Jag läste en artikel av Katrin Kielos som gav mig lite ny inspiration till att skriva i denna tråd:
https://www.svd.se/a/wgpWzM/initiati...tiska-landskap
"År 1915 menade en debattartikel i New York Times att de kvinnor som kampanjade för kvinnlig rösträtt var som bortskämda barn ”som skrek efter donuts”. Kvinnlig rösträtt må vara rätt och riktigt men det fanns minsann viktigare frågor att fokusera på först! Fattigdom, kriminalitet, krig…. Samhället var fullt av mer pressande problem, menade artikeln.
...
Men att peka ut att halva befolkningen de facto inte har samma möjligheter inom näringslivet är inte att skrika om ”mera donuts" åt redan priviligerade karriärkvinnor. Det är att uppmärksamma att ekonomin faktiskt inte fungerar för kvinnor."
Om jag då ska spela djävulens advokat på min egen tes så ska kulturarbetare fortfarande slåss för sina rättigheter, även om de har andra val att göra. Som att ta ett brödjobb. Deras rättigheter är lika viktiga som alla andras. Eller?
När kulturarbetare med hjärtat till vänster i sina verk skildrat de underpriviligerade och samtidigt slagits mot den del av "kulturkanon" som vi för enkelhetens skull kan kalla "Astrid Lindgren och chill" har de samtidigt bäddat för motreaktioner. SD vill knappt ha Public service kvar. Jag tvivlar på om SDs väljare bryr sig särskilt mycket om kulturarbetarna generellt. För dessa väljare var 2010-talets wokekulturella uttryck som ofta refereras till som "menskonst" (Liv Strömquist) eller "kriminellt" (gangsterrap) ren paria.
Just nu pågår dessutom inom kulturen diskussioner om en feminism som anses vara "ute" utifrån att någon procent färre unga kvinnor vill kalla sig feminister.
https://www.svd.se/a/0VJ66M/inte-kon...livit-otrendig
https://www.aftonbladet.se/kultur/a/...de-vi-doda-den
Veckorevyns chefredaktör menar att om man tar del av kultur om gangsters och är emot kriminalitet så är man rasist. Ett sådant resonemang gör naturligtvis stora delar av kulturvänstern till rasister, men det är inte det viktiga här. Det viktiga är att ställa sig på vad man uppfattar som den svagare partens sida.
https://www.aftonbladet.se/nojesblad...-forortssafari
Om man inte vill lyssna på gangsterrap går det med detta sätt att resonera inte heller att välja någon annan form för att lära sig om förortskultur (teater, ortens bästa poet, litteratur) än genom att ta del av den minoritet av befolkningen som gör kultur om sin pågående kriminalitet. Inte utan att samtidigt vara rasist.
Så, game over. Eller?
Nja. Kulturkriget behöver sina orcher.Vad som hände Sofia "bortskämd" Jarl var att hon i en skitstorm som redan pågick inom ramen för ett kulturkrig som kippade efter andan under Tidöregeringens första soliga timmar kom och var blond och dryg och en förskräcklig chef. Perfekt för kulturvänstern. Bojkott! Sofia Jarl out. Feminism fortfarande inte in, kulturanslag fortfarande inte in.
Häckla Parisa Liljestrand på Guldbaggegalan.
https://www.svt.se/kultur/politik-oc...-guldbaggegala
Comeback Parisa Liljestrand.
https://www.svt.se/kultur/liljestran...socialdemokrat
Politik och kultur går inte alltid bra ihop men eftersom det tongivande kultursverige av tradition politiserats av kulturvänster så blir det lite fånigt att kritisera en borgerlig kulturminister som politiserar åt sitt håll.
För överklassens kultur finns alltid mecenater.
Folkkulturen, det är mello, epadunk, kändisar i Filip och Fredriks olika programformat. De säljer på bredden och det är vad det är. Kavla upp ärmarna och jobba på nu.