Citat:
Ursprungligen postat av Tradition
Tja! Undrar varfr folk sker till psykologprogrammet. Vilka verkar vara de frmsta anledningarna? Har de sjlva haft psykiska problem? Vill de hjlpa andra? Forska om mnet?
Funderar sjlv p att ska. Frmsta anledningen r att jag har ett stort intresse av just psykologi som mne, och psykologins roll i vra liv, t.ex. hur det kan komma sig att s mnga i Sverige har psykiska problem - inte minst unga - trots att vi r ett rikt land med lg fattigdom. Vill helt enkelt lra mig mer, och kanske forska inom mnet.
Jag sker till psykologprogrammet eftersom jag r intresserad av mentala processer, hur mnniskor tnker och agerar i olika situationer. Det r grunden till allt en person kan freta sig, och min bild r att det r ett svl brett som djupt omrde att ge sig in i. Den enda psykologin jag lst tidigare var A-kursen p gymnasiet, och det kndes som att den, i all sin enkelhet, lyckades stta ord p och frklara olika beteenden (jag kunde allts
inget om mnet innan, s det var lite som att en ny vrld ppnade sig). ven den neurologiska biten lter spnnande, trots att min kunskap om den r mindre n ringa. Ett exempel p det r att jag fr nrvarande hller p att lsa en bok om minnet, och det r fascinerande att se hur mycket det gr att pverka genom enkla knep.
Jag r inte srskilt intresserad av vrdaspekten, om sanningen ska fram. Dremot r jag vldigt osocial, till den milda grad att jag r rdd att ett psykologbesk skulle resultera i en diagnos av social fobi. Tro dock inte att jag vill "bota mig sjlv", vilket r lite av en stereotyp.
Lite virrig beskrivning men ngot t det hllet i alla fall. Dremot r jag inte sker p att det r frstahandsvalet...
