att Akademin ger priset till någon som är relativt ung för en gångs skull.

Fascinerande läsning om henne ändå. Ni som läst hennes, vad anser ni?

https://www.dn.se/kultur/patrik-lund...n-nagon-annan/

Tippade rätt såklart

L
Precis lika lätt att ger sara danius cancer

Mikaela Blomqvists sågning av Han Kang.


Ja kritikerklichéer gör även mig misstänksam. "knivskarp exakthet, "glasklar prosa", en "imponerande väv", alltså nästan jämt när det är superlativer som man hört förut är böckerna trista.

Blomqvist tycker ”Levande och döda” är fin, skicklig men inte så interessant.
”Jag tar inte farväl” tycker hon är pekoral.

Hm. Ja, allt behöver ju inte vara hårdkokt men... Håller med om att det är rätt taskig litteratur. Men hon kan ju ha lyft fram det sämsta eller är det översättningen som inte är så bra. Böckerna är översatta från engelska inte koreanska. Mycket som kan bli fel på vägen.

https://www.gp.se/kultur/kulturkroni...8-b1b11e2af3f5

Läser Vegetarianen. Om det nu beror på översättningen via engelskan eller på författaren, men språkligt håller det inte nobelprisklass. Några exempel (och då är jag bara på sidan 82):

"Det hade gått som en rysning genom hela kroppen."
"Det kändes som om bröstet skulle sprängas."
"Medan han såg hennes medvetslösa kropp bli omhändertagen på akuten hade han hört ett ljud som av någonting som bröts itu inom honom. Känslan som hade uppfyllt honom i den stunden kunde han inte ens nu beskriva för sig själv."
"Det vände sig i magen på honom och han fick svårt att andas."

Aj aj. Kanske läste den mer som underhållningslitteratur, där kan det få vara lite klichéer. Kanske minns fel eller förväxlar den med en annan bok. Nä, nobelpriset får inte gå till så dåligt språk.